Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.
Egendata – på väg mot en decentraliserad digital infrastruktur
En datadriven utveckling av undervisning och administration är avgörande för att skolans digitalisering ska komma igång på allvar. Det förutsätter att relevanta data kan kopplas samman, analyseras och användas i den dagliga verksamheten. Idag är det inte möjligt på grund av att informationen är inlåst i olika leverantörers slutna system. Något måste göras för att ändra på detta.
I tisdags publicerade Spaningen en artikel om Egendata, som är ett sätt att lösa det här problemet. Egendata är en teknisk lösning skapad av digitaliseringsbyrån Iteam, som ger den enskilde användaren kontroll över användning och delning av personliga data. Den vanliga lösningen är att aktörerna gemensamt tar fram en öppen standard och en enhetlig struktur för hur data ska organisera. Christian Landgren, vd och grundare av Iteam, menar att en decentraliserad lösning, som växer fram organiskt i takt med att tekniken sprids och användningen ökar, är en bättre väg.
En lösning som bygger på att individen äger och hanterar sina egna data ger flera fördelar. Dels blir det lättare att lösa problemet med interoperabilitet mellan olika system. Det räcker att systemen är kompatibla med Egendata och att användarna tillåter dem att använda deras data. Integritets- och säkerhetsfrågor blir också enklare att handskas med när allt kontrolleras från en enda plats.
Egendata består av tre delar: en app, som användarna har i sin mobil, en operatörsnod som styr datatrafiken mellan Egendata och olika tjänsteleverantörer samt en tjänst som lagrar användarnas data. Lösningen är baserad på öppen källkod, och kod och dokumentation finns tillgänglig för intresserade utvecklare på Github och Trello.
Den enskilde användaren bestämmer själv vilka tjänster som har tillgång till en viss typ av data. Idag har alla tjänsteleverantörer varsin databas där varje användare är en post. Med Egendata är det istället användarna som har varsin databas där varje tjänst är en post. All data som användarna delar krypteras med symmetrisk kryptering. Samma nyckel används för att kryptera och dekryptera informationen.
De symmetriska nycklarna skyddas i sin tur med assymetrisk kryptering. De tjänsteleverantörer som användaren vill anlita, får en nyckel som ger dem tillgång till datan. Användaren kan när som helst återkalla rättigheterna från en tjänst som hen inte längre vill använda. Eftersom det inte går att komma åt en användares data utan krypteringsnyckel, har det ingen betydelse var den lagras. Det går därför bra att använda någon av alla de kommersiella tjänster som finns.
Egendata kan göra det lättare för skolan att få tillgång till och att dra nytta av den data som olika system genererar. Dataskyddsförordningen ger rätt till dataportabilitet, vilket betyder att individen kan få kontroll över sin egen data. En sådan här lösning innebär också att trösklarna blir lägre för nya aktörer som vill in på marknaden. Företag som var tidigt ute och idag sitter på stora mängder data, får inte längre någon konkurrensfördel. Det kan öppna upp för nytänkande och för nya affärsmodeller.
Iteam arbetar just nu med en förstudie för GR Utbildning, där man undersöker hur Egendata kan användas för att dra nytta av data från digitala läromedel på bättre sätt än idag. När datan kontrolleras av eleverna, vårdnadshavaren eller skolan, blir det möjligt att göra en samlad analys av varje elevs lärande oavsett vilken leverantörs läromedel som används. Horisonten för utvecklingsarbetet vidgas avsevärt.
Egendata är en del av den globala rörelsen för en decentraliserad webb och en större makt över sina personliga data. Det är en reaktion mot dagens situation, där ett fåtal gigantiska aktörer hanterar, kontrollerar och tjänar pengar på användardata. Enda sättet att få igång en förändring är att utveckla och börja använda lösningar som ger oss den här kontrollen, konstaterar Christian Dahlgren. Här kan aktörer inom den offentliga sektorn, inte minst skolan, ta en ledande roll och visa vägen framåt genom att använda Egendata, menar han.
Forskarskolan UPGRADE
Vetenskapsrådet (VR) beviljade nyligen 40 miljoner kronor till den nationella forskarskolan UPGRADE, som syftar till att stärka digitaliseringsarbetet på lärarutbildningarna. Den drivs gemensamt av nio lärosäten. Högskolan Väst, högskolorna i Gävle, Halmstad och Jönköping, KTH, universiteten i Göteborg och Umeå samt Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet.
UPGRADE är en fristående fortsättning på forskarskolan GRADE, med inriktning mot användning av digitala teknologier i utbildning, som VR gav medel till för ett år sedan. Här deltar samma lärosäten, med undantag för Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad och Högskolan i Jönköping. Umeå universitet är i båda fallen värduniversitet och projektsamordnare.
