Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
OECD Learning Compass 2030 – ett ramverk för morgondagens skola
OECD driver sedan 2015 projektet Future of Education and Skills 2030 för att främja en öppen och global diskussion kring kraven på utbildning och undervisning när samhället befinner sig i ständig förändring. Tanken är att försöka ringa in vilka kunskaper, förmågor, förhållningssätt och värderingar som eleverna behöver utveckla när samhället blir alltmer komplext och i allt högre grad digitalt.
Nyligen presenterade OECD Learning Compass 2030, ett ramverk som tagits fram gemensamt av beslutsfattare, forskare, skolledare, lärare och elever från olika delar av världen. Här ger man ett preliminärt och övergripande svar på vad eleverna behöver för att kunna forma sin framtid och för att bidra till ett välmående samhälle.
Framför allt gäller det att eleverna ska utveckla handlingskraft, att de ska kunna sätta mål, reflektera kritiskt och handla ansvarsfullt för att åstadkomma förändring. De behöver lära sig att tänka på egen hand, men måste också kunna samarbeta med andra för att uppnå mål som man formulerat gemensamt.
Allt det här förutsätter en stabil kärna som elevernas fortsatta utveckling kan utgå ifrån. Enligt Learning Compass 2030 handlar det om att kunna läsa och skriva, att ha digital kompetens, att ha en god fysisk och mental hälsa samt en stabil känslomässig och social grund.
När kärnan väl är på plats behöver eleverna utveckla olika transformativa kompetenser för att det ska bli möjligt för dem att forma sin tillvaro och sin framtid. De behöver kunna tänka i nya banor och ta fram nya lösningar, hantera konflikter och motstridiga perspektiv och det är nödvändigt att de kan ta ansvar för sina handlingar.
Förra veckan publicerades en artikel av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, där han konstaterar att det genuint mänskliga blir viktigare än någonsin i ett samhälle som präglas av digitalisering, maskinlärande och artificiell intelligens. Det är ingen mening att vi försöker konkurrera med datorerna, konstaterar han. Istället måste energin läggas på etiska och sociala värden, empati och omsorgen om en gemensam värld och en gemensam framtid.
Learning Compass 2030 pekar ut den allmänna riktningen, men det är naturligtvis långt ifrån tillräckligt, menar Andreas Schleicher. Nu är det viktigt att diskussionerna om morgondagens skola och samhälle tar fart och att det testas konkreta lösningar som kan leda i rätt riktning. Hur behöver lärmiljöerna se ut? Vilka typer av stöd behöver lärare för att de ska kunna hjälpa alla elever att utvecklas så långt som möjligt? Hur vill vi att samhället och vår gemensamma värld ska se ut?
Makerkultur i finska skolan
Kaiju Kangas, som undervisar och forskar i teknikundervisning på lärarutbildningen vid Helsingfors universitet, menar att tekniken blir vad vi gör den till. Den har ingen inneboende vilja och inga egna mål, utan det är vi människor själva som bestämmer hur den ska fungera och vad den ska användas till. Men det kräver att vi inser detta för att kunna ta kommandot, konstaterar hon. Här har skolan en viktig och avgörande roll att spela och i det här avseendet kan slöjdämnet vara centralt.
Precis som i Sverige handlar slöjd inte längre enbart om att sy och snickra, utan den digitala teknikutvecklingen börjar komma in i slöjdsalarna på allvar. Det här ger goda förutsättningar att föra in makerkulturen i skolan, menar Kaiju Kangas. Genom att fantisera, experimentera och prova sig fram kan eleverna se vad som är möjligt att göra och vad de faktiskt kan göra med sina kunskaper. Samtidigt får de ett annat perspektiv på tekniken: de kan själva påverka hur lösningarna ser ut, hur de fungerar och vad de kan användas till. Inget behöver vara som det är, utan allt kan förändras.
Det här innebär att eleverna både kan utveckla sin digitala kompetens och sina kunskaper och färdigheter inom en rad olika områden. Samtidigt blir det möjligt att väcka elevernas intresse för teknik och för utbildningar med en teknisk inriktning. De flesta av dagens globala problem kan lösas med hjälp av teknik, men det förutsätter att man ser möjligheterna och kan dra nytta av tekniken. Den som brinner för att förändra världen borde därför kanske utbilda sig inom det tekniska området, påpekar Kaiju Kangas.
Keiju Kangas har i sin forskning arbetat en hel del med makerkultur och teknik- och slöjdundervisning i skolan. Ett exempel är Co4Lab, där elever på låg- och mellanstadiet undersöker och utvecklar innovativa lösningar på olika problem. Ett annat är Innoplay, som drog i gång i augusti förra året, och som är ett samarbete mellan universiteten i Åbo, Helsingfors, Tammerfors. I det här projektet undersöks hur man kan undervisa i slöjd, design, teknik, matematik och kreativt skapande från förskolan till och med årskurs två i grundskolan.
Forskarintervjuer
På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.
Den här veckan presenteras två forskare.
Den ena forskaren är Elin Ericsson, som är doktorand på Avdelningen för lärande, kommunikation och IT på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar hon vilka didaktiska möjligheter som lärare ser med digitala lärresurser i undervisningen.
Den andra forskaren är Patrik Hernwall, som är verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar han sig för barns villkor för lärande i ett tekniktätt samhälle, ett område som hamnar i spänningsfältet mellan pedagogik och data- och systemvetenskap. Just nu arbetar han med forskningsprojektet IoT-hubb Skola.
Veckans tips
I februari tipsade vi om den kostnadsfria grundkursen Elements of AI, som tagits fram av Finnish Center for Artificial Intelligence. Då fanns kursen endast på finska och engelska, men nu finns den också på svenska, tack vare AI Innovation of Sweden, AI Competence of Sweden, Linköpings universitet och Vinnova.
Kursen ger en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar, och är en bra början för alla som vill orientera sig om vad ai handlar om. Eftersom ai kommer att påverka hela samhället, är det viktigt att så många som möjligt sätter sig in i utvecklingen och vad den kan betyda. Målet är att 100 000 svenskar ska ha gått kursen innan årets slut.
