ICILS Teacher Panel
Den internationella undersökningen ICILS – International Computer and Information Literacy Study – genomförs vart femte år sedan 2013 bland elever i åttonde klass. Syftet är att ta reda på hur pass redo eleverna är att leva, studera och arbeta i en digital värld. Därför testas deras förmåga att söka och värdera information, att kommunicera och att lösa problem med hjälp av dator och Internet.
Elevernas förutsättningar att utveckla de här förmågorna undersöks också. Hur ser det ut i hemmet? I skolan? Hur förhåller sig lärarna till den digitala utvecklingen? Har de en tillräcklig digital kompetens?I vilken mån använder de digitala läromedel och andra digitala resurser i sin undervisning?
Pandemin och den snabba övergången till distansundervisning ledde till att IEA, som driver ICILS, blev intresserade av att titta närmare på vad det här innebär. Förutom att undersöka övergången till nätbaserad undervisning, ville man veta mer om vilka faktorer som påverkar resultatet. Vad är det som gör att en del skolor och lärare lyckas bättre än andra?
Tre länder – Danmark, Finland och Uruguay – beslöt att delta i den här studien, som fick namnet ICILS Teacher Panel. I studien användes samma urval av skolledare, lärare och pedagogiska it-samordnare som i ICILS 2018. Datainsamlingen skedde från november förra året till och med mars i år.
Det samlade resultatet presenteras i rapporten Changes in digital learning during a pandemic – Findings from the ICILS Teacher Panel. Bland slutsatserna kan nämnas att användningen av lärplattformar och andra digitala kommunikationsmöjligheter ökade markant, det kollegiala samarbetet tog fart och lärare fäste större vikt än tidigare vid att eleverna utvecklade sin digitala kompetens. Den största ökningen av it-användning i undervisningen skedde i Uruguay, där digitaliseringen innan pandemin befann sig på en låg nivå. I Danmark och Finland, där digitaliseringen av skolan kommit väsentligt längre, var skillnaderna betydligt mindre.
Undersökningen visar tydligt att tidigare erfarenheter hade stor betydelse för hur det gick. De lärare som inte kommit igång med it i undervisningen innan pandemin, kom inte ikapp de lärare som redan hade ett försprång. Det framgår också att den digitala klyftan inte har ökat, utan snarare minskat en aning. Sannolikt beror det på att myndigheterna i de tre länderna satsade på att hjälpa socioekonomiskt belastade områden. I rapporten betonas betydelsen av att de här satsningarna fortsätter, så att eleverna kan få likvärdiga möjligheter att utveckla sitt lärande och sin digitala kompetens.
Förra veckan presenterades resultatet av ICILS Teacher Panel i Danmark i en separat rapport: It i skolen under coronapandemien. Undersökningen omfattar 441 lärare, 80 skolledare och 67 pedagogiska it-samordnare från 95 skolor.
Rapporten visar bland annat att danska lärare är mer positivt inställda till att använda it i undervisningen – och att användningen i hög grad har fortsatt efter att skolorna öppnade igen, till exempel för att underlätta kommunikation och samarbete mellan eleverna. Lärarna menar att de tekniska förutsättningarna har förbättrats jämfört med hur det var innan pandemin. I rapporten betonas också värdet av att det kollegiala lärandet och det pedagogiska samarbetet mellan lärare har ökat. Kanske berodde det på att det var nödvändigt för att klara utmaningarna, tror Jeppe Bundsgaard, professor vid Danmarks Pædagogiske Universitet (DPU) och en av författarna till rapporten.
I en artikel i Folkeskolen påpekar Jacob H. Christensen, forskare vid DPU, som samordnade den danska delen av ICILS Teacher Study, att resultatet ska ses som en ögonblicksbild. Än så länge är det för tidigt att säga något om hur den långsiktiga digitala utvecklingen i skolan har påverkats. Men det framgår att lärare har blivit mer uppmärksamma på elevernas behov att utveckla sin digitala kompetens. Det är positivt i sig, konstaterar han.
Inget pekar på att pandemin var en gamechanger när det gäller användningen av digitala läromedel i den danska skolan. Undervisningen har bedrivits ungefär som tidigare, fast något förstärkt och förändrad av övergången från klassrummet till nätet.
Pandemin har skapat stora problem för skolan i Tyskland – men det finns positiva signaler
I april pekade Skola Hemma i en artikel på att övergången till distansundervisning under pandemin varit en besvärlig utmaning för den tyska skolan. Det beror i hög grad på att undervisningen fortfarande är väldigt traditionell och att digitaliseringen ännu inte har tagit riktig fart.
För en dryg vecka sedan presenterade Robert Bosch Stiftung och Die Zeit de senaste resultaten från specialutgåvan av Das Deutsche Schulbarometer, som fokuserar på läget i den tyska skolan under pandemin. Detta är den tredje rapporten hittills och den har genomförts i ett representativt urval bestående av 1001 lärare från hela Tyskland. De båda tidigare undersökningarna presenterades i april respektive december 2020.
Den senaste undersökningen bekräftar i hög grad den dystra bilden. Den långa skolstängningen har i många avseenden varit negativ för eleverna. Deras motivation har sjunkit, oron har ökat och det finns tecken på de har lärt sig mindre och att det psykiska välmåendet har försämrats. Skolor i sociala problemområden har enorma problem att hantera och arbetet går trögt. Det kan inte längre accepteras, konstateras det i rapporten. Nästa federala regering måste ge den här frågan allra högsta prioritet.
