Källkoll valet – en lärresurs för demokratiundervisningen på högstadiet
I början av förra veckan startade UR sin satsning på källkritik för högstadielever inför årets val: Källkoll valet. Programserien, som är en del av UR:s långsiktiga arbete med demokratifrågor för unga, består av 15 avsnitt på vardera 11 minuter och leds av Åsa Larsson och Jack Werner.
De båda programledarna dyker tillsammans med olika gäster ned i utspel, påståenden och rykten som sprids på nätet under valrörelsen för att tillsammans skapa större klarhet. Vad behöver man kunna för att granska debatten på ett kritiskt sätt? Vad är det till exempel som gör att en valfråga blir “het”? Förekommer fejkade nyheter? När handlar det om desinformation och när rör det sig om en åsikt? Är valfusk ett verkligt problem, eller är det bara ett villospår?
Det är inte enbart redaktionen som gör urvalet, utan lärare och elever kan skicka in egna exempel från valrörelsen som behöver belysas. Källkoll valet kompletteras med en lärarhandledning som innehåller diskussionsfrågor och arbetsuppgifter kopplade till centrala frågeställningar i de olika avsnitten. Det finns också en lista med centrala begrepp – alltifrån agenda till regeringsunderlag och opinion – som det kan vara bra att gå igenom innan lärare och elever ser ett avsnitt.
Det långsiktiga syftet med Källkoll valet är att öka elevers förståelse för varför propaganda och desinformation skapas och sprids, skapa en större medvetenhet om värdet av att vara källkritisk och att bidra till en starkare tilltro till yttrandefrihet och demokrati.
Vad krävs för att utveckla digital medborgarlitteracitet?
Den amerikanska vetenskapliga tidskriften Frontiers in Education publicerade nyligen en artikel om digital medborgarlitteracitet bland vuxna svenskar av de båda uppsalaforskarna Mona Guath och Thomas Nygren. Artikeln bygger på en studie genomförd bland 1222 svenskar mellan 19 och 99 år.
Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, kunskaper och förmågor som är avgörande för att utveckla det källkritiska tänkande – civic online reasoning eller digital medborgarlitteracitet – som krävs för att ett demokratiskt samhälle ska fungera.
Personerna som medverkade i studien deltog först i en webbpanel där de fick besvara frågor om sin utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet samt hur de använder och förhåller sig till digitala nyheter. Därefter genomförde de varsitt test där de fick bedöma olika digitala nyheters trovärdighet.
Testet undersökte förmågan att identifiera en nyhets avsändare, att bedöma de källor och bevis som används och att jämföra olika perspektiv på en omtvistad fråga. Det handlade bland annat om att skilja nyheter från reklam, att jämföra sakliga nyheter med desinformation och att avgöra bevisvärdet i manipulerade bilder.
Slutsatsen är att högre utbildning inom naturvetenskap och teknik samt konst och humaniora påverkar förmågan att identifiera desinformation på nätet i en positiv riktning. Högre studier i vård eller samhällsvetenskap har däremot inte i någon sådan tydlig effekt. Det är också tydligt att erfarenhet från källkritiskt arbete i yrkeslivet ger bra förutsättningar för digital medborgarlitteracitet. En annan viktig iakttagelse från studien är att det verkar vara viktigt att ha en ödmjuk och öppen inställning till nyheter från pålitliga nyhetskanaler.
Digital medborgarlitteracitet verkar hänga samman med en typ av intellektuell förmåga som inte mäts i traditionella intelligenstester. Ett aktivt och öppet tänkesätt verkar vara särskilt viktigt när det gäller förmågan att urskilja vad som är information och vad som är desinformation.
Ett resultat av studien är att den pekar på viktiga utmaningar för högre utbildning. Utbildningarna ska ge goda ämneskunskaper och praktiska färdigheter i att navigera i digital information, men det är minst lika viktigt att bidra till att skapa en öppen attityd till ny kunskap förenad med en skarp analytisk förmåga.
Nästa steg för forskningen är att utveckla undervisningsdesign som stöder utvecklingen av viktiga kunskaper, färdigheter och attityder, berättar Thomas Nygren. Det är särskilt angeläget att ge stöd till grupper som har svårt att avgöra vilka nyheter som är trovärdiga.
DigiNorden – en konferens om digital kompetens och grön omställning
Den 20-21 september arrangerar Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse (HK-dir) konferensen Digital kompetanse og livslang læring for bærekraftig omstilling i Norden (DigiNorden). Initiativet kommer från Norges regering, och hänger samman med att landet under 2022 är ordförande i Nordiska ministerrådet.
Ministerrådets vision är att de nordiska länderna år 2030 ska vara gröna med en mångfaldig natur och en globalt konkurrenskraftig ekonomi. De ska också vara inkluderande och socialt hållbara samhällen. Det här förutsätter en digital omställning, digital kompetens och ett livslångt lärande inom alla samhällsområden, men det är ländernas utbildningssystem inte anpassade för.
Syftet med DigiNorden är att presentera goda exempel, lyfta fram centrala utmaningar och stimulera till diskussion, samarbete och gemensamt lärande. Konferensen kan både följas på plats, i Tromsö, och på nätet. Igår publicerade Spaningen en artikel som kort presenterar konferensen och även länkar vidare till anmälningsformuläret.
HK-dir har tillsammans med EPALE Norge och NVL Norge satt samman ett program för den fysiska och den digitala konferensen som belyser olika delar av området digital kompetens och grön omställning. En del av föredragen och presentationerna kommer att vara övergripande, medan andra mer konkret visar på den utveckling som sker inom utbildning och arbetsliv.
