Vad innebar pandemin för kompetensutveckling och undervisning?
Jörgen Florheden och Dominika Svensson är ikt-pedagoger vid Kalmarsunds Gymnasieförbund. De har nyligen genomfört en enkätbaserad studie, där de undersöker hur lärares syn på undervisning har förändrats av deras praktiska erfarenheter under pandemin.
Det är tydligt att övergången till distansundervisning ledde till att lärare började reflektera mer kring metodik och arbetssätt. När de grundläggande förutsättningarna ändrades och de inte längre mötte eleverna i det fysiska klassrummet, blev det uppenbart att undervisningen behövde förändras. Bland annat ställdes större krav på struktur, tydliga instruktioner och tätare återkoppling.
En annan central slutsats är att det inte fungerar med alltför långa genomgångar, eftersom det leder till att eleverna tappar fokus. Det är även viktigt med tankepauser, det vill säga att ge eleverna tid till reflektion kring sitt eget lärande. Lärarna lade också in olika moment av rörelse för att undervisningen inte skulle bli alltför stillasittande. Ett exempel är walk and talk, där eleverna diskuterade i mindre grupper över nätet, samtidigt som de tog en promenad.
Lärarna började i större utsträckning spela in sina genomgångar och arbeta med flipped classroom. Det gäller att utnyttja tid och rum på bästa sätt. Flera lärare upplevde att enskilda samtal och samtal med mindre grupper blev betydligt bättre över nätet än i klassrummet. Digitala utvecklingssamtal fungerar också ofta bättre än när lärare, vårdnadshavare och elev träffas på skolan.
Nödsituationen under pandemin ledde till att lärare var tvungna att börja reflektera kring sitt arbete, hur de digitala möjligheterna kunde användas och vad som behövde göras för att undervisningen skulle fungera bättre. Detta var något som alla lärare ställdes inför, och det gick inte att komma undan.
Studien slår fast att det är viktigt att hitta former för fortsatt kompetensutveckling som utgår ifrån de konkreta utvecklingsbehov som visar sig i undervisningen. Det gäller också att skapa strukturer som underlättar kollegialt lärare och att lägga grunden för en kultur som möjliggör en systematisk utveckling av lärares undervisning. Dessutom är det viktigt att titta närmare på hur undervisning och kommunikation över nätet kan bli en integrerad del i vardagen. Erfarenheterna från pandemin visar att det finns tydliga fördelar i olika konkreta situationer som det är viktigt att kunna dra nytta av.
Skolans digitala ekosystem
Införandet av digitala nationella prov är på gång och det ställer ökade krav på skolhuvudmäns och skolors digitala infrastruktur samt deras organisation och kompetens. Enligt den aktuella tidsplanen ska införandet ske successivt från höstterminen 2024, men förberedelsearbetet behöver komma igång redan nu.
1-3 november arrangerar Skolverket ämnesinriktade och årskursindelade webbinarier om digitalisering för lärare på grundskolan. Webbinarierna tar upp läroplanens skrivningar om digital kompetens och lyfter fram vad som är viktigt att vet inför digitaliseringen av de nationella proven. Sista anmälningsdag är den 25 oktober.
För ett par dagar sedan presenterade Swedish Edtech ett stödmaterial som hjälper skolhuvudmän att skapa ett hållbart digitalt ekosystem. Stödmaterialet är främst avsett att användas som en del i förberedelserna inför de digitala nationella proven, men ger också vägledning i det allmänna arbetet med skolans digitalisering.
Fokus ligger på de tekniska och de organisatoriska förutsättningar som krävs för att kunna genomföra digitala nationella prov, alltifrån digital infrastruktur till behovet av en stödorganisation före, under och efter proven. DNP-tempen gör det enkelt för skolhuvudmän, rektorer och lärare att skatta de rådande förutsättningarna. Därmed blir det lättare att ta nästa steg framåt.
Kloka val av spelappar kan stärka lärandet
Igår publicerade Skolverket en artikel som ger en snabb inblick i vad som är viktigt att tänka på när pedagogiska spelappar används i undervisningen.
Björn Sjödén, kognitionsforskare på Högskolan i Halmstad, visade för några år sedan i en studie att spelappar finns i en stor mängd olika varianter och håller en starkt skiftande kvalitet. Det är endast ett fåtal som är vetenskapligt utvärderade eller bygger på kognitionsvetenskaplig eller pedagogisk forskning. Därför är det viktigt att lärare har de kunskaper som krävs för att välja rätt i det enorma utbudet av spelappar.
Agneta Gulz är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och leder forskargruppen Educational Technology Group. Hon lyfter i sin forskning fram att många pedagogiska spelappar är utformade på ett lockande sätt. Däremot ger de inte alltid någon konstruktiv återkoppling som visar eleverna vad de gör för fel och som bidrar till att föra lärandet framåt. Det är också problematiskt att det ofta är lätt att fuska och att komma vidare i spelet utan att egentligen lära sig något.
Kathy Hirsh-Pasek, professor i psykologi vid amerikanska Temple University, har tillsammans med några kollegor tagit fram ett underlag som hjälper lärare att värdera om en spelapp kan fungera i undervisningen eller om den främst har ett underhållande syfte.
De här fem frågorna ger en bra vägledning, menar de:
- Är eleven medvetet aktiv (“minds-on”) under spelandet?
- Är eleven engagerad i sitt lärande och fortsätter att arbeta med det med hjälp av spelappen?
- Upplevs uppgifterna i spelappen som meningsfulla?
- Är användaren engagerad socialt med andra i meningsfulla aktiviteter under spelets gång?
- Ger spelappen ett tydligt mål för lärandet som är i enlighet med läroplanen?
Risker och möjligheter med robotar i undervisningen
Människoliknande robotar som exempelvis Nao har under flera år använts i skolor runt om i världen för att utveckla undervisningen och för att minska lärares arbetsbelastning. Det är också många forskare som intresserar sig för möjligheterna och hur robotar kan fungera i klassrummet, tillsammans med lärare och elever.
För fem år sedan avslutades det europeiska forskningsprojektet EMOTE, där bland annat forskare från Göteborgs universitet medverkade. Här undersökte man hur Nao kan användas i undervisningen för att föra in eleverna på rätt spår, ge ledtrådar samt utveckla och förklara olika sammanhang. Slutsatsen var att den pedagogiska forskningen fortfarande befinner sig på ett tidigt stadium och att det inte går att dra några längre slutsatser. Just därför är det viktigt att redan nu ställa frågor om hur vi vill att framtidens klassrum ska se ut och vilken roll vi vill att robotar ska spela.
Den kritiska inställningen till robotar och andra former av AI är också något som Neil Selwyn, professor vid Monash University i Australien, lyfter fram. Det handlar inte bara om människoliknande robotar, utan AI finns och används i en lång rad olika system, utan att vi alltid reflekterar kring det. Men det måste vi göra för att kunna påverka den fortsatta utvecklingen, påpekar han.
För en vecka sedan intervjuades Neil Selwyn i The Edsurge Podcast. Här resonerar han under drygt 40 minuter om människoliknande robotar och mer osynlig AI – och han pekar både på risker och möjligheter.