Men det finns också positiva signaler. 86% av lärarna i undersökningen instämmer i påståendet att den digitala utvecklingen har börjat komma igång på deras skola. De håller också med om att detta förmodligen skulle ha dröjt – eller kanske inte alls ha inträffat – om inte skolorna stängt och tvingats gå över till distansundervisning. I de tidigare undersökningarna var det 59 respektive 78 procent som instämde.
Bristerna när det gäller digital infrastruktur och tillgång till datorer är fortfarande väldigt stora, även om det skett en viss förbättring. 61 procent av skolorna kan bedriva undervisning med video över nätet. I den förra undersökningen kunde 47 procent göra det. 51 procent menar att deras skola är väl eller mycket väl förberedd för distans- och hybridundervisning. I de båda tidigare undersökningarna var det 33 respektive 38 procent som ansåg detta. Samtidigt uppger två tredjedelar av lärarna att deras skola inte har någon lösning för hur elever i behov av särskild stöd ska få hjälp om skolorna tvingas stänga igen.
53 procent uppger att (nästan) alla lärare på deras skola har en egen laptop eller platta, jämfört med 19 procent för ett knappt år sedan. Andelen elever med egen dator eller platta har också ökat, från 9 till 20 procent. 38 procent av lärarna menar att de har en tillräckligt snabb internetförbindelse, vilket är en ökning med två procentenheter.
Lärares kollegiala samarbete över nätet har efterhand börjat ta fart. 72 procent av lärarna säger att de ägnar sig åt det. I den första undersökningen var det bara 37 procent. 66 procent av lärarna använder digitala medier, exempelvis inspelade filmer, för att presentera och förklara nytt undervisningsinnehåll för eleverna. Det är en ökning med 27 procentenheter. 52 procent använder digitala medier för att ge sina elever individuell återkoppling. I den första undersökningen var det endast 16 procent som gjorde det. 26 procent av lärarna låter eleverna arbeta i grupp över nätet och 16 procent anordnar digitala prov över nätet.
En titt på hur plattformen för digitala nationella prov kan komma att se ut
Digitala nationella prov och bedömningsstöd kommer preliminärt att börja införas i den svenska skolan från och med höstterminen 2024. För att detta ska bli möjligt behöver rätt förutsättningar vara på plats när det är dags. Det krävs att det finns en webbaserad provplattform som är väl anpassad för ändamålet, och det arbetar Skolverket med just nu. Skolhuvudmän och skolor måste se till att lärare och elever har tillräcklig digital kompetens för att klara övergången och att den tekniska utrustningen och den digitala infrastrukturen motsvarar behoven.
Skolverket tar löpande fram stödmaterial som ska underlätta det pågående förberedelsearbetet ute i landet. Det finns till exempel filmer som förklarar skillnaden mellan analoga och digitala nationella prov, vad skolchefer behöver tänka på, vilken digital infrastruktur som är nödvändig på skolorna samt vad lärare respektive elever behöver kunna. Skolverket anordnar också webbinarier, som informerar om olika aspekter kring det förberedelsearbete som behöver genomföras hos samtliga skolhuvudmän och på alla skolor.
Skolverket publicerade för några dagar sedan en film på drygt fyra minuter, som ger en första inblick i hur provplattformen kan komma att se ut och fungera. Det är viktigt att användargränssnittet är enkelt och tydligt och att plattformen är lätt att använda för eleven. Tanken är att den digitala lösningen ska ge betydligt fler möjligheter till flexibilitet och användaranpassning än idag.
Miniverseum – upplevelsebaserat lärande med IoT för barn mellan 0 och 6 år
Förra veckan gav Spaningen ett exempel på hur IoT-teknik kan användas till att skapa en interaktiv lekplats som väcker barns intresse för naturens magi och utvecklar deras teknologiförståelse. Nyligen invigde Universeum i Göteborg Miniverseum, en helt ny värld som vänder sig till barn i förskoleåldern (och deras föräldrar). Med hjälp av digital visualisering och sensorteknik ges en lekfull och upplevelsebaserad ingång till biologisk mångfald och hållbar utveckling. Den primära målgruppen är barn mellan 0 och 6 år.
Teknikförstärkta miljöer som Förtrollade skogen, Stora havet och Världen bortom gör det möjligt att resa till, utforska och interagera med smarta visualiseringar av korallrevet, djuren i skogsgläntan och verkligheten i urskogen. Dels handlar det om att lägga en första grund till en intellektuell förståelse av de stora risker som de stora förlusterna av biologisk mångfald innebär för planeten och för mänskligheten. Men det handlar också om att skapa en känsla för naturen och att låta de små barnen upptäcka dess skönhet och magi.
Det livslånga lärandet i naturvetenskap, teknik och matematik kan ta sin början, med utgångspunkt i barnens vardagsvärld och med hjälp av deras naturliga nyfikenhet. Samhörighet och nyfikenhet är centrala nyckelord i det här sammanhanget. Det handlar om att visa och att förklara hoten utan att barnen ska känna att de är övermäktiga och omöjliga att hantera.
Det är sällan vetenskapscenter och andra liknande verksamheter vänder sig till de allra yngsta barnen. Miniverseum ger dem möjlighet att komma i kontakt med och att upptäcka andra miljöer och frågeställningar än de som de vanligen möter i hemmet och i förskolan.
