Ur nyhetsflödet vecka 36

Ventilation och inneklimat kan minska spridningen av covid-19

Förra veckan publicerade Skola Hemma en artikel om hur ventilation och inneklimat kan bidra till att minska spridningen av covid-19, nu när undervisningen i så hög grad som möjligt ska äga rum i skolans lokaler

Covid-19 sprids av droppar och aerosoler, det vill säga större och mindre partiklar som kan bära virus. Covid-19 räknas inte som en luftburen smitta inom medicin, eftersom det då handlar om virus med hög smittsamhet som kan spridas över stora avstånd och som kräver mycket skyddsutrustning. Men det handlar snarare om en gradskillnad än om en artskillnad. Även covid-19 smittar genom luften, konstaterar Malin Alsved, postdoktor i aerosolteknologi vid institutionen för designvetenskap på Lunds tekniska högskola. 

En väl fungerande ventilation är en av flera viktiga parametrar när det gäller att minska smittspridningen. Sverige har sedan länge ett regelverk som ställer krav på god luftkvalitet och som slår fast att anställda ska må bra på sin arbetsplats. Om arbetsgivaren ser till att standardventilationen fungerar och att de föreskrivna kraven på luftflöden upprätthålls, finns en bra grund för att hantera pandemin, menar Fredrik Haux, expert på inomhusmiljöer på Arbetsmiljöverket. 

Munskydd är en bra försiktighetsåtgärd om man är många i samma rum. Det kan också vara lämpligt att försöka vara utomhus så mycket som möjligt. Då finns en närmast oändlig luftvolym, vilket förstås minskar risken att smittas via inandning, tillägger Malin Alsved.  

Kajsa Alte och Fanny Fridén skrev i våras sitt examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola. Här går de igenom aktuell forskning och gällande rekommendationer från svenska och internationella myndigheter och organisationer om hur inneklimatet och komponenter i ventilationssystemet kan minimera smittspridning.

Det handlar om att använda ventilation och reningsfilter samt reglering av temperatur och fukt som verktyg för att minska virusmängd, partikelkoncentration och exponeringstid. Det krävs ett samspel mellan olika åtgärder som tillsammans motverkar risken för smittspridning. 

Antalet luftomsättningar är en tung faktor när det gäller att hålla nere mängden viruspartiklar i luften i ett rum. Vi behöver också tänka mer på värdet av fukt i inneklimatet, både när det gäller att minska virusets livskraft och för att stärka vårt immunförsvar.

Luftrenare i skolans lokaler kan bidra till att minska risken för smittspridning. Tanken med en luftrenare är att den ska förstärka den befintliga luftrörelsen i rummet. För att det ska bli möjligt, måste den bygga på samma ventilationsprincip som redan används i rummet. Astma- och Allergiförbundets lista över rekommenderade luftrenare är en bra startpunkt för skolor som funderar på en sådan här lösning, säger Kajsa Alte och Fanny Fridén.

Vaccination av barn och unga minskar smittspridningen

Igår tog Skola Hemma upp betydelsen av att öka vaccinationsgraden bland barn och unga. Drygt två tredjedelar av Sveriges vuxna befolkning är fullt vaccinerade mot covid-19 och mer än 80 procent har fått en vaccinationsdos. Bland dem som är mellan 16 och 18 år är vaccinationsgraden betydligt lägre. Eftersom mer aggressiva varianter av viruset dominerar smittspridningen, är det viktigt att underlätta för dem att vaccinera sig.  

Det handlar både om att dämpa utbredningen, minska sjukdomsrisken och att öka möjligheten för landets skolor att undervisa på plats. Aktuell forskning visar att alla godkända vaccin stärker kroppens försvar, så att det kan blockera infektionen. Två vaccindoser bedöms ge ett fullgott skydd mot sjukdom, även om risken att bli smittad aldrig kan uteslutas helt.

4445 personer, knappt en halv procent av dem som insjuknat i Sverige sedan mars 2020, har än så länge konstaterats drabbade av postcovid eller postinfektiöst tillstånd efter covid-19. 210 personer är under 18 år. De som drabbas av postcovid har fortfarande symtom efter att infektionen är över, eller får nya symtom. I de allra flesta fall avtar symtomen successivt, men en mindre andel får långvariga och allvarliga symtom som behöver utredas, behandlas och följas upp.

Kunskapsläget om postcovid är fortfarande bristfälligt och det finns ännu inget evidensbaserat arbetssätt som sjukvårdspersonal kan använda när de möter de här patienterna. 

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har fått i uppdrag av regeringen att bevaka forskningsläget kring behandling och rehabilitering av de som drabbas av postcovid. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma vad som gäller för barn och unga. Uppdraget ska slutredovisas den 15 augusti nästa år.

Sverige är bland de länder i världen som har högst vaccinationstäckning bland personer över 18 år, men i några befolkningsgrupper ligger andelen vaccinerade betydligt lägre än riksgenomsnittet. Det handlar främst om socioekonomiskt utsatta grupper, och här är utlandsfödda överrepresenterade. För att minska smittspridningen och risken för sjukdom, arbetar regioner och myndigheter med en rad riktade insatser för att nå de här grupperna.

Vaccinationsgraden är också lägre bland barn och unga under 18 år. Det beror dels på att Folkhälsomyndigheten dröjde med att rekommendera vaccination för yngre, men även att European Medicine Agency endast har godkänt att vaccin får användas i åldersgruppen 12-17 år.

