Potentialen med att aktivera våra sinnen vid inlärning

5 minuters läsning

Inom neurovetenskap och pedagogik har forskning visat att människors sätt att ta in och bearbeta information varierar stort beroende på vilka sinnen som engageras under inlärningstillfället. En förståelse som öppnar upp för möjligheten att utforma mer inkluderande och effektiva utbildningsaktiviteter – något som är särskilt relevant för att främja en jämlik tillgång till kunskapstillförsel och utbildning för alla i en tid där det livslånga lärandet blir alltmer väsentligt. Genom ytterligare forskning skulle vi kunna lägga grunden för att bana väg för en mer anpassad och effektfull undervisning.

Att aktivera flera sinnen i lärandeprocessen – det som kallas multisensorisk inlärning – skapar fler associationsvägar och starkare minnesbanor i hjärnan, vilket kan förbättra både kort- och långtidsminnet. Exempelvis har det visat sig att när vi engagerar syn, hörsel, känsel och ibland även lukt under inlärning, kan vi skapa djupare förståelse och starkare ”lagring” av information (1). För vissa grupper kan multisensorisk inlärning därmed erbjuda betydande fördelar.

Johnels, L. (2024). Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities. Doktorsavhandling, Specialpedagogik, Stockholms universitet.
Johnels, L. (2024). Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities.

I en nyligen avslutad forskning av Linn Johnel vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet har det visat sig att aktivering av flera sinnen vid utbildningstillfällen har en positiv påverkan på inlärningen (2). I sitt arbete fokuserades det på multisensoriskt lärande specifikt på individer med svåra intellektuella och multipla funktionsnedsättningar (S/PIMD) och hur multisensoriska och musikaliska element kan stödja deras interaktiva engagemang i utbildningsmiljöer. Forskningen introducerar ett pedagogiskt tillvägagångssätt, kallat MultiSensory Music Drama (MSMD), som kombinerar musikaliska interaktioner med dramatiserad sinnesstimulering. Resultaten visar att MSMD kan skapa motiverande pedagogiska aktiviteter som underlättar deltagande och engagemang i inlärningssituationer för elever med komplexa funktionsnedsättningar.

Att utveckla inkluderande utbildningsmiljöer kräver en förståelse för hur olika målgrupper svarar på utbildningsmetoder som aktiverar flera sinnen. En stor del av forskningen inom multisensorisk inlärning har hittills dock fokuserat på individer med studievana eller individer med bristande möjligheter att tillgodogöra sig traditionella (oftast textbaserade) inlärningsmetoder.  Men vi har sett mindre fokus på andra typer av grupperingar av individer. Så som yrkesverksamma, med eller utan nämnvärd studievana, eller individer som av olika anledningar valt att avsluta eventuella studier i förtid.

Med en allt snabbare samhällsomvandling och ett växande behov av livslångt lärande kan multisensorisk inlärning vara en nyckel till att öka effekten av de utbildningsinsatser som görs. Multisensoriskt lärande har visat sig kunna öka kreativiteten och engagemanget för utbildning samt förbättra motivation och långsiktig lagring av kunskap (3,4). Att anpassa inlärningen till att aktivera flera sinnen har alltså inte bara potentialen att förbättra resultaten utan också öka engagemanget. Med en förståelse för hur olika grupper av individer svarar på multisensorisk inlärning kan vi skapa evidensbaserade strategier som maximerar utbildningens effekt. Genom att arbeta för en mer tillgänglig utbildning där våra sinnen tillåts bidra till inlärningen kan vi lägga grunden för en framtid där alla individer får lika möjligheter att utvecklas och växa.

Fler studier, med ett bredare spektrum av deltagare, skulle kunna skapa viktig kunskap för hur våra sinnen påverkar inlärning hos individer med varierande bakgrunder och studieförutsättningar. Samtidigt kan det vara en utmaning att integrera multisensorisk inlärning effektivt. Att aktivera flera sinnen vid kunskapshöjande aktiviteter kan vara både resurskrävande och fysiskt komplicerat, och därför behövs en ökad kunskap för när multisensorisk inlärning är ”mödan värd”.

 

Referenser

  1. Shams, L., & Seitz, A. R. (2008). Benefits of multisensory learning. *Trends in Cognitive Sciences*, 12(11), 411-417.
  2. Johnels, L. (2024). Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities. Doktorsavhandling, Specialpedagogik, Stockholms universitet. Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities
  3. Sinclair, J. (2018). Multisensory learning and creativity enhancement. *Journal of Educational Technology*, 16(2), 115-128.
  4. Bas, R., & Turhan, A. (2021). The long-term effects of multisensory learning on student motivation and retention. *Psychology of Learning and Instruction*, 26(2), 231-245.
Dela den här artikeln
Följ:
Projektledare inom Livslångt Lärande på RISE, med en bakgrund inom systemutveckling, lärande och utbildning, och processarbete främst inom den offentliga sektorn. Kristina arbetar med projekt som rör lärande, kompetensförsörjning och kompetensomställning. Hon gör även kartläggningsarbeten, analyser och författar rapporter.
Skriv en kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *