Teknologin utvecklas ständigt och skapar fler möjligheter. Virtual Reality (VR) har funnits sedan 1950-talet. Den VR som används idag brukar kallas den tredje generationens VR och skapar allt fler möjligheter. Det har gått från att vara ett verktyg för underhållning till att allt oftare användas för utbildning och utveckling. RISE Research Institutes of Sweden har, på uppdrag av projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige, publicerat en rapport som utforskar möjligheterna och utmaningarna med Virtual Reality (VR) i lärande- och valideringskontext. Denna rapport belyser hur ny teknik kan förbättra inlärningsupplevelser och valideringsprocesser, och erbjuder en djupgående och inspirerande blick på framtidens utbildning.
VR: En ny era för utbildning och validering
Allt fler branscher har svårt att hitta medarbetare och rätt kompetens och behovet av kompetenshöjande insatser är stora. Detta bottnar i utmaningar kopplade till bland annat demografi, digitalisering, den gröna omställningen och regulatoriska krav. Dagens VR ger stora möjligheter att facilitera utbildning och träning inom arbetslivet. Rapporten, som baseras på omfattande forskning kring VR och validering, beskriver flera framgångsrika implementationer av VR för utbildning och bedömning. Genom att använda VR kan vi skapa immersiva och interaktiva lärmiljöer som inte bara engagerar eleverna på ett nytt sätt, utan också förbättrar deras förståelse och tillgång till ny information och ny kunskap. VR-teknikens potential att simulera verkliga scenarier och miljöer är särskilt värdefull inom yrkesutbildningar där praktisk erfarenhet är avgörande. Tänk dig att kunna träna på att hantera farliga situationer eller komplexa maskiner utan någon risk för skada – VR gör detta möjligt och öppnar upp en värld av möjligheter för både utbildare och elever. Rapporten belyser hur VR används allt oftare för utbildning och vilka möjligheter det öppnar upp.
Utöver lärande undersöker rapporten också hur VR kan användas för validering och bedömning av kompetenser. Genom att skapa standardiserade och objektiva bedömningsmiljöer kan vi säkerställa att individer verkligen besitter de färdigheter som krävs för specifika yrken. Detta kan förändra hur vi ser på och genomför valideringsprocesser, vilket i sin tur kan leda till mer rättvisa och effektiva system. Om fler moment kan bedömas i VR kan fler individer få intyg för sin kompetens. Ännu finns det dock begränsningar kring vad som kan användas för att bedöma kompetens i VR, dels teknologiska begränsningar, dels användares bekvämlighet i VR-miljön som kan försvåra bedömning i VR.
Konkreta Exempel och Fallstudier
Denna rapport är inte bara en teoretisk genomgång av VR-teknikens potential, utan innehåller också konkreta exempel och fallstudier som visar hur VR redan används framgångsrikt inom olika utbildningsområden. För utbildare, beslutsfattare och teknikentusiaster är detta en värdefull resurs som ger insikt i hur vi kan forma framtidens utbildning.
Rapporten besvarar viktiga frågor om potentialen för att nyttja VR för lärande, när och hur det ska användas, och för vem. Genom litteraturstudier, intervjuer, observationsstudier och workshops har rapporten sammanfattat och analyserat både var VR-tekniken och valideringsprocessen står idag, vad som ligger inom en nära framtid, samt hur VR kan understödja lärandeprocesser i arbetslivet.
En resurs för framtiden
För utbildare, beslutsfattare och teknikentusiaster är denna rapport en värdefull resurs som ger insikt i hur vi kan forma framtidens utbildning. Om du är nyfiken på hur VR kan förändra sättet vi lär oss och validerar kunskap, missa inte chansen att läsa denna rapport. Den erbjuder en djupgående och inspirerande inblick i hur teknik och utbildning kan gå hand i hand för att skapa bättre och mer engagerande lärmiljöer.
Läs rapporten här: Möjligheter för Användning av VR i Lärande- och Valideringskontext
Rapporten är framtagen av RISE Research Institutes of Sweden på uppdrag av projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige, finansierat av regionerna i Östra Mellansverige och Tillväxtverket. Författare: Linnéa Svenman Wiker, Fredrik Trella och Björn Flintberg.
