Innovitaskolan förbereder för ett samhälle i ständig förändring
Academedia samlar sina gymnasieskolor i olika skolprofiler för att lyfta fram gemensamma pedagogiska perspektiv och arbetssätt. För tre år sedan beslöt man att även koncernens grundskolor efterhand ska organiseras efter samma princip.
Pysslingen skolor har bytt namn till Innovitaskolan för att markera en ny, samlad pedagogisk inriktning för de 28 grundskolorna. Detta tar Spaningen upp i en längre artikel som publicerades igår.
Innovitaskolan arbetar efter undervisningsmetodiken Innovita Skills, som förbereder eleverna för ett livslångt lärande i ett digitalt samhälle i ständig förändring. Både lärare och elever lär sig att följa en designprocess i undervisningen, där de tar fram lösningar på verklighetsnära problem. Förnyelsen av skolornas verksamhet bygger på implementeringen av ett ledningssystem för innovation, baserat på delaktighet, som tydligt anger syfte, riktning, mål och tillvägagångssätt.
Innovitaskolans ledning har tillsammans med RISE utformat delar av Innovita Skills. Metodiken utgår ifrån EU:s åtta nyckelkompetenser, och förenar utvecklingen av höga ämneskunskaper med konkreta och upplevelsebaserade sätt att arbeta i undervisningen. Arbetet med Innovita Skills baseras på ett årshjul, inriktat mot ett bestämt framtidstema. Innovitaskolans första framtidstema, som pågår just nu, är Välmående i en digital tid, berättar Jessica Schilling Mozakka, utbildningsdirektör på Innovitaskolan.
Innovita Skills består av tre pedagogiska koncept: Explore, Innovate och Balance. Explore går ut på att eleverna utvecklar sina kunskaper i matematik, NO och teknik genom att arbeta med utforskande och verklighetsnära uppgifter. Innovate handlar om att eleverna ska använda sina kunskaper till att lösa olika problem i vardagen. De ska lära sig att gå från idé till handling och träna sig i att planera och genomföra projekt, både på egen hand och tillsammans med andra. Balance lägger grunden för en hälsosam livsstil, som stärker elevernas hälsa och välmående och ökar deras förmåga att lära och utvecklas.
Explore och Innovate utgör olika faser i arbetet. Under höstterminen har lärare och elever fördjupat sig i problemställningar som rör temat. Nu är de snart på väg in i Innovate, den avslutande fasen. Arbetet under Innovate bygger på Double Diamond, en modell för designarbete med fyra steg: discover, design, develop och deliver. Lärarna genomgår först en utbildning där de arbetar sig igenom de fyra stegen i processen. Därefter börjar de planera hur de ska lära eleverna att arbeta enligt den här modellen, säger Kristin Nilsson, rektor på Innovitaskolan Visby.
Delaktighet är grunden för allt utvecklingsarbete. Det handlar om att äga och att känna makt över sitt lärande och sin egen utveckling. Alla måste våga prova och det kräver att det finns en tillit bland rektorerna på de olika skolorna och i kollegiet på varje skola.
Innovationsledning handlar om att kunna ge tillfredsställande svar på tre grundläggande frågor: Vad vill vi uppnå med vårt innovationsarbete? Vilka värden vill vi skapa? Varför är det viktigt? Hur ska arbetet gå till?
Innovation kan inte vara något självändamål, utan måste vila på de grundläggande värden som organisationen vill uppnå. Det krävs också genomtänkta funktioner som kan ge stöd åt kontinuerlig förnyelse, säger Natalie Gustafsson, innovations- och processledare på RISE. Det måste finnas en taktik och en metodik som leder till att medarbetarna både förstår vart man är på väg och varför man är det. Innovitaskolan tycks ha en föredömlig tydlighet som bidrar till att skapa trygghet i innovationsarbetet. Ledningen ger på ett systematiskt sätt plausibla svar på de tre grundläggande frågorna. Innovationsarbetet börjar också bli en oskiljaktig del av skolornas identitet.
Det är helt avgörande att både lärare och elever lär sig att våga utforska och testa olika möjligheter. De behöver också träna sig i att reflektera kring och ifrågasätta resultaten, konstaterar Lina Orrell, senior usability researcher på RISE. Designprocessen startar alltid med behoven. Om man vågar fråga varför, lär man sig mer.
För Innovitaskolan gäller det att kunna visa att arbetet med Innovita Skills leder till en ökad kunskapsutveckling för eleverna. Det är det som är uppdraget. Samtidigt är det avgörande att med några enkla grepp kunna kommunicera vad man gör och att visa varför det är viktigt, påpekar Jessica Schilling Mozakka.
Nu har Innovitaskolan mängder av kraft och uthållighet. Det är förstås avgörande i själva inledningsfasen, men det får ännu större betydelse om man åker på en törn eller hamnar i uppförsbacke. Det gäller hela tiden att fokusera på verksamhetens syfte och det värde man vill skapa, säger Natalie Gustafsson.
