Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.
ICILS och datalogiskt tänkande
5 november kommer resultatet av ICILS 2018 – den andra upplagan av International Computer and Information Literacy Study – att presenteras. IEA och ACER ansvarar för undersökningen som genomförts i tretton länder i fyra världsdelar: Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kazakhstan, Luxemburg, Portugal, Ryssland, Syd-Korea, Tyskland, Uruguay och USA. ICILS genomfördes för första gången 2013.
Syftet är att ge en bild av hur pass väl förberedda elever i skolår åtta är på att studera, arbeta och leva i en digital värld. Därför testas deras förmåga att söka och värdera information, att kommunicera och att lösa problem med hjälp av dator och Internet. Den här gången kan de deltagande länderna även välja att testa elevernas förmåga till datalogiskt tänkande.
Förutom att testa elevernas digitala kompetens, görs olika studier av villkor och förutsättningar för att lära sig använda och kritiskt förstå de digitala möjligheterna i hemmet och i skolan i de tretton länderna.
Elisa Nadire Caeli och Jeppe Bundsgaard är doktorand respektive professor vid DPU i Köpenhamn. De båda har, som en del av arbetet med den danska rapporten, gjort en enkätundersökning bland rektorer om undervisningen i datalogiskt tänkande på deras skola och hur de uppfattar och förstår begreppet. Den ingår också i underlaget till Caelis kommande avhandling om elevers utveckling av datalogiskt tänkande.
För att få en bred ingång och för att undgå missförstånd, valde man att inte uttryckligen fråga efter om skolorna arbetar med projekt som rör datalogiskt tänkande. Istället frågade man efter it-projekt och bad om en beskrivning av innehållet. Det visade sig att 62% av skolorna arbetade med problemlösning, design, programmering i undervisningen.
Forskarna konstaterar att det är ett problem att många skolor har brist på lärare som utbildats eller fortbildats i att använda it och digitala medier i undervisningen. På 44% av skolorna är 1-25% av lärarna utbildade. 15% av skolorna i enkäten saknar helt sådana lärare. Endast 17% av skolorna har minst 75% lärare som är utbildade inom området. Ett ännu större problem är att det inte är mer än 14% av de it-utbildade lärarna som har kunskaper i programmering och digital design, påpekar forskarna.
Enkäten visar också att endast 7% av rektorerna anser sig vara väl insatta i vad datalogiskt tänkande är. 27% har aldrig hört talas om begreppet, medan 55% känner till det, men säger sig sakna djupare kunskaper.
Rektorerna presenterades för åtta olika påståenden om vad datalogiskt tänkande handlar om och fick svara om de instämde i eller invände mot påståendet. Det visade sig att fanns en hög enighet om det mesta – med ett undantag: 58% invände mot att datalogiskt tänkande i princip är samma sak som programmering, medan 42% instämde i påståendet. 94% av rektorerna instämmer i att datalogiskt tänkande handlar om att lösa problem på ett systematiskt och logiskt sätt. 81% instämmer i att datalogiskt tänkande innebär kritiska överväganden om digitala teknologiers roll i livet och samhället.
Den danska regeringen planerar att införa teknologiförståelse som ett obligatoriskt undervisningsområde i grundskolan och genomför just nu försök på 46 skolor runt om i landet. Tanken är att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att kunna bli kritiska och medvetna medskapare av ett digitalt samhälle. Här är datalogiskt tänkande en viktig del.
För att det ska fungera som det är tänkt, menar forskarna att det krävs att lärarutbildningarna förändras och att yrkesverksamma lärare får adekvat fortbildning. Men det gäller också att rektorerna fortbildas, så att de kan skapa en kultur på sina skolor som stöder utvecklingen av teknologiförståelse och datalogiskt tänkande i undervisningen. Annars finns det risk för att undervisningen får ett alltför snävt fokus och styrs av läromedlens ramar.
DigiEduHack
3 oktober arrangeras DigiEduHack – ett 24 timmars hackathon som ska samla utbildningsintresserade från hela världen, alltifrån elever till forskare och yrkesverksamma inom olika områden. Skolor, universitet, forskningsinstitut, edtech-företag och fristående organisationer kan vara värdar på sina orter och få hjälp med att hantera utmaningar och lösa problem som de står inför.
DigiEduHack leds av EIT-Climate-Kic och samordnas av Aaltouniversitetet i Esbo, Finland. Satsningen är en del av EU:s handlingsplan för digital utbildning, som lanserades i januari 2018. Handlingsplanens övergripande mål är att möjligheterna med it och digitala medier ska utnyttjas på bättre sätt, så att de studerande verkligen kan utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver när världen och samhället förändras.
Medborgar- och användardriven innovation kan vara ett sätt att hitta nya vinklar och perspektiv som kan föra utvecklingen framåt. På DigiEduHack kan det handla om allt ifrån själva lärupplevelsen till utformningen av lärmiljöer och en mer målmedveten användning av data för att förbättra undervisning och lärande.
EIT-Climate-Kic och Aaltouniversitetet hoppas på 2500 deltagare på 50 platser i olika delar av världen. Ett trettiotal är redan klara, men man söker aktivt efter fler som vill vara med. Alla får hjälp och stöd av arrangörerna, så att de kan genomföra arrangemanget. Huvudarrangemanget äger rum på Aaltouniversitet och alla deltagare runt om i världen kan följa vad som händer i en streamad sändning. Deltagarna på de olika platserna kan också kommunicera med varandra och utbyta tankar och idéer.
På DigiEduHack får deltagarna hos de olika värdarna först en inblick i utmaningarna och arbetar sedan i konkurrerande team som ska ta fram konkreta förslag på lösningar. Teamen pitchar sina förslag för värden som sedan utser bästa lösning och bästa team. De bästa lösningarna i hela DigiEduHack kommer att utses i en världsomspännande tävling som avgörs i november.
Två forskarintervjuer
På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.
Martin Johansson arbetar som forskare på RISE Interactive i Göteborg. Han medverkar sedan förra året i det treåriga innovationsprojektet IoT-hubb skola.
Thomas Hillman är docent med inriktning mot it och lärande vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Han intresserar sig både för hur tekniken förändrar hur vi lär oss i formella och informella sammanhang samt hur våra lärprocesser förändrar användning och design av teknik.
Veckans tips
De etiska frågeställningarna kring användningen av AI lyfts allt oftare fram i samhällsdebatten och är naturligtvis även viktiga för skolan. På MIT Media Lab arbetar doktoranden Blakeley Payne och hennes kollegor med att ta fram ett öppet undervisningsmaterial som kan användas på mellan- och högstadiet.
Under sommaren har man arrangerat ett sommarläger som både ger barnen en inblick i viktiga frågor och problemställningar och inbjuder till reflektion och diskussion. Här finns mycket att fundera på och att inspireras av!
