Ur nyhetsflödet vecka 37

NTI Gymnasiet vill driva förnyelse underifrån

I onsdags tog Spaningen upp NTI Gymnasiets satsning på att driva förnyelse underifrån. Istället för att presentera en vision som ska genomföras, låter man sina lärare fundera på och samarbeta kring hur olika praktiska problem kan lösas digitalt. Genom att utgå ifrån den konkreta vardagen i skolan, vill NTI Gymnasiet lägga en mer stabil grund för innovation och skolutveckling.

Satsningen tog sin början i den nätbaserade utbildning i innovationsledning som RISE i våras genomförde för skolledare från sina nio skolpartners. Varje skolhuvudman bildade ett team där man gemensamt sökte vägar att utveckla och förnya sin verksamhet. NTI Gymnasiet deltog med ett team som bestod av de tre skolcheferna.

En av lärdomarna från vårens utbildning handlar om värdet i att ta avstamp i den dagliga verksamheten och att utgå ifrån lärares önskemål och behov. Målet är att skolledning och lärare gemensamt ska ta makten över innovationsprocessen. Skolledningen måste få med sig hela styrkedjan för att kunna leda  arbetet med förändring och nytänkande. Arbetssätten ska frigöra lärarnas kreativa kraft och bidra till att den gemensamma utvecklingen går i en konstruktiv riktning. 

NTI Gymnasiet samarbetar med ZoCom, ett konsultföretag som både arbetar med digital teknikutveckling och med utbildning. ZoCom vill bidra till att skapa en innovationskultur på de 29 skolorna som gör det lättare att ta steget från idé till praktiskt genomförande. 

I slutet av augusti lanserade NTI Gymnasiet webbplatsen NTI Inkubator, som fungerar som en gemensam anslagstavla för lärarna. Under den inledande idéfasen delar de med sig av “skav” och “plåster”. Ett skav är ett irriterande problem som lärare ofta stöter på och ett plåster är en tänkbar digital lösning. Under de närmaste veckorna kan alla lärare fylla på med skav och plåster på anslagstavlan. De kan också gilla de förslag som de tycker är viktiga att lösa.

Anslagstavlan fungerar som en öppen kanal för lärarna och ger det diskussionsunderlag som är nödvändigt för det fortsatta arbetet. Det finns ett brett spektrum av problem som lärare efterlyser digitala lösningar på. Utgångspunkten är att det ska röra sig om rutinartade uppgifter som alla lärare stöter på och som tar onödigt mycket tid från undervisningen. Det kan till exempel handla om att dela in elever i grupper, att hålla koll på ljudnivån och den allmänna arbetsmiljön i klassrummet eller att hitta enkla sätt att kontrollera att eleverna har förstått det som lektionen handlade om.

Att arbeta med innovationsledning är långt ifrån enkelt. Ett problem är att det här sättet att tänka och agera riskerar att krocka med skolans linjära strukturer. Det gäller att utmana de här strukturerna, att våga bryta mönster och att visa att man kan skapa lösningar som ger nya möjligheter. Då finns det goda förutsättningar få fart på utvecklingen. Men det handlar inte enbart om att öka effektiviteten. Det är minst lika viktigt att visa att förändring är möjlig, att man inte måste fortsätta i gamla hjulspår.

I början av november kommer de tre skolcheferna att titta närmare på vilka problem och lösningar som har fått flest reaktioner. Därefter är det dags för nästa steg: Tillsammans med ZoCom och intresserade lärare och elever, ska NTI Gymnasiet ta fram färdiga lösningar på ett par av de problem “som skaver mest för flest”.

Skola, sport och skärm – en ny forskarskola

Efter årsskiftet startar Uppsala universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan samt Södertörns högskola tillsammans forskarskolan Skola, sport, skärm: värdeladdade lärandepraktiker. Den är tvärvetenskapligt inriktad och förenar ämnena utbildningssociologi, idrottsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap. 

Vetenskapsrådet har anslagit 40 miljoner kronor till forskarskolan, som under hösten kommer att anta nio doktorander. Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, är vetenskaplig ledare.

Syftet med forskarskolan är att ta ett helhetsperspektiv på tre strategiska och värdeladdade områden för lärande: skola, sport och skärm. Gränsen mellan skolan och resten av samhället är inte längre lika skarp som den har varit tidigare. Utvecklingen av digitala medier har lett till att elevernas vårdnadshavare löpande kan följa barnens utveckling via skolans lärplattform. Samtidigt är världen ständigt tillgänglig i skolan via Internet. Allt fler skolor profilerar sin verksamhet mot sport, kultur och medier, vilket även innebär att gränsen mellan skola och fritidsaktiviteter börjar suddas ut.  

I vilka avseenden är skola, sport och skärm relaterade till varandra? Hur fungerar de i olika sociala och geografiska sammanhang? I vilken mån kan de tre områdena försvaga eller förstärka varandras effekter på barns och ungas lärande? 

Forskarna ska bland annat studera barns och ungas användning och värdering av digitala medier och fysisk aktivitet i förhållande till olika former av lärande. Här finns skillnader som det är intressant att titta närmare på: Medan en del är mycket fysiskt aktiva och använder digitala medier åt aktiviteter och lärande som stärker deras sociala kapital, rör sig andra mindre än tidigare och ägnar istället mer tid åt stillasittande aktiviteter som spel och sociala medier. Vad betyder detta för de båda gruppernas framtida hälsa och välmående samt deras möjligheter till ett gott liv?

Elevhälsans förebyggande arbete under pandemin

I måndags presenterade Skolinspektionen en granskning av hur grund- och gymnasieskolor arbetet med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder när undervisningen bedrevs på distans under pandemin. Det rör sig om en distansgranskning, genomförd vid slutet av vårterminen. Den är baserad på intervjuer med rektorer, elevhälsopersonal, lärare och elever vid 20 skolor. 

Skolinspektionen konstaterar att det endast är ett fåtal av de granskade skolorna som har bedrivit ett brett och systematiskt arbete för att kartlägga och hantera sina elevers hälsosituation.  Man föreslår fem åtgärder som bör genomföras efterhand som pandemin mattas av och undervisningen återgår till att helt och hållet ske i skolans lokaler:

  • Håll ett öga på elevernas fysiska, psykiska och psykosociala hälsa och var beredda på stärkta insatser för att främja elevernas välmående, gemenskap och studiemotivation.
  • Utveckla arbetssätt som kan ge en heltäckande bild av elevernas hälso och lärande situation.
  • Digitalisera relevanta delar av arbetet med elevers hälsa och ge elevhälsans personal möjlighet att utveckla sina arbetssätt genom att använda nätets möjligheter.
  • Rektor och huvudman ska ta ansvar för att förebyggande och hälsofrämjande insatser genomförs. 
  • Använd erfarenheterna från tre terminers distansundervisning till att utveckla och förbättra de digitala lärmiljöerna ur ett elevhälsoperspektiv. 

Aktivt lärande är viktigt när undervisningen sker på distans

Igår publicerade Skolverket en artikel som presenterar en utvärdering från Dansk Evalueringsinstitut samt en fransk studie av hur lärare och elever upplevde övergången till distansundervisning under pandemin. De båda texterna analyserar också hur detta påverkade undervisning, lärande och kunskapsutveckling. Artikeln knyter även an till aktuell internationell forskning om strategier och metoder för att engagera och motivera eleverna när undervisningen sker på distans.

Den danska utvärderingen visar att elevernas kunskapsmässiga och socioekonomiska förutsättningar har en avgörande påverkan på deras resultat. Sju av tio lärare menade att eleverna lärt sig mindre under distansundervisningen än när undervisningen sker i klassrummet. Detta gäller framför allt för svaga elever och elever från socialt utsatta områden. Var tredje lärare pekade på att de starka eleverna presterade bättre när de var hemma än när de var i skolan. 

Studien från Frankrike gör det tydligt att elevernas socioekonomiska bakgrund och deras möjligheter att få hjälp och stöd hemma, avgjorde lärarnas val av metoder och vad de fokuserade på i sin undervisning. Lärare som arbetade i socialt utsatta områden använde i hög grad metoder som gav eleverna socialt och känslomässigt stöd. Undervisningens mål var framför allt att upprätthålla elevernas generella kunskapsnivåer. Eleverna i mer priviligierade områden fick däremot arbeta med verktyg och metoder som betonade ämnesinnehållet. Detta gav dem möjlighet att fortsätta utveckla och fördjupa sina kunskaper.

De franska lärarna menade att deras val av undervisningsmetoder styrdes av i vilken grad eleverna kunde förväntas få hjälp därhemma. Om de bedömde att möjligheten var begränsad, lades tonvikten på det sociala. Antogs möjligheterna vara goda, arbetade de istället på sätt som underlättade elevernas fortsatta lärande. 

Skolverket påpekar att detta är viktiga lärdomar som svenska lärare behöver ha i åtanke. För att ge alla elever tillgång till en likvärdig utbildning, är det nödvändigt att utveckla  metoder och arbetssätt, så att de kan möta elevernas olika förutsättningar när de undervisar över nätet. Alla ska ges möjlighet att utveckla sina ämneskunskaper, även om undervisningen inte sker i klassrummet. Tillgången till hjälp och stöd i hemmet ska inte vara en avgörande faktor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *