Kan digitala medier underlätta elevers gymnasieval?
Inför gymnasievalet brukar huvudmän och skolor delta i mässor och anordna öppet hus för att presentera sina utbildningar. Vilka alternativ finns under coronapandemin, när de fysiska kontakterna måste begränsas för att hindra smittspridningen? Rör det sig enbart om nödlösningar eller öppnar det även för nya sätt att arbeta i den ordinarie verksamheten?
Igår publicerade Skola Hemma en längre artikel, som presenterar hur Skellefteå, Västerviks och Halmstads kommun samt Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm hanterar situationen.
I Skellefteå kommun och på Viktor Rydbergs gymnasium satsar man på filmer, tillgängliga på nätet, som både presenterar utbildningarna och förmedlar hur det är att vara elev på skolorna. Viktor Rydbergs gymnasium kompletterar filmerna med information och interaktion på sociala medier. De fysiska öppna husen ligger nere åtminstone året ut, men tack vare internet och sociala medier går det ändå att vara transparent och visa verksamheten.
I Halmstads kommun planerar alla gymnasieskolor någon form av öppet hus i sina lokaler, men de kompletterar även med information på nätet. Dels spelar de in filmer som presenterar deras utbildningar, men de använder också frågelådor på nätet, chatt, och så vidare.
På Västerviks gymnasium funderade man länge på att ersätta det öppna huset med filmer, men till slut bestämde man sig för att köra nästan som vanligt. En stängd kafeteria och en medföljande vårdnadshavare per elev var egentligen enda skillnaden mot hur det brukar vara.
Varje år brukar kommunens antagningssekreterare besöka grundskolorna och visa eleverna hur de använder kommunens administrativa system när de gör sina gymnasieval. I år har man istället bestämt att spela in en film och lägga ut den på kommunens webb. En digital lösning är mycket smidigare. Eleverna kan få genomgången när de behöver den, och de kan också se den flera gånger om de vill det.
En tydlig fördel med att använda filmer på nätet för att informera inför gymnasievalet, är att alla elever kan nås, även de som är frånvarande från skolan. En annan poäng är att det rör sig om filmer som är inspelade här och nu, i skolornas egna lokaler.
Ytterligare en viktig fördel med inspelade filmer är att eleverna kan ta del av presentationerna flera gånger. De kan jämföra programmen och reflektera mer kring sina valmöjligheter. Den ökade tillgången till presentationer av skolor och program kan också leda till att de upptäcker en utbildning som de annars kanske inte hade känt till eller valt att besöka.
Vad krävs för att Wales läroplansvision ska förverkligas?
I Wales arbetar man sedan knappt fem år tillbaka med att ta fram och genomföra en ny läroplan. Just nu testas den på ett antal pilotskolor och läsåret 2022/23 ska den införas i årskurs 1-7. Under de närmast följande åren kommer den att införas i övriga årskurser.
Det övergripande målet är att skapa en skola där alla elever blir digitalt kompetenta, kreativa och lär sig hantera en tillvaro som befinner sig i ständig förändring. Läroplanen har fyra övergripande mål: eleverna ska bli ambitiösa och dugliga, företagsamma och kreativa, bli bildade och leva etiskt samt bli sunda och kreativa människor.
Undervisningen ska vara holistisk och ämnesöverskridande, och knyta samman kunskaper, förmågor och erfarenheter. Ett annat viktigt mål är att ge skolor och lärare större frihet att anpassa läroplanen efter lokala förutsättningar och önskemål. Lärarna ska alltså inte enbart tillämpa läroplanen i sin undervisning, utan även bidra till att utforma den.
Men vad krävs egentligen för att det här ska bli möjligt? En del av arbetet vid Directorate of Education and Skills vid OECD i Paris består i att ge stöd åt regeringar som utvecklar nya läroplaner. För ett par dagar sedan kom en rapport där de beskriver sitt arbete med att hjälpa regeringen i Wales att komma på rätt spår.
Den centrala slutsatsen är att skolornas perspektiv måste vara utgångspunkten när läroplanen ska tas fram och implementeras. Alla utgår ifrån ett gemensamt ramverk som innehåller grundläggande principer och byggstenar. För att det här ska leda till en likvärdig skola med hög kvalitet i hela landet, är det nödvändigt att skolorna samarbetar, delar med sig av sina erfarenheter och hjälps åt. Detta ledde till att regeringen förändrade sin strategi, för att kunna ge ett starkare stöd åt det här arbetet.
Analytikerna på OECD konstaterar också att coronapandemin inte enbart leder till utmaningar för skolan, utan också ger nya möjligheter att få fart på utvecklingsarbetet inför genomförandet av den nya läroplanen. Ett exempel är den snabba övergången till distansundervisning, som innebar att regeringen blev tvungen att ta tag i brister i infrastruktur och hårdvara i skolorna. Regeringen har också genomfört stödinsatser som hjälper lärare och elever att klara av det pressade läget utan att förlora sin hälsa.
CLASS – ett forskningsprojekt om danska lärares arbetsmiljö under coronapandemin
En ny rapport från folkhälsoforskare vid Köpenhamns universitet visar att danska grundskollärares arbetsmiljö överlag inte drabbats särskilt hårt av coronapandemin. Skolorna och lärarna har i stort sett klarat av utmaningarna på ett bra sätt.
Forskningsprojektet, som går under namnet CLASS (Covid-19’s betydning for Læreres Arbejdsmiljø, Sammenhold og Smitteoplevelse), genomförs i samarbete med Danmarks Lærerforening. Rapporten bygger på enkäter som genomfördes i maj och juni. En ny enkätrunda planeras i november.
Det finns förstås problem som behöver hanteras. Ett exempel är att en knapp tredjedel av lärarna i undersökningen är rädda för att smittas under arbetstid. Ett annat exempel är att knappt hälften av lärarna pekar på att de har svårt att ta paus under arbetsdagen.
När det gäller den psykiska arbetsmiljön, framträder en mer splittrad bild. En tredjedel av lärarna menar att den har blivit sämre, en tredjedel anser att den har blivit bättre och en tredjedel menar att det är likadant som det brukar vara. Här är det viktigt att ta reda på vad skillnaderna beror på och vad man kan lära av det, påpekar forskarna i rapporten.
I rapporten anges även rekommendationer till skolhuvudmännen om vad de behöver tänka på framöver för att trygga lärares arbetsmiljö och välmående. Enligt forskarna behövs insatser för att minska oron för att bli smittad på arbetet, för att föra smittan med sig hem eller för att smitta sina elever. Det är också viktigt att ge lärare möjlighet att ta paus under arbetet och att kunna koppla av efter arbetstidens slut.
Skolorna behöver även undersöka vad som kan göras för att ge så goda förutsättningar så möjligt för undervisningen under rådande omständigheter. På en del skolor har arbetsvillkoren under coronapandemin påverkat lärares sammanhållning negativt. Det gäller att identifiera vilka det handlar om och att genomföra åtgärder som kan lösa problemen.
Datainsamling och -analys är en viktig del av skolutvecklingsarbetet
En av de arton punkterna i handlingsplanen för skolans digitalisering tar upp behovet av en strategisk och systematisk datainsamling för att kunna följa upp och främja det pågående utvecklingsarbetet. För att det här ska vara möjligt, måste skolan äga och ha kontroll över den data som genereras. Det skriver Peyman Vahedi, rektor för Ådalsskolan i Kramfors och Peter Hellgren vd för it-företaget Consid, i en debattartikel som publicerades i Dagens Samhälle igår. De menar också att regelverken kring datahantering och lagring i offentlig sektor behöver genomlysas och ses över.
Ådalsskolan i Kramfors har tillsammans med flera företag tagit fram en egen digital plattform för att hantera undervisningen och skolans administrativa arbete. Plattformen är modulärt uppbyggd, ger skolan ägarskap över sina egna data och kan byggas ut och förändras efter de behov som uppstår. I slutet av förra året beslöt kommunfullmäktige att plattformen får spridas vidare till andra skolhuvudmän.