Dessa två forskarskolor bildar tillsammans en helhet med fokus på digitala teknologier inom såväl lärarutbildning som i skolväsendet i stort. Förhoppningen är att de ska stärka den digitala kompetensen på lärarutbildningarna, öka andelen disputerade lärarutbildare och skapa bättre förutsättningar att bygga ut lärarutbildningarna och hantera lärarbristen.
Minst nio doktorander kommer att antas till forskarskolan UPGRADE under de närmaste åren. Precis som i GRADE kommer man att ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt som förenar perspektiven från de sex representerade ämnesområdena: didaktik, informatik, pedagogik, pedagogiskt arbete, teknik och lärande/medieteknik samt tillämpad it.
Forskarskolan kopplas till olika forskningsmiljöer vid de nio lärosätena. Tanken är både att ge doktoranderna tillgång till relevanta nätverk och att knyta an till och bygga vidare på redan pågående forskning.
På Göteborgs universitet handlar det främst om den forskning som bedrivs på Institutionen för tillämpad it och på Högskolan i Gävle är det Innovativt lärande, ett av de fyra strategiska forskningsområden som man är på väg att bygga upp. Högskolan i Halmstad förenar forskarskolan med Centrum för lärande, kultur och samhälle samt Digitalt laborativt centrum, på Högskolan i Väst sätts den ihop med forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, och på KTH rör det sig om forskningsområdet Digitalt lärande.
Linnéuniversitetet ansluter forskarskolan till forsknings- och kunskapsområdena Digitalisering i skolan och digitala transformationer, som just nu är under uppbyggnad. På Högskolan i Jönköping handlar det om forskargruppen Communication, Culture, and Diversity och det strategiska investeringsprojektet LeaDMe – Learning, Digitalization, and Media. Mittuniversitetet förenar UPGRADE med forskningsgruppen HEEL, som arbetar med teknikstött lärande, och på Umeå universitet sker anslutningen till forskningsgruppen LICT, Lärande och ikt.
Nationell testbädd för edtech
Häromdagen beslöt Vinnova att delfinansiera Sveriges första nationella testbädd för edtech, som en del av satsningen Testbäddar för samhällets utmaningar. I mitten av september tog Spaningen upp en liknande satsning i Storbritannien, som drivs av Nesta.
Testbädd för edtech är ett tvåårigt genomförandeprojekt som vill förbättra utvecklingen inom edtechområdet och stärka skolors förmåga att värdera och välja digitala lärresurser. Det kan även ses som en pusselbit i genomförandet av den nationella digitala strategin för skolväsendet.
Nacka kommuns kommunala skolor är projektägare och samarbetar med tio andra huvudmän, däribland RISE samarbetspartners Academedia och Lidingö kommun. Två regionala aktörer deltar i satsningen: NetPort Science Park i Karlshamn samt Region Halland. Swedish Edtech Industry sitter i styrgruppen och representerar företagen. Linnéuniversitetet, SKL, Nesta, RISE, Helsingfors stad och Lärarnas Riksförbund utgör tillsammans referensgruppen.
Testbädden vänder sig dels till huvudmän som vill öka sin beställarkompetens och erbjuda utveckling för lärare och studenter och dels till företag inom edtechbranschen som vill utveckla och testa nya produkter och tjänster. Man kommer att arbeta utifrån en modell som Nesta, i en rapport från i våras, kallar “test and learn”. Det innebär att företag, lärare och elever tillsammans testar nya lärresurser för att utveckla och förbättra dem samt för att stärka skolan beställarkompetens.
Didaktikforskaren Anna Åkerfeldt, verksam vid Stockholms universitet, leder arbetet med att ta fram en strukturerad metod för test och utvärdering som kan göra testerna skalbara och jämförbara. Syftet är att skapa trygghet på skolan inför, under och efter ett test samt att ge företagen tillförlitliga data för det fortsatta utvecklingsarbetet. Detta är något som kommer att vara till nytta för betydligt fler än de aktörer som är involverade i testbädden.
Testbädden kommer att sätta igång sitt arbete i början av nästa år. Företag och huvudmän som vill delta, kan anmäla sitt intresse.
Veckans tips
I en global och uppkopplad värld blir bilden en allt viktigare del av media och kommunikation. Därför är det viktigt att stärka elevers visuella läskunnighet. Att kunna reflektera kritiskt kring bildens roll i dagens samhälle och kring sin egen delaktighet i visuella åsiktsgemenskaper, är viktiga delar av medie- och informationskunnighet.
Statens medieråd har tagit fram undervisningsmaterialet Bilder och verkligheter – visuell gemenskap på nätet, som vänder sig till lärare som undervisar i svenska, samhällskunskap och bild i grund- och gymnasieskolan. Det fungerar även bra för ämnesöverskridande undervisning.
Detta är den tredje delen av undervisningsmaterialet Bild är ett språk, som i sin tur ingår i No Hate Speech Movement, ett projekt som Statens medieråd sedan två år tillbaka utför på uppdrag av regeringen.
