Ur nyhetsflödet vecka 40

Hybridundervisningens utmaningar och möjligheter

När skolans undervisning under pandemin helt eller delvis genomfördes på distans, synliggjordes en rad pedagogiska utmaningar och möjligheter. Den nya situationen var ibland svår för läraren att hantera. Samtidigt öppnades vägar att göra undervisningen mer flexibel och individanpassad som kan vara till nytta även efter pandemin. 

Patricia Diaz och Helena Lennholm, lärarutbildare på KTH, och Erik Winerö, lärare på Lerums Gymnasieskola, delar med sig av sina erfarenheter av hybridundervisning i en artikel som Skola Hemma publicerade tidigare idag.

En av de största utmaningarna som lärare är att komma ihåg att både vända sig till de som är i rummet och de som är med via skärmen. Det blir lite enklare om alla som sitter i salen också är inloggade i videokonferenssystemet. Då får de som är med på distans ansikten på alla som är på plats, och vice versa. Det gäller att hitta sätt som främjar kontakten och samspelet mellan läraren och studenterna och mellan studenterna sinsemellan, konstaterar Patricia Diaz.

Ofta är det svårt för dem som är med på distans att synas, höras och märkas när undervisningen sker som hybrid. Grundförutsättningen är att alla kan kommunicera på ungefär lika villkor. Erik Winerö instämmer i att det går bättre om alla deltar via skärmen. Då blir det lättare att upprätthålla en tydlig struktur för undervisningen. Det blir även mindre komplicerat för läraren att gå “varvet runt” och se till att alla hänger med. 

Asynkrona moment i undervisningen – exempelvis flipped classroom – är ett bra sätt att hantera det här. Om eleverna kan se genomgångarna hemma, kan de delas in i mindre grupper på lektionen, med vardera fyra fem, elever, där alla deltar digitalt. Då blir det lättare för alla att vara aktiva och kunna komma till tals, tillägger Erik Winerö

För att hybridundervisning ska kunna bedrivas så bra som möjligt, behövs egentligen två lärare i salen. Den ena ansvarar för pedagogiken, medan den andra ser till att tekniken är igång och att interaktionen med de studerande löper som den ska. Tyvärr är det sällan möjligt i praktiken. Därför brukar jag istället be någon eller några av studenterna att hålla ett öga på chatten, säger Helena Lennholm.

Att skapa relationer och att upprätthålla kontakten med de studerande är centralt i all undervisning. Det blir om möjligt ännu viktigare när inte alla är fysiskt närvarande. De studerande ska inte uppleva att hybridundervisningen är en exceptionell situation som skiljer sig helt från den undervisningssituation de är vana vid. Det ska kännas ungefär som vanligt, även om det förstås aldrig helt kan bli detsamma.

En pedagogiskt driven lärare med god digital kompetens och tillgång till fungerande tekniska lösningar är sannolikt även duktig i det digitala rummet. Det handlar om att analysera förutsättningarna och att göra sina didaktiska val utifrån dem. 

Om det är ett uttryckligt krav att alla elever ska vara på plats i skolan, ska undervisningen bestå av aktiviteter som bara kan utföras i det fysiska rummet. Det ska helt enkelt finnas element som är svåra eller rent av omöjliga att göra över nätet, säger Patricia Diaz.

En välplanerad och genomtänkt användning av nätbaserad undervisning öppnar för en högre grad av individualisering än vad som är möjlig i det fysiska klassrummet. Det behöver lärarutbildningarna ta fasta på, menar Helena Lennholm. Även när klassrumsundervisning är normen, ska en lärare kunna undervisa digitalt om och när det behövs. Därför ska det också ingå som en del av deras utbildning.

Hur påverkade distansundervisningen elevernas resultat?

Statistiska centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag av regeringen att undersöka i vilken mån övergången till fjärr- och distansundervisning har påverkat kunskapsresultaten i den svenska grund- och gymnasieskolan. Under hösten kommer SCB därför att genomföra en enkätundersökning bland landets rektorer, för att ta reda på i vilken grad undervisningen bedrevs på distans våren 2020, hösten 2020 och våren 2021. Informationen kommer sedan att kopplas till befintlig registerstatistik för att analysera hur det faktiskt ser ut.

SCB ska leverera sina slutsatser till regeringen senast den 31 mars 2022.

Utvärdering av försöket med teknologiförståelse i Danmark

I juni avslutades det treåriga försöket med teknologiförståelse som en del av undervisningen i den danska grundskolan. Tanken var att eleverna skulle få en bättre praktisk och teoretisk förståelse av digitaliseringen och hur den präglar samhället och vardagen. I förlängningen handlar det om att utveckla några av de allmänbildande och kreativa kompetenser som krävs för att vara en kritisk medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Försöket genomfördes på 46 skolor i olika delar av Danmark. På 22 av dem genomfördes undervisningen som ett eget ämne. På de andra skolorna var det ett integrerat element i andra ämnen: danska, matematik, bild, teknik, slöjd, samhällskunskap samt naturvetenskapliga ämnen. 

I måndags presenterades en sammanfattande utvärdering av hur försöket har fungerat. Den övergripande slutsatsen är att både elever och lärare menar att teknologiförståelse är ett viktigt kunskapsområde i skolan. De pekar också på betydelsen av att undervisningen är kreativ, utforskande och inriktad på konkret och praktiskt skapande. Motivationen ökar när undervisningen är verklighetsnära och ses som relevant. 

Utvärderingen visar att elevernas teknologiförståelse har ökat under försöket, men det konstateras också att det inte går att säkert säga att det beror på undervisningen. En annan möjlig förklaring är att eleverna har blivit äldre och att de i växande grad använder digital teknologi i sin vardag. Lärarnas allmänna upplevelse är att elevernas ökade kompetens inom området är ett resultat av undervisningen.

Teknologiförståelse kom på schemat först i februari 2019. Lite drygt ett år senare stängde de danska skolorna på grund av coronapandemin och undervisningen övergick till att bedrivas på distans. Det ledde till att undervisningen under stora delar av försöket inte blev lika praktisk och samarbetsinriktad som den var tänkt att vara.  

De flesta lärare menar att teknologiförståelse både bör vara ett fristående ämne och en del i andra ämnen. 

För en dryg vecka sedan presenterade regeringen visioner om och rekommendationer för Danmarks digitala framtid. De har tagits fram tillsammans med näringslivet, fackföreningarna, regionerna, kommunerna och andra representanter för samhället. Här lyfter man bland annat fram betydelsen av att alla elever i grundskolan och på gymnasiet utvecklar en god teknologiförståelse. Man betonar också det ökade värdet av en stärkt digital kompetens bland alla danskar, efterhand som arbetslivet och samhället blir allt mer digitaliserat.

Inom kort kommer utvärderingens resultat att tas upp i den grupp av partier som häromåret enades om målen för den fortsatta skolutvecklingen i Danmark.

SELFIE för lärare är igång

I våras tog Spaningen upp det då pågående pilottestet av SELFIE for Teachers bland mer än 4 000 lärare i fem EU-länder. Det rör sig om ett självskattningsverktyg som gör det möjligt för lärare att överblicka, förstå och reflektera kring sin digitala kompetens. SELFIE for Teachers  är en del av EU-kommissionens satsning SELFIE – Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational technologies. Den ingår i sin tur i EU:s handlingsplan för digital utbildning, som sträcker sig från i år till 2027.  

Nu är pilottestet avslutat, och i tisdags, på World Teachers Day, blev det skarpt läge! SELFIE for Teachers är nu fritt tillgängligt för alla intresserade lärare i Europa och resten av världen.

Det anonyma testet tar ungefär 20 minuter att genomföra och går ut på att lärare skattar sina kunskaper och förmågor inom sex olika områden: 

  • Användning av digital teknik  för att utveckla undervisning och lärande
  • Digitala lärresurser
  • Användning av digital teknik för att stärka elevernas lärmöjligheter
  • Bedömning
  • Kollegialt samarbete
  • Utveckling av elevernas digitala kompetens

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *