Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath
Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.
Examensprov med fri tillgång till Internet
Våren 2018 genomfördes i Norge examensprov på gymnasiet med fri tillgång till Internet. Det rörde sig om sju ämnen med inriktning mot samhälle och språk, bland annat politik och mänskliga rättigheter samt internationell engelska. Det var inte obligatoriskt att använda Internet under provet, men det var tillåtet för de elever som ville.
I slutet av januari presenterades en utvärdering som analyserar hur det gick och resonerar kring hur man kan gå vidare. Den visar att genomförandet gick alldeles utmärkt, utan några nämnvärda tekniska eller praktiska problem. Fusk lyfts ofta fram som ett problem när fri tillgång till Internet under prov diskuteras, men det upptäcktes faktiskt bara en enda fuskande elev. Eleverna menade själva att de hade nytta av tillgången till Internet när de besvarade uppgifterna. Ungefär två tredjedelar av lärarna ansåg att användningen av Internet under provet svarar väl mot hur undervisningen ser ut
Uppgifterna på provet var utformade så att det inte var nödvändigt att använda Internet för att besvara dem. Det handlade inte heller om rena faktafrågor. Eleverna skulle lösa uppgifterna genom att välja ut och kritiskt analysera relevant information från olika källor. De skulle också visa prov på självständigt tänkande genom egna funderingar och reflektioner.
Många forskare och lärare menar att det behövs andra typer av prov när undervisningen blir mer problembaserad och lärresurserna i allt högre grad blir digitala och nätbaserade. 2016 tog en norsk expertgrupp fram fem kriterier på vad som kännetecknar en bra digital bedömning. Det handlar om autenticitet, transparens, pålitlighet, giltighet och rättvisa. I utvärderingen används de här kriterierna för att värdera examensproven.
Autenticitet innebär att kunna avgöra att den som genomför provet gör det på egen hand, utan hjälp av någon annan. På de här proven handlade det om att eleverna inte fick kommunicera med någon annan eller använda översättningsprogram. Det var examensvakternas uppgift att övervaka det.
Med transparens menas att elever, lärare och externa bedömare har en gemensam förståelse av hur uppgifterna värderas. Pålitlighet innebär att svaren bedöms på samma sätt av olika bedömare. Flera elever menade att det finns oklarheter kring hur de ska referera till källor och att lärare ibland ger olika besked. Det finns alltså en viss risk för att anklagas för plagiat. Några externa bedömare säger att när elever använt Internet för att lösa uppgifterna, ska deras svar bedömas strängare än de svar som ges av elever som inte använt Internet. Inom båda områdena behövs tydligare riktlinjer, påpekas det i utvärderingen.
Giltighet betyder att provet verkligen bedömer det som det är meningen att det ska bedöma. Här handlar det om att bedöma eleverna förmåga att på egen hand använda sina ämneskunskaper analytiskt och att kunna hitta, värdera och använda olika källor för att lösa uppgifterna. Men det är också viktigt att fundera på om det som ska bedömas också motsvarar de krav som gäller ute i samhället och i arbetslivet, menar utvärderarna.
Rättvisa innebär att alla har samma möjligheter att genomföra provet och att få en rättvis värdering. I utvärderingen påpekas att en del av skolorna har installerat filter som spärrar innehåll som är olämpligt i skolan, som porr, våld och politisk extremism. Eftersom de här filtren ofta inte fungerar särskilt bra, finns det risk för att de även spärrar innehåll som eleverna skulle kunna ha användning för. Därför är det kanske inte helt säkert att alla elever verkligen ges samma möjligheter att genomföra provet.
Trots att examensproven genomfördes på ett tillfredsställande sätt, är det värt att fundera på alternativa sätt att genomföra proven framöver, menar utvärderarna. I arbetslivet är det till exempel avgörande att kunna samarbeta och lösa problem tillsammans med andra, och sociala medier och nätbaserade samarbetsytor är ofta viktiga redskap i vardagen. Därför kan det vara en bra idé att skapa prov där eleverna även kan använda muntlig och skriftlig kommunikation med andra personer som källor. Om elever samarbetar för att lösa problem, går det att dokumentera vem som gör vad, vilket möjliggör en individuell bedömning.
Hur ser skolbibliotekens medieförsörjning ut?
Enligt skollagen och de reviderade läroplanerna är skolbiblioteket en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet och ska fungera som ett stöd för elevernas lärande. Det handlar om att bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens.
Tillgången till olika typer av medier på skolbiblioteket, alltifrån tryckta böcker till e-böcker, filmer och databaser, är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera på ett bra sätt. I tisdags släppte Kungliga Biblioteket en kvalitativ översikt av hur medieförsörjningen ser ut på landets folk- och skolbibliotek.
Men det återstår mycket arbete innan vi når dit. Det visar både statistiken om tillgång och bemanning och Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek.
Vilken bild ger rapporten av hur det ser ut på skolbiblioteken? Den visar att det numera finns skolbibliotekscentraler i 40 kommuner, spridda över i stort sett alla regioner. Vad de ägnar sig åt, varierar mellan kommunerna. De som befinner sig på miniminivån levererar klassuppsättningar av böcker till skolorna. Andra har ett betydligt bredare verksamhetsområde och erbjuder även digitala medier, fortbildning och rådgivning. Några driver också utvecklingsfrågor och försöka lyfta fram och stärka skolbibliotekets pedagogiska roll.
I de flesta regioner finns det en eller flera mediecentraler, som förser lärare med film och andra digitala medier och lärresurser. Några har även särskilda uppdrag för skolbiblioteken och ger dem tillgång till e-böcker, artiklar, klassuppsättningar av böcker, mångspråksmedier och talbokstillstånd. En del hjälper också till med kompetensutveckling inom viktiga områden, till exempel medie- och informationskunnighet.
På senare år har det blivit vanligare att kommunerna har en skolbibliotekssamordnare, som samordnar medieförsörjningen och hanterar de pågående regionala och statliga insatserna för skolbibliotek. Numera finns det en sådan i 59 av landets kommuner, och de bidrar ofta till att öka likvärdigheten när det gäller tillgången till skolbibliotek i sin kommun.
Rapporten slår fast att det krävs tydligare nationella krav för att skolbiblioteken ska få likvärdiga förutsättningar för sin medieförsörjning. Dessutom finns det alldeles för få skolbibliotekscentraler och mediecentraler. Alla skolbibliotek i alla kommuner borde ha tillgång till den här typen av resurser, sägs det i rapporten, men så är det tyvärr inte idag.
Det krävs en betydligt bättre samordning av resurserna på regional och kommunal nivå för att se till att medieförsörjningen verkligen fungerar på ett bra sätt, konstaterar man i rapporten. Inte minst är det viktigt att förbättra tillgången till e-medier och mångspråksmedier av god kvalitet.
Veckans tips: Lär dig det grundläggande om AI
Artificiell intelligens (AI) är en het fråga och det händer väldigt mycket inom området. I onsdags invigdes AI Innovation of Sweden på Lindholmen i Göteborg, som ska fungera som ett nationellt center för tillämpad forskning och innovation inom området. Vinnova är huvudfinansiär, och man samverkar med ett stort antal partners från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet, bland annat RISE.
Artificiell intelligens rymmer även intressanta möjligheter för skolan. Det visar bland annat senaste upplagan av den nederländska rapporten Technologiekompas, som togs upp för två veckor sedan. Därför är det viktigt för alla som arbetar inom skolan att ha en grundläggande förståelse för vad utvecklingen kan innebära.
Senare i vår kommer den kostnadsfria finska grundkursen Elements of AI att finnas på svenska. Den har tagits fram av Finnish Center for Artificial Intelligence och ger bra möjligheter för alla som vill få en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar. Den som inte vill vänta kan redan nu ta sig an kursen på engelska eller finska. Senare i år kommer en fortsättningskurs, som ger deltagarna möjlighet att testa tekniska lösningar i praktiken. De som vill delta i den behöver ha grundläggande kunskaper i programmeringsspråket Python.
