Ur nyhetsflödet vecka 46

Vad händer när lärare blir influencer på sociala medier?

I början av november beviljade Vetenskapsrådet knappt 4.5 miljoner kronor till forskningsprojektet Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning. Arbetet kommer att genomföras av Ann-Christin Randahl, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Göteborgs universitet samt Christina Olin-Scheller och Marie Nilsberth, professor respektive docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vilken bild av läraryrket konstrueras när Iärare erbjuder inspelat undervisningsmaterial till intresserade unga på sociala medier som Youtube, Instagram och TikTok? Hur kan tilliten för lärarkåren påverkas av att lärare blir influencer? Kan rollen som influencer leda till en skjuts i karriären? Hur påverkas lärandesituationen av att den som presenterar innehållet är en inflytelserik person? Är det undervisning eller underhållning? 

En förstudie till projektet visar att lärare som erbjuder undervisning och studiehjälp  på sociala medier idag kan betraktas som en väletablerad företeelse. Däremot saknas i hög grad forskningsbaserad kunskap om fenomenet. Vilken typ av undervisning är möjlig på sociala medier som bygger på en marknadsstyrd logik? Hur påverkas undervisningssituation av att läraren är en framgångsrik influencer? 

De tre forskarna ska i en inledande enkätstudie undersöka varför elever tar hjälp av lärare i sociala medier, när och hur ofta det sker samt vilka de söker upp. Samtidigt hoppas de kunna identifiera vilka svenska influencer som har störst genomslag idag. Därefter ska de titta närmare på vilken typ av hjälp som de mest populära lärarna erbjuder. Är innehållet kopplad till skolämnen? Positionerar lärarna sig som kunniga yrkespersoner eller lyfter de snarare fram personliga egenskaper?

Region i Skottland vill förbereda elever för en datadriven digital värld

Edinburgh and South-East Scotland City Region är i färd med att fram en ämnesöverskridande plan för att undervisa grundskoleelever i datainsamling, kritisk analys samt visualisering och presentation av data. Projektet – Data Education in Schools – finansieras av Skottlands regering och ingår i satsningen DDI Skills Gateway.

Som en del av Data Education in Schools, får 550 skolor i regionen tillgång till IoT-baserade sensorer som mäter temperatur, ljus- och koldioxidnivån, luftfuktighet med mera. Med hjälp av sensorerna ska eleverna samla in data om miljön inom- och utomhus, som de sedan ska beskriva, analysera och presentera. Blir eleverna blir pigga och alerta på lektionerna om ljus- och syrenivåerna ökar? Behöver det vidtas åtgärder för att förbättra luftkvaliteten på skolgården?

IoT-projektet har pilottestats på två skolor, där eleverna med hjälp av lärare, ingenjörer och andra yrkespersoner har genomfört dataanalyser och börjat skapa lösningar för att förbättra skolans inom- och utomhusmiljö. Samtidigt som eleverna lär sig att förstå en värld där tillvaron i allt högre grad blir datadriven, utvecklar de viktiga kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att påverka och förändra vardagen.

Finlands nationella lässtrategi lyfter fram multilitteraciteten

För ett par dagar sedan presenterade Finlands regering Nationella läskunnighetstrategin 2030, som ska stärka och utveckla läsförmågan i alla åldersgrupper och minska de skillnader som finns idag. Ett annat centralt mål är att Finland ska vara världens mest multilitterata land 2030. 

Multilitteracitet innebär en person, utöver att kunna läsa och skriva text, även kan förstå och producera bilder, filmer, statistik, och så vidare. Den typen av kunskaper och färdigheter blir allt viktigare i samhället. Kraven på läskunnighet förändras i takt med att samhället utvecklas. Det är därför viktigt att se till att alla lär sig detta. En adekvat läskunnighet är en rättighet för alla och ingen ska behöva marginaliseras och hamna utanför, konstaterar Finlands utbildningsminister Li Andersson.

Finländarnas läskunnighet ska förbättras genom tre åtgärder. Den första går ut på att stärka och skapa fungerande strukturer i samhället för att främja läskunnighet, till exempel genom att lagstiftning och regelverk för myndigheter stöder detta. Den andra handlar om att stärka kompetensen om multilitteracitet hos dem som arbetar med läskunnighet: lärare, bibliotekspersonal, yrkesverksamma inom hälso- och välfärdssektorn, och så vidare. Den tredje åtgärden går ut på att erbjuda inspirerande läsning för alla och att inkludera insatser som främjar multilitteracitet.

Lässtrategin förutsätter ett samarbete mellan alla de hundratals aktörer som arbetar med att främja läskunnighet, alltifrån förskolor och skolor till högskolor, bibliotek, folkbildningsverksamhet och förlag. Ett väl fungerande samarbete kan sänka tröskeln för ett ökat läsintresse bland finländare i alla åldrar. 

En verktygslåda för livslångt lärande

Luleå tekniska universitet har tillsammans med RISE och företagen Nox Consulting och Sprout Park tilldelats tio miljoner kronor av Vinnova för att ta fram en digital verktygslåda som kan väcka lust till livslångt lärande. Det treåriga forskningsprojektet leds av Jessica K. Ljungberg, professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Med utgångspunkt i tillgänglig forskning och attitydundersökningar ska forskare och utvecklare försöka hitta de bästa sätten att att stimulera nyfikenhet och en varaktig lust och vilja att lära sig mer. Därefter ska man ta fram en verktygslåda som testas på högskolestudenter, lärare sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper med olika olika utbildningsnivåer och livssituationer. 

Förhoppningen är att kunna ge ett bra svar på vad som stimulerar lärande och hur det kan främjas genom hela livet. Förutom att höja livskvaliteten, är det det en viktig del av det pågående arbetet med att framtidssäkra kompetensförsörjningen i samhället

Biblioteket, digital kompetens, MIK och livslångt lärande

I det senaste avsnittet av podden Livslångt, resonerar Carl Heath och Katarina Pietrzak med Linda Sävhammar, utvecklingsledare på Regionbibliotek Östergötland, om bibliotekets och bibliotekariens roll och funktion i dagens samhälle. 

Bibliotek handlar inte längre enbart om böcker. Istället har det livslånga lärandet, användningen av digitala tjänster och förmågan att förstå och hantera det nya digitala medielandskapet allt mer hamnat i centrum. Vilka krav ställer allt detta på verksamheten? Är det här bibliotekets och bibliotekariens uppdrag idag – och imorgon?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *