Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.
Digitalt lyft för danska lärarutbildare
Utbildnings- och forskningsdepartementet i Danmark satsar sammanlagt 45 miljoner danska kroner på att stärka högskolelärares digitala kompetens och att öka deras förståelse av hur it och digitala medier kan användas i undervisningen. Ett av projekten – Teknologiforståelse og digital dannelse i læreruddannelsen – vänder sig till 100 lärarutbildare i hela landet. Det leds av Københavns Professionshøjskole och omfattar samtliga yrkeshögskolor.
Syftet med det här projektet är att lärarutbildningarna tillsammans ska utveckla en hållbar nationell modell för att genomföra ett digitalt kompetenslyft av lärarutbildarna. Till och med 2021 pågår ett nationellt försök med undervisning i teknologiförståelse på grundskolan. När försöket avslutats, kommer teknologiförståelse sannolikt att införas i läroplanen, antingen som ett eget ämne eller som en del av andra ämnen. Detta måste lärarutbildningarna kunna möta.
Teknologiförståelse handlar om att eleverna ska utveckla de teoretiska kunskaper och praktiska förmågor som behövs för att de ska kunna bli aktiva och kritiska medborgare. Alla elever ska lära sig hur den digitala tekniken fungerar och vad den innebär för att kunna ta makten över sin egen tillvaro. Eleverna behöver både få grepp om utmaningar och möjligheter och lära sig att förhålla sig kritiskt till hur teknologin används i vardagen och i samhället. Det ställer krav på lärares kunskaper och didaktiska förmåga, och det förutsätter i sin tur att teknologiförståelse blir en integrerad del av lärarutbildningen.
Eftersom det tar tid att införa nytt innehåll och nya arbetssätt, är det nödvändigt att snabbt komma igång med arbetet, konstaterar Jakob Harder, dekan på Københavns Professionshøjskole, i ett pressmeddelande. Lärarutbildarna måste ges möjlighet att undersöka hur teknologiförståelse kan integreras på ett meningsfullt sätt i undervisningen, så att de blivande lärarna kan utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver.
Tvåspråkig fjärrundervisning i Norge
För tre år sedan startade Utdanningsdirektoratet och Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring (NAFO) Fleksibel oplæring, ett försöksprojekt med tvåspråkig fjärrundervisning för nyanlända elever. Nu har den norska regeringen beslutat att försöket permanentas och att tjänsten ska bli tillgänglig för elever i hela landet.
Den primära målgruppen är elever i årskurs 8 och 9 med behov av tvåspråkig ämnesundervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Elever i förberedelseklass på gymnasiet och vuxna elever som läser in grundskolan kan också få tillgång.
Tvåspråkig fjärrundervisning är ett statligt erbjudande till kommuner som inte lyckats få tag i ämneslärare som talar arabiska, somaliska eller tigrinha. Den ska komplettera den ordinarie undervisningen och det är elevens lärare på skolan som är ansvarig.
Fjärrundervisningen bedrivs av lärare baserade i Oslo som talar elevens modersmål. Förutom direktkontakten över nätet med läraren, har eleverna också tillgång till olika digitala lärresurser (filmer, texter, arbetsuppgifter och ordlistor) på plattformen, som de kan arbeta med på egen hand.
I november förra året presenterade Rambøll en sammanfattande utvärdering av Fleksibel oplæring. Den visar att eleverna helst skulle vilja ha tvåspråkiga lärare på skolan, men att den här lösningen i regel fungerar bra som alternativ. Eleven får bäst utbyte när fjärrundervisningen används systematiskt, tydligt kopplad till ämnesundervisningen och när den regelbundet följs upp av den ansvarige läraren.
Utvärderingen visar också att det ger ökad trygghet för eleven att få kompletterande undervisning av en lärare som talar modersmålet, och den gör det även lättare att bygga vidare på de befintliga ämneskunskaperna. Eleven lär sig ämnesrelaterade termer och uttryck på norska och fördjupar både sina ämneskunskaper och sina kunskaper i norska. Det blir lättare att följa med i klassrumsundervisningen, vilket leder till att motivationen ökar.
Under läsåret 2019/20 deltar 300 elever i Fleksibel oplæring. Senare i vår kan alla norska kommuner ansöka om att delta i satsningen läsåret 2020/21. De ska själva stå för en del av kostnaden och de måste vara anslutna till den federativa inloggningslösningen Feide för att kunna använda tjänsten.
Mår unga sämre i en digital värld?
För ett par månader sedan publicerade Spaningen en artikel om skärmtid och oron för att sociala medier och datorspel påverkar ungas psykiska hälsa och välbefinnande i en negativ riktning. Psykologen Siri Helle var en av de som medverkade och hon nämnde en kommande forskningsöversikt inom det här området, skriven på uppdrag av den ideella föreningen Mind. Nu är rapporten Mår unga sämre i en digital värld? klar och kan hämtas utan kostnad på Minds webbplats.
Siri Helle har skrivit texten tillsammans med hjärnforskaren Sissela Nutley, och under arbetets gång har de haft hjälp av en rådgivande expertgrupp. Fokus ligger på de nordiska länderna, och rapporten är tillgänglig på svenska, danska, finska, norska och engelska.
Syftet med forskningsöversikten är att öka kunskaperna bland beslutsfattare, teknikutvecklare och föräldrar, så att de kan underlätta en användning av digitala medier som stärker ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
Enligt det nuvarande forskningsläget påverkar digitala medier välmåendet på olika sätt, beroende på vem användaren är, hur och i vilken utsträckning de används samt hur tillvaron ser ut i övrigt. Det krävs dock ytterligare forskning för att orsakssambanden ska kunna fastställas.
Studier visar att unga som ägnar mycket tid åt digitala medier har ett sämre psykiskt välmående än de som gör det i mer begränsad grad eller inte alls. Samtidigt är det svårt att slå fast vad det egentligen beror på. Det finns indikationer på att sömnbrist, mindre motion och minskad tid till skolarbetet förklarar stora delar av det försämrade välmåendet.
De negativa effekterna beror alltså sannolikt inte på skärmtiden i sig, utan på att den stjäl tid från andra viktiga aktiviteter och att detta i sin tur skapar problem. Socioekonomisk utsatthet, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, yngre ålder och kvinnligt kön (främst när det det gäller sociala medier) är bakgrundsfaktorer som pekar på ökad risk för sämre välmående.
Negativa effekter av datorspel verkar delvis kunna förklaras av skälen till att man spelar. Den som spelar för att undvika livsproblem och svåra känslor löper ökad risk för negativa konsekvenser. En liten minoritet av de som spelar datorspel utvecklar gaming disorder, vilket innebär att de inte längre kan kontrollera sitt spelande. Svårigheter att hantera känslor, problem i skolan, social exklusion och bristande stöd från föräldrarna hör till de viktigaste riskfaktorerna.
Forskningsöversikten avslutas med att författarna ger rekommendationer till beslutsfattare, teknikutvecklare och föräldrar som underlätta främjandet av en positiv användning av digitala medier bland unga. Samtidigt konstaterar de att det inte räcker, utan att det också behövs politiska beslut och juridiska ramverk som kan ge unga ett gott skydd mot negativa effekter.
Vem tar ansvaret för ungas psykiska hälsa? Mind och författarna menar bland annat att företagen som driver digitala medieplattformar bör ta ett ökat ansvar för innehållet och att skolans undervisning bör ta upp hälsofrämjande användning av digitala medier och diskutera digital etik. De anser också att det behövs ett årligt forum där beslutsfattare, ungdomar, civilsamhälle, forskare och teknikbolag diskuterar aktuella utmaningar som rör barn och ungas välbefinnande och digitala medier. Ett starkare rättsligt skydd mot kränkande behandling, utpressning och grooming är en annan åtgärd som lyfts fram.
Veckans tips
UR har tagit fram ett stort antal serier och program som tar upp olika aspekter av medie- och informationskunnighet, alltifrån Algoritmen till Fejkskolan och Världen online. Nu har de samlats på webbsidan UR lär dig genomskåda, så att det blir lättare att överblicka vad som finns.
Statens medieråd producerar sedan i somras podcasten Medieborgarpodden, som Spaningen tidigare har tipsat om. Den vänder sig inte direkt till skolan, men lärare och skolbibliotekarier kan få uppslag till viktiga diskussioner om mediernas roll och påverkan i ett demokratiskt samhälle, alltifrån dolda kommersiella budskap till vilseledande nyheter och information.
Första säsongen avslutades strax före jul och samtliga elva avsnitt kan nu nås från Medieborgarpoddens hemsida.
