Ur nyhetsflödet vecka 47

Inför Learning Forum: intervjuer med två talare

Den 2 december är det dags för fjärde upplagan av Learning Forum, som liksom förra året arrangeras online och är helt kostnadsfri. Årets tema är Nytt som gör nytta – fokus lärande.

Tidigare i veckan publicerade Spaningen intervjuer med två av talarna: Johan Magnusson och Johan Eriksson.

Johan Magnusson är professor vid Institutionen för tillämpad it och föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) vid Göteborgs universitet. I intervjun betonar han att digitalisering i grund och botten handlar om verksamhetsutveckling. Inom offentlig sektor gäller det att utveckla nya verksamhetsmodeller som skapar större värde för medborgarna. Tyvärr har arbetet ofta fastnat i det rent tekniska perspektivet och i en industrialiseringslogik som inte längre är giltig. När målet inte längre är ökad effektivitet och att spara pengar, måste beslutsfattare och tjänstemän förändra hur de tänker och agerar.

Skolan har länge haft en hög traditionell digital mognad, tack vare stora investeringar i infrastrukturen. Men idag är marknaden för digitala system till skolan att betrakta som ett oligopol. Ett fåtal företag erbjuder slutna och föråldrade lösningar som inte kan anpassas efter dagens förutsättningar och behov. Kostnaderna är höga och förtroendet bland användarna sjunker.

När en skolhuvudman ska upphandla datasystem, måste de kräva att all offentlig data kan nås via öppna API:er och att tekniken bygger på öppna standarder. Det måste vara enkelt att byta data med andra system. Annars hindras verksamhetsutvecklingen och skolsektorns relevans riskerar att urholkas. Skolan är en av de största utgiftsposterna inom välfärden, men den är samtidigt en garant för ett demokratiskt och välmående samhälle. Därför är det viktigt att styrningen av digitaliseringen leder åt rätt håll. 

Johan Magnussons och hans kollegors arbete med uppdragsforskning och digitala tjänster är ett sätt att få igång den här utvecklingen. Skolhuvudmännen måste få en ändamålsenlig styrning på plats, så att de kan fatta beslut som driver arbetet med skolans digitalisering framåt.

Johan Eriksson leder den nordeuropeiska delen av Googles specialistorganisation för digitalisering. Eftersom världen och samhället befinner sig i ständig förändring, är livslångt lärande och innovation den enda strategi som är hållbar på längre sikt för en organisation. För att en sådan strategi ska kunna införas och genomföras, måste ledningen slå fast att lärande och nytänkande alltid ska prioriteras, konstaterar han i intervjun.

På Google äger varje enskild anställd sitt lärande och har en egen plan som beskriver innehåll, inriktning och mål. Lärandet är i hög grad ett personligt ansvar, men det behövs strukturer som stöder och underlättar. Det är också avgörande att ledarna visar vägen och synliggör visioner och mål. 

Det går inte att skapa en lärandekultur utan att ge de anställda rätt förutsättningar att lära, tänka och agera på nya sätt, konstaterar Johan Eriksson. Det måste finnas en grundläggande psykologisk trygghet i organisationen, som underlättar och främjar innovation. 

Lärande och personlig utveckling borde ses som en lika självklart del av personalvården som fysisk rörelse och motion, hävdar Johan Eriksson. Det handlar om att skapa en helhet och att möta såväl fysiska som mentala, sociala och existentiella behov. Vi behöver alla hitta tillfredsställande svar på varför vi finns, varför det vi gör har betydelse och vart vi är på väg i vår enskilda och gemensamma utveckling.

Algoritmer, data och demokrati

I april startade det danska forsknings- och upplysningsprojektet Algoritmer, data og demokrati (ADD-projektet), som finansieras med 100 miljoner under tio år av de båda fonderna Villum och Velux. Med hjälp av forskning, folkbildning och ett ökat engagemang bland medborgarna, vill man sörja för att samhället och demokratin stärks av den pågående digitaliseringen. Det ena målet är att utveckla befolkningens teknologiförståelse och digitala kompetens. Det andra är att skydda viktiga etiska och demokratiska värden när samhällsbärande institutioners verksamhet och beslutsfattande i allt högre grad blir algoritmbaserad och datadriven. 

ADD-projektet består av två integrerade delar: en som är inriktad mot forskning och en som arbetar med informationsspridning, folkbildning och dialog. Den förstnämnda delen drivs av ett tvärvetenskapligt konsortium med deltagare från sex danska universitet. Den andra delen leds av Tænketanken Mandag Morgen, tillsammans med med partners från olika samhällsområden, alltifrån myndigheter till media, näringsliv och NGOer. Mitt emellan de båda delarna finns en kunskapsmäklare, som ska se till att integrationen och kunskapsutbytet mellan projektets båda delar fungerar som det är tänkt.   

I måndags presenterades Danskernes digitale liv, en undersökning som beskriver och analyserar hur den danska befolkningen förstår och förhåller sig till samhällets digitalisering. Undersökningen genomfördes i september av Tænketanken Mandag Morgen. Den bygger på en enkät bland 1400 personer över 18 år samt kvalitativa data från en rad olika fokusgrupper.

Undersökningen fäster blicken på danskarnas digitala kompetens, deras kunskapsbehov och deras syn på demokrati, tillit och ansvar. De allra flesta danskar, nästan fyra av fem, menar att de utan problem kan använda dator, mobil och digitala tjänster i sin vardag. Däremot är det bara 16 procent som anser att de förstår hur Internet är uppbyggt, hur sociala medier och sökmotorer fungerar och hur de ska skydda sin integritet och säkerhet på nätet. De är också mer oroade över utvecklingen och riskerna för demokratin.

En hög digital kompetens och en god teknologiförståelse är ett nödvändigt villkor för att kunna förhålla sig kritiskt och konstruktivt till den pågående samhällsutvecklingen. Inom ADD-projektet hoppas man därför att beslutsfattarna inser att det krävs en nationell strategi inom det här området. Dels handlar det om att säkra tillgången till en kvalificerad arbetskraft, så att välfärden kan bevaras. Men det är minst lika viktigt att motverka sociala klyftor och att säkerställa att alla medborgare har kunskap och förutsättningar att delta i det demokratiska samtalet. 

Teknologiförståelse kommer sannolikt snart i någon form bli en del av undervisningen i den danska grundskolan, men det gäller också att se till att alla vuxna kommer med på tåget. Danskernes digitale liv visar att det framför allt är personer över 40 år, kvinnor samt lågutbildade som riskerar att halka efter. 

AI i utbildningen – ser vi början på en mer konstruktiv dialog?

AI är redan på väg in i skolan genom olika program och tjänster som är baserad på maskininlärning. Det hindrar inte att diskussionerna om värdet av den här typen av tekniska lösningar i skolan fortsätter. Den avgörande frågan är förstås om diskussionerna är konstruktiva eller om förespråkare och kritiker bara missförstår eller talar förbi varandra.

Neil Selwyn konstaterar i ett inlägg på sin blogg Critical Edtech, att en stor del av de diskussioner och bråk som pågår inom det här området beror på att de båda parterna ser på världen, tekniken och tillvaron på olika sätt. Det leder förstås till att det blir svårt att komma vidare. 

AI-utvecklarna ser sig som personer som förbättrar tekniken för att lösa praktiska problem. De irriterar sig därför över dem som de anser är alltför bekymrade över möjliga etiska problem, när det egentligen bara handlar om att underlätta vardagen med teknikens hjälp. Kritikerna, å sin sida, lyfter fram att vetenskapliga områden som psykologi, neurovetenskap och AI har sexistiska och rasistiska inslag i sin historia som man inte kan bortse ifrån. Det finns också en risk för en övertro på att komplexa sociala sammanhang och problem kan hanteras med avancerad ingenjörskonst, menar de. Allt socialt och mänskligt kan inte kvantifieras och automatiseras. 

Men nu, menar Neil Selwyn, finns det tecken på att de närmar sig varandra och att det kan byggas en gemensam grund för fortsatta diskussioner. De som är kritiska till den pågående utvecklingen, börjar inse att de måste lära sig mer om tekniken, hur den fungerar och dess risker och möjligheter för att kunna komma med en mer effektiv och meningsfull kritik. En del AI-utvecklare börjar bli medvetna om att tekniken kan leda till diskriminering på olika grunder och att tekniken också kan användas i andra etiskt tvivelaktiga sammanhang. 

Kanske ser vi början på en mer konstruktiv dialog?  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.