I juli utfärdade Folkhälsomyndigheten en rekommendation om att de som är födda 2005 eller tidigare kan erbjudas vaccination. De som är mellan 12 och 16 år kan än så länge bara erbjudas vaccination om de tillhör en riskgrupp. Men Folkhälsomyndigheten utreder frågan och beslutet kan komma att ändras framöver.

Landets regioner är nu i full gång med vaccinationskampanjer riktade mot gymnasieelever. De erbjuder drop-in-vaccination på skolan, under skoltid, för att sänka tröskeln. Den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten, som kom den 2 september, visar att 55.4 procent av dem som är födda 2003-2005 har fått en första vaccindos. 6.4 procent är fullt vaccinerade.

Region Stockholm satsar på ett pilotprojekt med vaccinationsbussar på gymnasieskolor i områden med lägre vaccinationstäckning. Här har man även mobila vaccinationsplatser i den offentliga miljön, som vänder sig till vuxna.   

Inte självklart att programmering i undervisningen ger förståelse av hur programmerad teknik fungerar

För tre år sedan infördes nya styrdokument i den svenska skolan, som lyfter fram och förtydligar uppdraget att stärka elevernas digitala kompetens. Samtidigt blev programmering en obligatorisk del av undervisningen. 

Det handlar främst om ämnen som matematik och teknik, men programmering kan även vara en del av undervisningen i slöjd eller samhällskunskap. Ett viktigt mål med undervisningen i programmering är att ge eleverna en grundläggande förståelse för vad programmering och hur programmerade vardagsföremål fungerar. Det är nödvändigt för att kunna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till tekniken. 

Idag disputerar Anne-Marie Cederqvist i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, på en avhandling där hon undersöker hur elevers arbete med programmering och digitalt skapande utvecklar deras förståelse för hur digital teknik fungerar. Hon har genomfört flera studier där lärare använder micro:bit i teknikundervisningen för elever mellan 10 och 14 år. 

En micro:bit är ett mikrokontrollerkort som kan koppla samman och styra olika komponenter med hjälp av programmering. Eleverna fick i uppgift av läraren att konstruera egna tekniska lösningar på olika vardagsproblem. Därefter analyserade de hur de konstruerade föremålen fungerar och de jämförde dem med olika programmerade vardagsföremål som fjärrkontroll och digital termometer.

Anne-Marie Cederqvist visar att det inte är självklart att förståelsen av de föremål som eleverna själva har konstruerat leder till en generell förståelse av hur programmerad digital teknik fungerar. Hon har identifierat fyra nyckelelement som läraren behöver lyfta fram:

  1. Förklara grundläggande programmeringsbegrepp och visa hur man skriver kod
  2. Utveckla elevernas kunskap om det material som de arbetar med
  3. Förklara den tekniska lösningens struktur och funktion. Visa hur olika komponenter samverkar (struktur) och hur de samverkar med koden för att få den tekniska lösningen att fungera (funktion).
  4. Tänk på sammanhanget. Det räcker inte att eleverna arbetar med programmering och konstruktion av egna lösningar. De behöver också se, analysera och jämföra olika programmerade vardagsföremål i sin naturliga kontext för att förstå hur de är uppbyggda och hur de fungerar. 

Skolverket erbjuder pedagogiskt stöd till skolbibliotekarier

Skolbibliotekariens uppgift är att fungera som en kompletterande resurs i arbetet med undervisning och pedagogisk utveckling i skolan. Nu har Skolverket lanserat en avdelning på sin webbplats, där man löpande presenterar nyheter och olika former av stödmaterial

Det rör sig om allt ifrån planering av skolbibliotekets verksamhet till arbetet med inkludering samt utveckling av språklig förmåga och digital kompetens. Just nu lyfter Skolverket fram hur en grundkurs i informationssökning för alla ettor på gymnasiet kan vara ett bra sätt att göra skolbiblioteket till en naturlig och integrerad del av undervisningen. 

På webbplatsen finns det även information om relevanta utbildningar på Skolverkets Lärportal. Här kan skolbibliotekarier lära sig mer om hur elevers läsintresse kan stimuleras, hur handledning i källkritik kan gå till och vad som är viktigt att tänka på i diskussioner med eleverna om säkerhet på nätet

Stora skillnader mellan hög- och lågutbildades deltagande i vuxenutbildning

I onsdags publicerade nätverket Eurydice en rapport om vuxenutbildning i Europa. Rapporten ger en bild av hur det ser ut just nu, men lyfter också fram faktorer som främjar lågutbildade vuxnas livslånga lärande. 

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter anger 20 principer och rättigheter som bidrar till ett mer socialt inkluderande samhälle, däribland allas rätt till en god utbildning och ett livslångt lärande för att klara omställningar i arbetslivet. 

Rapporten visar tydligt att deltagandet i vuxenutbildning är ojämnt fördelat i samtliga EU-länder. Utbildningsbakgrund är en central faktor: de som har lägre utbildning deltar i mindre utsträckning än de med högre utbildning. För att ändra på detta krävs en rad olika åtgärder i EU:s medlemsländer, sägs det i rapporten. Det handlar om alltifrån finansiellt stöd till vägledning och informationsinsatser som är särskilt riktade till grupper med lägre utbildning. Annars blir det svårt att skapa en mer likvärdig och socialt inkluderande union. 

Sverige hör till de länder som tillsammans med övriga nordiska länder har högt deltagande i vuxenutbildning. Det är också det land där högst andel lågutbildade deltar, även om det är betydligt färre än bland dem som har högre utbildning. En viktig framgångsfaktor, enligt rapporten,  är att utbildningen är mer flexibel och modulariserad än i de flesta andra europeiska länder. Den kan alltså lättare anpassas till individuella förutsättningar och behov. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *