Learning Conference 2025 i Stockholm bjöd på många perspektiv kring framtidens lärande, och bekräftar att det är individens nyfikenhet, inre motivation, psykologisk trygghet och framplockning som är avgörande för individens lärande. Allt börjar med individen – insikter från en mötesplats om lärande.
Tekniken öppnar dörrar – men motivationen är nyckeln
Digitalisering och nya teknologier har gjort kunskap mer tillgänglig än någonsin. Ett genomgående tema var utan större överraskning Artificiell Intelligens, som framförallt nämns som möjliggörare för att skapa lärande. I vissa diskussioner finns dock också en del oro kring att AI skulle kunna riskera att försämra utbildningsutbudet, genom för många snabba lösningar. Plattformar, simuleringar och digitala kurser erbjuder snabba lösningar och möjligheter att lära när och var som helst. För oss som jobbar med att förstå och utveckla lärande på djupet, står det klart att det inte räcker att bara erbjuda utbildning – vi måste också skapa förutsättningar för att lärande faktiskt sker. Tech-leverantörer lockar ofta med ”quick fixes”, men risken är att den djupare effekten uteblir om individen inte är engagerad. Idag ser vi alltför många exempel på att försöka lösa komplexa utmaningar med ännu en snabb kunskapsförmedling i en kurs, medan processen lärande inte ingår lika ofta i vare sig beställningar eller design.
Ekonomen Klas Eklund med sin erfarna blick på samhället genom ekonomi, inledde konferensen med ett tydligt budskap att Sverige för att kunna behålla ett stadigt ekonomiskt läge framåt, behöver nya kompetenser, och att många människor i arbetslivet kommer behöva skolas om kanske flera gånger under sin arbetsföra ålder. Han belyste också att rådande modeller för finansiering av utbildning inte håller för dessa förutsättningar. Detta bekräftades ytterligare av Mattias Wiggberg från KTH Kungliga Tekniska Högskolan, som menar att en lifelong learner inte motiveras av högskolepoäng. Motivationen handlar snarare om inre drivkrafter som nyfikenhet och vilja att lära och många människor kommer därför suga åt sig de kunskaper och lärdomar som akademin erbjuder, men inte nödvändigtvis avsluta studierna och ta sina poäng. Detta innebär att universitet och högskolor riskerar att fullständig betalning från statligt håll uteblir, vilket alltmer utmanar den finansieringsmodellen.
Doktor Sahara Sadik som leder Institutet för vuxnas lärande vid Singapore University of Social Sciences, instämde under konferensen i att Sverige står inför stora utmaningar under denna omställning; utmaningar som kräver nya tankesätt och nya samarbeten. Singapore satsar på att göra universiteten mer tillgängliga för alla åldrar. Universiteten breddar sin målgrupp och sitt erbjudande kring kontinuerlig kompetensutveckling för att möta behov kring omskolning och kompetensutveckling.
Hur vi lär – och varför vi ibland inte gör det
Forskning visar att vi bara minns en bråkdel av det vi tar in – ibland så lite som 2% efter en månad. För att lärande ska ske behöver vi förstå varför vi ska lära oss något och känna att det är meningsfullt. Det räcker inte med ett ytligt ”varför”; vi måste gräva djupare och koppla lärandet till våra egna behov och mål.
Mattias Karlsson Sjöberg från Moderskeppet beskrev ett exempel; när grundskoleelever ska orientera på idrotten, gör man medvetet den första kontrollen mycket lätt att hitta. Orienteraren skickas ut med uppmuntrande ord ”jag tror på dig, det här klarar du lätt!”. Den lätta kontrollen hittas snabbt, orienteraren får självförtroende och känsla av framgång. Nästa kontroll kommer på grund av den känslan kännas överkomlig att hitta, trots att det kanske är lite krångligare att hitta den och att det tar lite längre tid. Genom att långsamt stegra nivån är orienteringssessionen tillgänglig, belönande och värdefull för individen. Digitala utbildningar följer med fördel samma kedja. Uppmuntrande ord, lättare övningar i början, långsamt stegrande nivå.
Simuleringar och övningar där det känns och är säkert att misslyckas, ger oss möjlighet att lära utan allvarliga risker eller konsekvenser. Men det gäller att balansera mellan att våga göra fel och att inte tappa motivationen. Neuroforskaren Katelijn Nijsmans som grundat lärandeföretaget How’s Work, med över 15 års erfarenhet av att vägleda organisationer i hållbart arbete. betonade vikten av stimulans, trygghet och att koppla ny kunskap till det vi redan kan. Lärande sker inte bara under fokuserade pass – ofta landar insikterna när vi får en paus och hjärnan får bearbeta det nya. En lärandeinsats kombinerar med fördel informationsinhämtning (läsande, föreläsningar, informationsvideos) med praktiska tillämpningar (analyserande, diskuterande, praktiskt utförande). Det stimulerar sinnet och ökar motivationen att lära då vi ser tillämpningsområden och får klara av att utföra praktiska moment.
Den mänskliga faktorn
Mot slutet av konferensen kom säkerhetsexperten Wilma Emanuelsson med ett budskap som verkligen satte sig hos åhörarna:
”När man inte vet vad som är omöjligt, är allt möjligt!”
Wilma Emanuelsson, etisk hacker och entreprenör
Det blev en påminnelse om att lärande handlar om att våga tänka nytt, utmana gränser och tro på sin egen förmåga – något som är minst lika viktigt inom även lärande, som teknik och metoder. Wilmas berättelse om hur hon som 7-åring bestämde sig för att bli hacker är en stark påminnelse om det. Som 22-åring har hon idag samlat på sig stor erfarenhet och hittat en väg där hon som entreprenör startat och driver flera företag med målet att hjälpa organisationer att testa och åtgärda sin säkerhet. Wilma pratar om att både i säkerhetsfrågor och lärande är individen den mest avgörande faktorn. Det är den mänskliga faktorn som möjliggör såväl säkerhetsintrång, som lärande!
Inre drivkrafter för lärande
Även vi från Livslångt lärande på RISE hade en programpunkt om drivkrafterna för lärande, där vi mötte många människor som längtade efter att just sätta människan i fokus för såväl lärande som all den förändring samhället nu går igenom. Inom kort släpps en bok ifrån samverkansprojektet Läran att lära, där både akademin, näringslivet/industrin, vi från den tillämpade forskningen och omställningsorganisationer tillsammans har försökt förstå mer kring vad som driver människors lärande över ett liv. Vår forskning visar att nyfikenhet, framplockning, inre motivation och psykologisk trygghet är faktorer som är avgörande för människors lärande och boken skickar med vad detta kan innebära för alla som designar lärande i olika verksamheter och format.
Under konferensen fick vi möjlighet att med engagerade deltagare på plats än en gång prata om hur vi kan inkludera alla i lärandeprocesser och hur vi därför behöver förstå dessa; hur vi når de inre drivkrafterna för att väcka och hålla i det lärande vi så väl behöver. Både som människor och samhälle.
Om du vill få en notis när boken publiceras, registrera dig då här.
Läran att lära är ett projekt inom Regeringens samverkansprogram med följande partners; Luleå Tekniska Universitet, Sprout Park/Hyper Island, RISE Research Institutes of Sweden, NOX Consulting, Omställningsfonden, ABB. Projektet finansieras genom Vinnova av Regeringens samverkansprogram.
