Ur nyhetsflödet vecka 39

Skolan behöver en bättre balans mellan det fysiska och det digitala rummet

Det har länge ansetts självklart att all undervisning ska ske på plats i skolan, samtidigt för alla, men så måste det inte vara. I det fysiska och i det digitala rummet finns både möjligheter och begränsningar som det gäller att vara medveten om. Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech, och Ante Runnquist, grundare och vd på Growing Places, delar med sig av sina kunskaper och perspektiv i en artikel som Skola Hemma publicerade igår.

Fjärr- och distansundervisning kan tillföra stora värden i en del undervisningssituationer och för vissa elevgrupper. Det är en tydlig lärdom av svenska lärares och elevers erfarenheter sedan mars 2020. Samtidigt innebär frånvaron av fysisk närhet att viktiga delar av undervisningen och de sociala kontakter med eleverna blir svårare att utföra. 

Lärare har fått ett nytt förhållande till skolans fysiska miljö och börjar ställa andra didaktiska frågor än tidigare. Det handlar inte om att antingen välja undervisning i klassrummet eller över nätet. Istället gäller det att hitta en fungerande balans som ger eleverna så bra förutsättningar som möjligt att lära, menar Jannie Jeppesen.

Lärare ska kunna använda den undervisning som fungerar bäst i ett givet sammanhang. Och lärarens roll blir inte mindre viktig när undervisningen sker över nätet, snarare tvärtom. Därför gäller det att lära sig dra nytta av de nya möjligheterna.

Om timplaner och förordningar föreskriver att undervisningen ska äga rum i skolans lokaler, innebär det allvarliga begränsningar av lärarens autonomi. Det kan också leda till att den kommande pedagogiska utvecklingen går snabbare i andra utbildningsformer än i skolan, konstaterar Jannie Jeppesen.

Det är dags att ställa frågan om vilka aktiviteter och kvaliteter som motiverar att undervisningen ska äga rum rent fysiskt på skolan. Skolans fysiska miljö borde optimeras för det som passar allra bäst att göra på plats. Allt som liknar Zoom-möten i den fysiska miljön kan lika gärna ske över nätet, säger Ante Runnquist.

Pandemin gjorde det möjligt att bättre förstå och uppskatta den mänskliga dimension som uppstår när lärare och elever möts i klassrummet. Olika sociala signaler blir lätt synliga, till exempel om en elevs humör eller utseende förändras eller hur elever umgås och beter sig mot varandra. Om läraren snabbt uppfattar och tar tag i sådana signaler, blir det möjligt att ta tag i en elev som riskerar att falla ur och börja bygga en stödjande relation.

De sociala och estetiska dimensionerna av skolan som plats är i behov av en uppgradering. Den fysiska miljön har en kompensatorisk roll som ska vara en medborgerlig rättighet, menar Ante Runnquist. Skolan ska erbjuda en vacker och tilltalande miljö där finns resurser som inte är tillgängliga hemma, alltifrån böcker, konst och digitala medier till samtal med vuxna personer som kan ge nya och vidgade perspektiv på livet och tillvaron.

Skolans roll som fysisk plats är att ge unga de redskap de behöver för ett liv i ett demokratiskt samhälle. Men det ska också vara en plats där man kan använda alla sina sinnen, utforska och finna sin egen värld, bli nyfiken på nya saker och träffa andra människor. Bildning är ett värde som inte är kvantitativt mätbart. Det ska heller inte vara det, betonar Ante Runnquist.

Stress, oro och andra påfrestningar ökade bland gymnasieelever under pandemin

Skolverkets statistik från i våras visar att gymnasiebetygen ligger på en stabil och god nivå, trots att skolornas verksamhet har ställts på huvudet under pandemin. Det är ett tecken på att övergången till fjärr- och distansundervisning har fungerat och att lärare och elever överlag har kunnat hantera de utmaningar de ställts inför. Men det finns också indikationer på att elevers hälsa och välmående har försämrats. 

Sveriges Elevkårer har under pandemin presenterat tre enkätundersökningar som visar att stress, oro och andra psykiska och fysiska påfrestningar ökade när landets gymnasieskolor gick över till undervisa över nätet. Detta har sin tur påverkat elevers lärande, deras kunskapsutveckling och deras betyg – och det är problem som samhället behöver hitta lösningar för att hantera. Det konstaterar Josefine Fälth, ordförande i Sveriges Elevkårer, i en artikel på Skola Hemma.

Elevperspektivet behöver komma in bättre i kommuners och regioners arbete, liksom på de statliga myndigheterna, menar Josefine Fälth. Det är viktigt att kunna föra konstruktiva samtal med politiker och tjänstemän inom relevanta områden, alltifrån utbildning till hälsa och välmående. Beslutsfattare behöver lyssna in elevers behov och se den uppoffring de har gjort under stora delar av sin gymnasietid. Elever behöver ges bättre möjligheter att ta igen de kunskaper och den tid de har förlorat. Det finns också behov av stödsamtal med mentorer, uppföljande åtgärder från elevhälsan, och så vidare.  

Pandemin har synliggjort den bristande likvärdighet som finns. Det är något som både Skolverket och skolhuvudmännen behöver notera och ta till sig, säger Josefine Fälth. Skollagen styr skolans verksamhet, men sådant som inte regleras så tydligt där, exempelvis elevhälsan, riskerar att falla bort. 

Det är avgörande för den fortsatta skolutvecklingen att alla relevanta aktörer verkligen drar nytta av de positiva och negativa erfarenheter som visat sig. En viktig positiv erfarenhet är att elever kan delta i lektioner över nätet när de är sjuka. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att hybridlösningarna är långt ifrån perfekta och de fungerar inte alltid så bra som man skulle önska.

Skolhuvudmännen har ett stort ansvar för att genom olika åtgärder skapa trygghet och främja elevers hälsa och välmående. Det är naturligtvis avgörande att undervisningen fungerar så bra som möjligt, men de mer sociala delarna av skolans verksamhet får inte heller glömmas bort. För många elever är det avgörande att känna sig välkomna och att de upplever att någon bryr sig, avslutar Josefine Fälth.

Aktivt lärande – handen möter hjärnan

I senaste Science, som kom idag, visar en artikel hur olika former av aktivt lärande kan användas, oavsett ålder och utbildningsnivå, för att öka studerandes engagemang, fördjupa deras förståelse av världen och samhället och överbrygga socioekonomiska klyftor och hinder.  

Här är två satsningar som vänder sig till yngre barn:

NoRILLA – Novel Research-based Intelligent Lifelong Learning Apparatus – är en AI-baserad mixed-reality-plattform, utvecklad av forskare vid Carnegie Mellon University. Eleverna utför praktiska naturvetenskapliga experiment och får hjälp och vägledning av en digital assistent som följer deras arbete. 

Studier visar att barnen lär sig mer av att använda konkreta, fysiska föremål än genom att enbart interagera via en skärm. Det är också tydligt att vägledningen från den digitala, AI-baserade assistenten på skärmen är avgörande för att utveckla barnens lärande och förståelse. Om de bara bygger, utan någon hjälp eller vägledning, lär de sig betydligt mindre, även om de tycker att det är roligt att bygga.

Playful Learning Landscapes är en satsning på att skapa fysiska miljöer inom- och utomhus, som kan användas till att utveckla barns kognitiva och sociala förmågor. Tanken är att ge möjlighet till ett aktivt, utforskande och reflekterande lärande i den dagliga miljön tillsammans med andra barn.  

Hittills har ett tiotal projekt genomförts i olika amerikanska storstäder. Playbrary, Urban Thinkscape, Parkopolis och Supermarket Speak är några exempel. 

Cybersäkerhet på schemat med ultra:bit

Spaningen har tidigare tagit upp ultra:bit, en satsning på micro:bit i den danska skolan, som drivs av Danmarks Radio och Center for Undervisningsmidler, med finansiering från Industriens Fond. Den femåriga satsningen inleddes 2018 och vänder sig till elever i årskurs 4-8. Nio av tio danska skolor deltar numera i ultra:bit, som syftar till att utveckla elevernas teknologiförståelse och ge dem möjlighet till programmering och digitalt skapande.

Under oktober, som är nationell cybersäkerhetsmånad i Danmark, vänder sig ultra:bit till elever i årskurs 7 och 8 med ett erbjudande som ska hjälpa dem att hantera risker och säkerhetsfällor på nätet. Först ska eleverna följa en kurs på DR Skole, som ger en inblick i metoder som hackers använder och hur man kan försvara sig mot dem. Den 3 november genomförs ultra:bit LIVE, ett event som eleverna deltar i från sina klassrum, där de konkret ska möta och hantera olika cyberangrepp. 

Det finns en lärarvägledning som även kopplar ultra:bit LIVE till läroplanens mål i danska, matematik och samhällskunskap. Center for Undervisningsmidler arrangerar under oktober månad flera olika förberedande onlinekurser för lärare. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *