Ur nyhetsflödet vecka 8

Nordiska lärdomar och erfarenheter från pandemin

I onsdags publicerade Spaningen en längre sammanfattning av webbinariet Nordic schools during Covid-19: lessons learned, som arrangerades av forskningscentret QUINT – Quality in Nordic Teaching – i Oslo den 17 februari. Här presenterades aktuell forskning som analyserar hur grundskollärares och elevers vardag förändrades av pandemin och vad skolsystemen i de fyra länderna kan lära av det här.

På webbinariet berättade sex forskare om resultaten från fyra studier som tidigare publicerats som artiklar i ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Education in the North, som ges ut av universitetet i Aberdeen.

Ane Qvortrup, professor vid Institut for kulturvidenskaber på Syddansk Universitet, var först ut. Hon har undersökt hur danska grundskoleelevers välmående har påverkats av de periodvisa skolstängningarna samt vad det kan betyda för elevernas studiemotivation och lust att lära på längre sikt.

Anna Slotte, docent i pedagogik vid Helsingfors universitet, och Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har tillsammans med kollegor i Finland och på Island genomfört en studie av högstadielärares erfarenheter och upplevelser under pandemin. Arbetet skedde inom ramen för det pågående forskningsprojektet Connected Classroom Nordic, som handlar om hur skolans digitalisering påverkar undervisningens kvalitet.

Hermína Gunnþórsdóttir och Berglind Gísladóttir, professor och biträdande professor vid Universitetet i Akureyri respektive Islands universitet, presenterade en studie av hur pandemin påverkade isländska lärares samarbete och undervisningens kvalitet.

Marte Blikstad-Balas, professor i pedagogik vid Universitetet i Oslo berättade om en studie av hur föräldrar upplevde vardagen när undervisningen skedde i hemmet istället för i skolan. Hur såg en typisk dag med distansundervisning ut? Vilka utmaningar och möjligheter blev synliga? Fick alla elever en likvärdig undervisning?

Forskarnas presentationer följdes av ett panelsamtal med politiker, skolledare och fackföreningsrepresentanter.

GrunnDig – om digitaliseringen av den norska grundskolan

Skolans digitalisering har länge varit ett högt prioriterat politiskt mål i Norge – men hur har det egentligen gått? Undersökningar visar att det finns stora skillnader mellan de 356 kommunerna, både när det gäller prioritering, planering och genomförande. Det är också tydligt att införandet av digital teknologi i undervisningen inte är utan problem, varken för lärare eller för elever. 

Hur ser läget ut idag? Vad säger forskningen? Vilka områden behöver beforskas framöver? Vad behöver göras för att föra det pågående arbetet med att digitalisera den norska grundskolan vidare? Detta är de centrala frågeställningar som ska besvaras av forskningsprojektet GrunnDig – Digitalisering i grunnopplæring: kunnskaper, trender og framtidig forskningsbehov

Projektet genomförs av forskare vid Kunnskapssenter for utdanning (KSU) på Universitetet i Stavanger, Oslo universitet och Høgskolen i Volda. Projektet, som leds av Elaine Munthe, chef för KSU, är ettårigt. Slutresultatet kommer att presenteras vid en konferens i november, men under hela året kommer delresultat att spridas i såväl akademisk som populärvetenskaplig form, både på och utanför nätet.

Målet med GrunnDig är att skapa en överblick av forskning om och erfarenheter av digitalisering i grundskolan, och att göra kunskapen tillgänglig för alla intresserade. Arbetet ska också lägga grunden för ett kommande, mer omfattande forskningsprojekt inom området.

Teknologiförståelse på väg in på schemat i Danmark?

I juni förra året avslutades det treåriga försöket med teknologiförståelse som en del av undervisningen i den danska grundskolan, antingen som ett eget ämne eller som en del av andra ämnen. Syftet var att undersöka hur elever kan få en bättre praktisk och teoretisk förståelse av digitaliseringen och hur den präglar samhället och vardagen. Fyra månader senare kom utvärderingen av försöket. Den visar att både elever och lärare menar att teknologiförståelse är ett viktigt kunskapsområde i skolan. De betonar också betydelsen av att undervisningen är kreativ, utforskande och inriktad på konkret och praktiskt skapande. 

Utvärderingen slår fast att elevernas teknologiförståelse har ökat. Det konstateras också att det inte går att säkert säga att det beror på undervisningen. En annan möjlig förklaring är att eleverna har blivit äldre och att de i växande grad använder digital teknologi i sin vardag. Nu ligger ärendet hos den danska regeringen, och ett beslut väntas komma någon gång senare i år.  

Strax före jul gick tolv organisationer från utbildningsområdet och näringslivet samman, för att tillsammans arbeta för att teknologiförståelse kommer på schemat. De samlas under namnet Den Nationale Alliance for Teknologiforståelse, och rymmer bland annat universiteten, lärarutbildningarna, lärar- och skolledarfacken. Kommunernes Landsforening och Dansk Erhverv. Under året räknar man bland annat med att arrangera en konferens om teknologiförståelse och om behovet och värdet av att det här kunskapsområdet integreras i undervisningen. 

Det pågår även förberedelser för att föra in teknologiförståelse på de danska lärarutbildningarna. I slutet av augusti förra året blev det klart att Københavns Professionshøjskole ska genomföra ett försök med teknologiförståelse som ett valbart ämne för de blivande lärarna. Försöket genomförs i två omgångar under två år. Våren 2024 kommer de första danska lärarna med akademiska kunskaper i teknologiförståelse att examineras.

För någon vecka sedan startade försöket, och i den första omgången har trettio lärarstuderande valt att fördjupa sig i ämnet. Om ett år är det dags för lika många till.  

Etiska riktlinjer för användning av AI och data inom utbildning

I slutet av juni förra året tillsatte Europeiska kommissionen en expertgrupp med specialkunskaper om hur AI och data kan användas inom utbildning och träning. Syftet är att ge råd till kommissionen under arbetet med att ta fram etiska riktlinjer för hur de tekniska möjligheterna bäst kan komma till nytta. Riktlinjerna är ett av områdena i EU:s handlingsplan för digital utbildning, som sträcker sig till och med 2027.

Expertgruppen består av 25 medlemmar och ska ses vid fyra tillfällen innan uppdraget är slutfört. Vid det sista mötet, som planeras att genomföras i april, kommer de etiska riktlinjerna att formuleras och sammanställas. Deras arbete bygger vidare på existerande etiska riktlinjer, bland annat Ethics guidelines for trustworthy AI, som togs fram 2019 av en annan expertgrupp.

Till och med torsdag i nästa vecka kan intresserade lärare i EU bidra till arbetet, genom att delta i en enkät om riktlinjernas innehåll, struktur och mål. Enkäten består av 19 frågor och beräknas ta högst 25 minuter att genomföra. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.