En av de mest centrala frågorna framöver kommer att handla om vårdnadshavarnas och elevernas förväntningar på Innovitaskolan. Har de infriats? Kundupplevelsen är helt avgörande i innovationsarbetet. Därför behöver man löpande utvärdera hur verksamheten fungerar, och om allt rullar på som det är tänkt, understryker Lina Orrell.
Perspektiv på AI och automatiserad betygsättning
För en knapp månad sedan tog Spaningen upp AutogrAIde, ett tvärvetenskapligt hackathon på Umeå universitet om AI och automatiserad bedömning och betygsättning. Nu har evenemanget genomförts, och ett drygt tjugotal studenter och lärare från sex olika ämnesområden deltog i arbetet. AI är en teknologi som blir allt viktigare i samhället och dess möjligheter och risker behöver därför belysas ur olika synvinklar, alltifrån datavetenskap till pedagogik och juridik.
Det gavs flera förslag på hur AI kan användas som ett hjälpmedel för bedömning och betygsättning. En möjlig väg är till exempel att skapa ett interaktivt system som ger löpande återkoppling till lärare och studenter. En annan kan vara att skapa en lösning som följer varje individs utveckling och som ger underlag för lärarens återkoppling och stöd.
Alla förslag hade två saker gemensamt: de slog fast att AI kan spela en roll som stöd för bedömning och betygsättning, men det är människan som ska styra systemet och avgöra hur det bäst kan användas i arbetet.
Specialskolans arbete med programmering i undervisningen
I den reviderade läroplan som trädde i kraft 2018, betonas värdet av digital kompetens på ett tydligare sätt än tidigare, samtidigt som programmering förs in som en del av undervisningen i några ämnen. Specialskolan har sedan dess genomfört flera olika satsningar på att integrera undervisning i programmering i matematik, teknik och samhällskunskap.
SPSM konstaterar att undervisningen i programmering har haft en rad positiva effekter på elevers lärande. Det blir ett mer lustfyllt lärande, där elever arbetar tillsammans för att lösa olika konkreta problem. Eleverna lär sig att prova sig fram och att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. Några skolor har även arbetat mot könsstereotyper och med hjälp av UR:s programserie Programmera mera presenterat positiva förebilder, bland annat en döv kvinnlig programmerare.
Det finns flera praktiska utmaningar som behöver hanteras. Bland annat är det svårt att hitta filmer om programmering med instruktioner på svenskt teckenspråk eller med svenska undertexter. It-pedagogerna på de olika skolorna arbetar också hårt för att hitta taktila material och verktyg som kan användas av elever med synnedsättning.
Under februari månad diskuterar SPSM på sin videopodd Lika värde med lärare och it-pedagoger på sina specialskolor om hur de arbetar med programmering i undervisningen, från lågstadiet till och med högstadiet. Totalt blir det fyra avsnitt, och det första publicerades i onsdags.
Maker Tour – Mot nya höjder: om IoT och AI
Maker Tour – Mot nya höjder är en satsning på att öka elevers intresse för teknik, naturvetenskap och matematik, som sker i samverkan med skola, akademi och näringsliv. Det rör sig om ett undervisningskoncept baserat på makerkulturen, och går ut på att elever i årskurs 4-9 ska reflektera kring, programmera och bygga sina egna lösningar på utmaningar inom olika områden.
Konceptet ägs och drivs av Region Kronoberg och Tekniska museet, i samverkan med Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen Kronoberg. Utmaningarna och undervisningsmaterialet är fritt tillgängliga och kan användas av alla. Det ingår även webbinarier, samtal och olika evenemang, bland annat besök av en makerbuss, men de är enbart tillgängliga för skolor i Kronobergs och Gävleborgs län.
Vårens tema är Make It Real och innehåller två utmaningar: en inom Internet of Things (IoT) och en som rör artificiell intelligens (AI). Utmaningen om IoT släpptes i tisdags, och den 29 mars är det dags för den som handlar om AI.
Utmaningen om IoT beskriver, förklarar och problematiserar vad det innebär att leva i en smart och uppkopplad värld där allt mer produkter och tjänster kan kopplas samman och utbyta data. Eleverna bekantar sig med tekniken genom att lösa olika uppgifter med micro:bit, sensorer och programmering. De ska också reflektera kring och diskutera för- och nackdelar med att leva i en digital, uppkopplad värld och hur integriteten, säkerheten och demokratin kan påverkas.
Facts4All – en MOOC om hur skolan kan möta desinformation
Från mitten av mars till och med slutet av april genomför European Schoolnet Academy en ny MOOC: Facts 4ALL: Schools Tackling Disinformation. Den arrangeras på engelska och ger Europas grundskollärare de kunskaper och verktyg de behöver för att hjälpa sina elever att känna igen och bemöta desinformation. Även rektorer, beslutsfattare och andra som är intresserade av ämnet är välkomna att delta.
