Samverkan för att skapa evidens om edtech

Coronapandemin har gett extra skjuts åt skolans digitalisering och digitala lärresurser blir allt viktigare i lärares och elevers vardag. Därför är det förstås centralt att de produkter och tjänster som används verkligen bidrar till att utveckla undervisning och lärande. Ett webbinarium som arrangerades av Swedish Edtest förra veckan, pekar på att en mer utarbetad samverkan mellan forskning, näringsliv och skola är en fruktbar väg att skapa evidens. 

Swedish Edtest, som är Sveriges första nationella testbädd för edtech, drivs sedan ett år tillbaka, med delfinansiering från Vinnova, av Nacka kommuns skolor. Tillsammans med tio andra skolhuvudmän ger man stöd åt edtechföretagens produktutveckling och verkar samtidigt för att huvudmäns och skolors förmåga att värdera digitala lärresurser förbättras. 

Inspirationen till Swedish Edtest kommer från England, där innovationsstiftelsen Nesta från april 2019 till april 2020 drev en testbädd som en del av projektet Edtech Innovation Fund.

Bakgrunden till Nestas satsning är den edtechstrategi som regeringen presenterade förra året: Realising the potential of technology in education. Målsättningen är både att få bättre fart på digitaliseringen av skola och högre utbildning och att stärka företagens internationella konkurrenskraft. Expertgruppen EdTech Leadership Group, ett samarbete mellan Nesta och regeringen som startade i juni förra året, är en viktig del av det här arbetet. 

Det finns även exempel på tidigare satsningar inom det här området. På webbinariet berättade Alison Clark-Wilson om Educate, ett projekt vid Institute of Education, University College London, som pågick 2016-2019. Nu har projektet permanentats och fungerar som en accelerator för företag i edtechbranschen.

Målsättningen med Educate var att skapa “en gyllene triangel” som knyter samman utvecklare, forskare, lärare och elever i arbetet med att ta fram och testa digitala lärresurser. Syftet var inte enbart att ta reda på vad som fungerar, utan också att skapa en tydligare bild av när, hur och varför något fungerar. Tanken är att detta både ska gynna forskningen, företagen och skolan.

Anna Rantapero-Laine, som arbetar på Helsingfors stads innovationsenhet, presenterade The Smart Learning Environments of the Future, en innovationsplattform där skolorna i de sex största finska städerna utvecklar edtech tillsammans. Projektet är en del av samverkansprojektet 6Aika, där Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo och Uleåborg utvecklar strategier för en hållbar samhällsutveckling med verksamheter som motsvarar invånarnas behov.

270 företag, tusentals elever och studenter och hundratals lärare har deltagit i de drygt 200 projekt som har bedrivits sedan starten 2018. I utvärderingen av projektet, som avslutas 30 november, pekar företagen bland annat på att deras produktutveckling har stärkts och att det har uppstått nya samarbeten. Lärarna menar att projektet har skapat förutsättningar för en smidig och produktiv samverkan mellan näringsliv och skola. Deras elever har fått tillgång till inspirerande och innovativa lärandeprojekt. Lärarna har också lärt sig mer om produktutveckling och hur man bedömer digitala lärmiljöer.

Nina Iles, edtech-chef på British Educational Suppliers Association, lyfte fram betydelsen av att lärare medverkar i utvecklingsarbetet redan från början. Annars finns det en uppenbar risk för att produkten eller tjänsten inte fungerar i undervisningen. Det krävs helt enkelt en dialog mellan företag och användare för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. Samtidigt är det nödvändigt att inse att skolan är en komplex verksamhet och att evidens inte skapas över en natt. 

Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry, påpekade att relationen kan ses som en dans mellan två jämbördiga parter. Båda måste följa varandra i stegen för att dansen ska fungera. Mer konkret handlar det om att utveckla en arbetsmetodik och att hitta ett gemensamt språk för att resonera kring utvecklingsarbetet

Det här är något som Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet, arbetar med i Swedish Edtest. Hon har tagit fram en strukturerad metod för test och utvärdering som gör testerna skalbara och jämförbara. De test som genomförs inom ramen för Swedish Edtest genomförs i en autentisk lärandemiljö – det vill säga i klassrummet. 

Företagare och lärare tar hjälp av en testguide som tar upp frågor som är viktiga att ställa före, under och efter testet. På det här sättet får man en tydligare bild av hur lärresursen fungerar i praktiken. Samtidigt utvecklar båda parter kunskaper som är av stor betydelse under produktutvecklingen respektive utvärderingen. 

Studerande på förskollärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad deltar också i Swedish Edtest. Marie-Helene Zimmerman Nilsson, som leder arbetet i projektet på högskolan, konstaterade på webbinariet att digitala lärresurser blir allt viktigare i förskolan. Därför är det nödvändigt att förskollärarstudenter ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och sin förmåga att bedöma produkter och tjänster. De kursansvariga har valt ut lärresurser som passar i olika kurser, och studenterna använder och utvärderar dem under sin praktikperiod.

Anna Åkerfeldt är även delaktig i Skolverkets arbete med att ta fram riktlinjer och metoder som lärare kan använda när de utvärderar digitala lärresurser. Nathalie Sandstedt, undervisningsråd på Skolverket, berättade att det redan finns en del material på Skolverkets webbplats. Inom kort kommer mer stödmaterial att publiceras. Snart kommer det även att finnas fler moduler på Skolverkets utbildningsplattform.  

För två år sedan blev Italo Masiello professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Professuren är inrättad gemensamt av Linnéuniversitet och edtech-företaget IST. Det är en del av deras långsiktiga samarbete kring uppbyggnaden av en miljö för tvärvetenskaplig forskning om digitala lärprocesser

Italo Masiello har sin vetenskapliga bakgrund inom medtech och medicinsk pedagogik. På webbinariet konstaterade han att det finns såväl likheter som skillnader mellan edtech och medtech. Den främsta likheten är att båda handlar om komplexa system. En viktig skillnad är att användningen av medtech i den medicinska praktiken har pågått betydligt längre. Man har både en högre grad av evidens och en mer genomarbetad systematik för utvärdering och bedömning. 

Satsningar som Edtest är viktiga för att öka systematiken och för att bygga upp en evidens om vad som fungerar i undervisningen och som leder till de mål man vill uppnå, menade Italo Masiello. Det pågår också projekt inom kunskapsområdet EdTechLnu vid Linnéuniversitet, där man undersöker hur tillämpad forskning kan integreras i skolans dagliga verksamhet. 

Mycket återstår ännu att göra, men arbetet är igång. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *