Projektet Kompetensvalidering, arbetar med att intyga och utveckla kompetens för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom att bedöma och intyga befintliga kunskaper i form av mikromeriter och erbjuda riktad utbildning där det behövs, skapar projektet alternativa vägar för dessa individer att komma in på arbetsmarknaden.
Åsa Linné, förbundschef på Samordningsförbundet Skåne Nordost och Pål Cederqvist på Osby kommun berättade på Sobonas valideringskonferens om projektet Kompetensvaliderng där de arbetar med att ge personer långt ifrån arbetsmarknaden intyg på kompetens. Arbetet består av att i praktiska moment bedöma kompetens. På detta sätt kan de tydligt se inom vilka områden kompetens behöver utvecklas och stärka individen genom att bekräfta befintlig kompetens. Projektet arbetar utefter OCN-metoden med Nordiskt Valideringsforum. Under de senast åren har de börjat använda sig av mikromeriter för att kunna bedöma kompetens i tydligt avgränsade format. Projektet identifierar flera svårigheter för att få ut personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete och praktik, såsom brist på formella kvalifikationer, språkbarriärer, begränsad arbetslivserfarenhet, bristande nätverk, komplexa valideringsprocesser samt fördomar. Genom att erbjuda stöd och vägledning, samarbeta med arbetsgivare och utveckla effektiva valideringsprocesser, arbetar projektet aktivt för att övervinna dessa utmaningar och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad.
Praktisk Inlärning och Mikromeriter
Åsa och Pål, berättar att projektet har fokuserat på praktisk inlärning på arbetsplatser istället för traditionell skolbänksutbildning. De kan då kvalitetssäkra de färdigheter som deltagarna lär sig på jobbet vilket resulterar i konkreta intyg på deras kunskaper, vilket är avgörande för att kunna visa upp kompetens för potentiella arbetsgivare.
Pål framhäver att de ofta hamnar i dialoger med arbetsgivare som fokuserat på att leta efter vissa roller och utbildningar hos kandidater när de anställer. Ofta är det lättare att prata om vilka praktiska moment som behöver utföras och dessa kan vara enklare att lära ut för att få in personer på arbetsmarknaden. Många av de som står långt ifrån arbete idag har inte förutsättningar för att påbörja långa studier utan skulle tillföra mer värde om de får börja i instegsjobb för att sedan bygga på sin kompetens. Genom att definiera kompetenser i form av mikromeriter med tydligt beskrivna läranderesultat blir det tydligt för arbetsgivare vad en individ kan och hur det bedömts. Dessa mikromeriter kan samlas och ackumuleras över tid, vilket gör dem särskilt effektiva för individer som har svårt att klara av formella utbildningar. Genom att bryta ner lärandet i mindre, hanterbara delar, hjälper de deltagarna att steg för steg bygga upp kompetens.
Strukturerade lärandeprocesser och arbetsgivarengagemang
För att säkerställa att deltagarna lär sig rätt saker på arbetsplatsen, har projektet skapat ett arbetssätt kring validering baserat på strukturerade lärandeprocesser och checklistor. Detta har inte bara hjälpt deltagarna att utveckla sina färdigheter, utan också gett arbetsgivarna en tydlig bild av vad de kan förvänta sig av en praktikant eller nyanställd.
Ett framgångsrikt exempel är samarbetet med äldreomsorgen, där sommarjobbare har fått sina färdigheter validerade för att säkerställa att de har de nödvändiga kompetenserna för jobbet. Detta visar redan potential till att fler personer får jobb och att arbetsgivarna hittar kompetent personal snabbare och mer effektivt.
Framtida utveckling och digitala verktyg
Framåt ser Åsa och Pål att en viktig del av projektet kommer att vara att fortsätta utveckla samarbeten med arbetsgivare och sprida kunskapen om mikromeriter och praktiskt lärande. De ser också potentialen i att använda digitala verktyg för att göra mikromeriterna mer tillgängliga och synliga för deltagarna, vilket kan öka deras motivation och tydlighet i vad de behöver lära sig.
Genom sitt arbete med validering av kompetens och intyg av dessa genom avgränsade kompetenser har projektet Kompetensvalidering skapat nya möjligheter för personer långt ifrån arbetsmarknaden att komma in i arbetslivet. Deras insatser har inte bara hjälpt individer att utveckla sina färdigheter, utan också bidragit till att möta arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft.