Det handlar både om allmän digital kompetens, yrkesspecifik digital kompetens, digital kompetens för grön omställning och om den digitala kompetensens betydelse för det livslånga lärandet. Här gäller det både att lyfta fram goda exempel och att försöka få syn på vad som behöver göras. Hur ska den fortsatta vägen framåt se ut? Vad krävs för att de nordiska länderna ska kunna uppfylla visionen.
Flera av talarna är från Norge, några kommer från andra nordiska länder och från Estland. Andreas Schleicher, utbildningschef på OECD, kommer att hålla ett anförande över nätet och Lars Lingman, enhetschef för Livslångt lärande på RISE, ska resonera om människans plats i det digitala arbetslivet.
Ett centralt syfte med DigiNorden är att få igång samtal och diskussioner mellan deltagarna på konferensen. Det är inte enbart de inbjudna talarnas röster som räknas, utan alla behöver vara med i samtalen och föra fram sina erfarenheter och perspektiv.
Den fysiska konferensen på Ishavshotellet i Tromsö är begränsad till 150 deltagare för att underlätta för deltagarna att mötas och att börja samtala med varandra. Även i den digitala versionen av konferensen, som kommer att äga rum i Zoom, uppmuntras deltagarna att lära känna varandra och att växla några ord.
Den primära målgruppen för DigiNorden är personer som arbetar med utbildning och livslångt lärande på en mer övergripande nivå. Hit hör till exempel beslutsfattare, politiker och representanter för arbetsmarknadens parter. Men alla intresserade är förstås välkomna att anmäla sig.
Det handlar inte om att rädda jobben, utan om att rädda människorna
Målet med regeringens omställningspaket, som börjar tillämpas från den 1 oktober, är att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att hantera strukturförändringar i samhällsekonomin. En reformerad arbetsrätt, ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt ett omställningsstudiestöd för yrkesverksamma ska skapa stabilitet och trygghet för både arbetsgivare och arbetstagare.
Igår publicerade Spaningen en intervju med Ola Bergström, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att omställningspaketet passar väl in i den svenska modellen – som bygger på kompromisser mellan arbetsmarknadens parter – och att det därför kan ha goda förutsättningar att fungera.
I Sverige handlar det inte om att rädda jobben, utan om att rädda människorna. Förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter syftar till att man ska komma överens om löner som håller även när konjunkturen går ner. Arbetsgivare kan istället kompensera för ökade kostnader genom kollektiv uppsägning. Inom olika arbetsmarknadssektorer och yrkesområden finns omställningsorganisationer som hjälper de anställda som omfattas av ett kollektivavtal att snabbt hitta ett nytt arbete.
En av nyckelpunkterna i omställningsstödet är att den som blir uppsagd snabbt ska få hjälp och stöd att hitta ett nytt arbete. Arbetsgivare har länge varit kritiska till att kompetensen inte tas med i beräkningen när kollektiva uppsägningar sker, utan att det är pricnipen “sist in, först ut” som gäller.
Sverige är ett litet, högteknologiskt land, där näringslivet och arbetsmarknaden blir allt mer tjänsteorienterad. Det betyder att kompetensen i ett företag börjar bli avgörande för att verksamheten ska utvecklas och leva vidare. Därför är det viktigt att kompetensen hålls på en stabil nivå och att både företag och anställda har incitament att utveckla den. Det här tar regeringen hänsyn till i omställningspaketet, som inte vänder sig till de som blivit uppsagda, utan till anställda som vill stärka sin yrkeskompetens.
Omställningsstudiestödet bygger på att var och en först formulerar för sig själv vad hen vill lära sig och sedan får tillgång till de resurser som krävs för att det ska bli möjligt. Det är inte arbetsgivaren som i sista hand avgör vilken utbildning som blir aktuell, utan det kan den enskilde bestämma själv, under förutsättning att den anses relevant och kan stärka vederbörandes ställning på arbetsmarknaden.
Ola Bergström tror att den här lösningen kan vara en smidig väg att skapa ett system för kompetensutveckling som både löser finansieringen och tillfredställer alla intressen på ett rimligt sätt. För ett litet, exportberoende land som Sverige, är det viktigt att ha en rörlig arbetsmarknad och att se till att kompetensen finns där den behövs.
Omställningsorganisationerna blir de formella beställarna av utbildningar. De ska också fungera som intermediärer och avgöra om en utbildning är relevant för den sökandes karriärutveckling. Hur ser efterfrågan ut? Vilka utbildningar behöver organiseras? Av vilka aktörer? Inom vilka områden? Hur långa ska utbildningarna vara? När ska utbildningarna bedrivas?
Utvecklingen av det här utbildningssystemet kommer att ske gradvis, och om knappt tio år är det sannolikt möjligt att skönja konturerna av resultatet.
Högskolan Väst och Folkuniversitetet samverkar kring omställningsutbildningar
Igår meddelade Högskolan Väst och Folkuniversitetet att de går samman i en gemensam strategisk satsning på omställningsutbildningar inom olika yrkesområden. De kommer både att erbjuda utbildningar på högskolenivå och utveckla nya utbildningar inom yrkeshögskolan för att möta de kompetensbehov som uppstår.
Högskolan Väst och Folkuniversitetet är redan starka aktörer inom livslångt lärande och frågor som rör kompetensutveckling, omställning och kompetensförsörjning. De har också en gemensam syn på arbetsintegrerat lärande, ett område som Högskolan Väst är väl profilerat inom. Genom att koppla samman kompetenser, erfarenheter och nätverk, hoppas man kunna uppnå en synergieffekt som gör det lättare att tillsammans möta individens och samhällets utbildningsbehov.
