Behovsanpassade AI-kurser hjälper svensk industri ta täten
Örebro universitet erbjuder sedan 2017 korta, flexibla och behovsanpassade AI-kurser på avancerad nivå för yrkesverksamma inom industrin. Kursprogrammet har fått namnet Smarter.
Med hjälp av finansiering från KK-stiftelsen har Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet, tillsammans med högskolorna i Jönköping och Skövde samt partners inom industrin, byggt upp ett brett och omfattande kursprogram. Det övergripande målet är att bidra till det livslånga lärandet och att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Under hösten erbjuds sex kurser inom olika områden, bland annat i maskininlärning och om VR i industriella tillämpningar. Samtliga kurser är ortsoberoende och ges på distans. Varje kurs innehåller två till tre obligatoriska träffar i Zoom.
Vid sidan av Smarter samverkar Örebro universitet med Linnéuniversitetet kring en kurs i AI för ledare, som kommer att ges senare i höst.
Ett masterprogram om AI med människan i centrum
Utvecklingen inom AI-området ger helt nya förutsättningar för verksamheter i alla delar av samhället. Under de kommande åren kommer samhället att påverkas på ett genomgripande sätt, såväl positivt som negativt. Oavsett om man arbetar med teknikutveckling, medicinsk diagnosticering eller journalistik, kommer AI att på olika sätt bli en del av den dagliga verksamheten.
Det här betyder att nästa generation ledare och experter inom olika yrkesområden behöver lära sig förstå och hantera de risker och möjligheter som utvecklingen inom AI för med sig. Hösten 2023 kommer Göteborgs universitet därför att starta det internationella masterprogrammet Human-centered AI, som är tänkt att förena teknik med samhällsvetenskap och humaniora. Undervisningen kommer att ske på engelska.
Kärnämnena kommer att vara AI, interaktion mellan människa och maskin samt kognition. Undervisningsinnehållet ska vara nära kopplat till forskningsfronten, och samarbete med näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället kommer att ha en central plats.
För närvarande finns det inte någon motsvarande masterutbildning vid något annat europeiskt universitet, konstaterar Alan Said, som är programansvarig. Alla som har en kandidatexamen, oavsett ämnesinriktning, kan söka. Det ställs dock krav på att den sökande har grundläggande kunskaper i programmering, maskininlärning och interaktion mellan människa och maskin.
Masterprogrammet förbereder de studerande på forskarutbildning inom informatik, informationsdesign och tillämpad it.
PIAAC 2023 är på gång
2011 till 2012 genomfördes den internationella undersökningen PIAAC – Programme for International Assessment of Adult Competencies – för första gången. Undersökningen kallas ibland “PISA för vuxna”, och går ut på att mäta läsförmåga, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga. Precis som med PISA, är det OECD som leder och samordnar PIAAC. I Sverige och i Finland går PIAAC under namnet Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter.
Goda färdigheter inom de här områdena blir allt viktigare, såväl i arbetsliv som vardag. De lägger en god grund för det livslånga lärandet och för en kritisk medie- och informationskunnighet. Syftet med undersökningen – som genomförs i ett slumpmässigt urval av personer mellan 16 och 65 år – är att skapa ett aktuellt kunskapsunderlag som kan ge vägledning åt utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.
Under förra året inleddes den senaste upplagan av undersökningen i några länder, och nästa år ska den vara klar. Totalt deltar 33 länder i undersökningen. De första resultaten kommer att presenteras 2024.
Undersökningen genomförs i regel av statistikmyndigheten i respektive land. I Sverige är det SCB som har ansvaret.
Finland ligger just nu i startgroparna för att komma igång, och målet är att 4 000 personer ska vara med i undersökningen. Statistikcentralen och Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet ansvarar för genomförandet.
Orientering i digital kompetens
Lärtorget i Göteborgs stad driver sedan april 2020 podden Orientering i digital kompetens. Syftet med podden är att göra det lättare för lärare i de kommunala grundskolorna att följa med i utvecklingen inom det här området. Programledaren Maria Eriksson bjuder regelbundet in forskare, utvecklare, lärare och andra yrkesgrupper för att få olika perspektiv på de delområden som ingår i en adekvat digital kompetens.
Under våren har podden fokuserat på MIK, och det fortsätter man med efter sommaren. I mars medverkade medieforskaren Maarit Jaakola, i början av april var det dags för Linnea Fant och Johan Holmberg från Mediepedagogerna och i slutet av månaden gästades bloggen av två lärare och en elev från Kvibergsskolan.
Förra veckan var det dags för höstens första podd, där Louise Greve från Skolbibliotekscentralen medverkande. Hon betonade bland annat värdet av att skolbiblioteket både arbetar med digitala och tryckta källor för att utveckla elevernas MIK-förmågor. Båda är viktiga delar av dagens medielandskap.
Under hösten kommer fler avsnitt av podden att fästa blicken på MIK.
Hur går det i Helsingör?
Under vecka 32 och vecka 33 tog Spaningen upp danska Datatilsynets beslut att förbjuda Helsingörs kommuns grundskolor att använda Chromebook och Google Workspace. Det beror på att kommunen inte har säkerställt att elevernas personliga data inte används till annat än till grundskolans ändamål. Eftersom Google fortfarande kan använda dem till kommersiella syften, profilering och produktutveckling, som innebär risker för elevers personliga integritet, kan förbudet inte hävas.
Datatilsynets beslut berör sannolikt även andra danska kommuner – sammanlagt ett fyrtiotal – som använder Chromebook och Google Workspace på sina skolor. Till skillnad från Helsingörs kommun, som har fått ett regelrätt förbud, kan de dock tills vidare fortsätta som vanligt.
Igår gav Folkeskolen en inblick i hur det ser ut på några av Helsingörs kommunala grundskolor efter tre veckors förbud. En del av eleverna använder anteckningsböcker och skriver för hand, medan andra använder sin egen eller någon av klasskamraternas mobil när det är dags att skriva. Det fungerar någorlunda, men det framgår tydligt av reportaget att missnöjet börjar växa, både bland elever och lärare.
I de ämnen där man inte använder tryckta läromedel, till exempel i NO, där portaler och simulationsprogram används istället, är det ännu mer besvärligt. Det är också uppenbart att elever med läs- och skrivsvårigheter drabbas extra hårt, när de inte längre har tillgång till sina digitala hjälpmedel.
Skolledare, lärare, föräldrar och elever hoppas nu på att kommunen snarast möjligt kan få till stånd ett avtal med Google som motsvarar GDPR och Datatilsynets krav. Det finns en klar risk för att elever halkar efter i undervisningen. Flera skolor varnar också för att de inte kan leva upp till den danska skollagen.
