Skolbibliotek i Norge får medel till verksamhetsutveckling
Tidigare i år utlyste Utdanningsdirektoratet medel som kommuner kan söka till projekt som ska stärka och utveckla skolbibliotekets verksamhet i grundskolan. Den här utlysningen sker årligen sedan 2018. Framför allt handlar det om att stimulera till läsning och att använda skolbiblioteket som en arena som kan stimulera till läslust för alla elevgrupper, i alla ämnen.
En utvärdering av satsningen, som genomfördes förra året, visar att den fungerar som avsett. Medlen används främst till att öka bemanningen, vilket bland annat ger längre öppettider och underlättar användningen av skolbiblioteket som en pedagogisk resurs. Eleverna får en bättre tillgång till skolbiblioteket, de läser mer och får en bättre förståelse för hur ett bibliotek kan fungera som en plats för lärande.
Medlen ska användas till personalresurser eller kompetensutveckling och får inte användas till inköp av utrustning eller böcker. Kommuner som ansöker om medel ska ha en gällande plan för hur skolbibliotek ska integreras i undervisningen. Skolbiblioteken ska ha en boksamling som omfattar såväl skönlitteratur som facklitteratur samt ett varierat utbud av digitala resurser. Budgeten för bokinköp ska vara tillräckligt stor för att säkra att samlingen kan hållas aktuell och relevant.
Igår meddelade norska utbildningsdepartementet att 26 kommuner får dela på 17 miljoner norska kroner. Kommunerna ska själva bidra med minst 30% av projektens finansiering.
I år prioriteras särskilt projekt som betonar skolbiblioteket som en plats för lärande och utforskande inom det digitala området och projekt som kopplar samman utvecklingen av skolbibliotek med andra satsningar i kommunen.
Tillskottet av projektmedel ska bidra till att skolbiblioteket blir en integrerad och beständig del av en skolas pedagogiska verksamhet. Den lässtimulerande verksamheten ska vara inriktad mot läsning och bedömning av tryckta, digitala och sammansatta (multimodala) texter, där ord och bild samspelar.
Skolbiblioteket ska vara en innovativ och inkluderande arena som används systematiskt i undervisningen, och som bidrar till att eleverna uppnår läroplanens mål. Det är också viktigt att öka lärares förmåga att använda skolbibliotekets resurser i sin undervisning samt att stärka samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek.
Kommer Chromebook och Google Workspace att stoppas i danska skolor?
Den 14 juli meddelade Datatilsynet (Danmarks motsvarighet till Integritetsskyddsmyndigheten) att de kommunala grundskolorna i Helsingör inte längre kan använda Chromebook och Google Workspace i sin verksamhet. Det angivna skälet är att användningen bryter mot GDPR. Kommunen har inte genomfört åtgärder som garanterar att personuppgifter inte kan användas av andra länder.
Barn och ungdomar har ett särskilt skydd i lagen, framför allt i de fall där de inte kan motsätta sig behandling av sina personliga data, exempelvis i den obligatoriska skolundervisningen. Bland annat är det viktigt att säkerställa att elevers personliga data inte används i marknadsföring eller i profilering av tjänster.
Redan i september förra året riktade Datatilsynet allvarlig kritik mot Helsingörs kommun för att de inte gjort en konsekvensanalys av hur användningen av Googles produkter och tjänster påverkar elevers rättigheter och integritet. Kommunen är dataansvarig och ska se till att användningen av hårdvara och program följer dataskyddslagstiftningen.
Efter kritiken mot Helsingörs kommun förra året, gav Datatilsynet besked om att man var på gång med att se närmare på användningen av Chromebook och Google Workspace i danska kommuners skolverksamhet. Har de vidtagit tillräckliga åtgärder för att följa GDPR, eller lider deras användning av dessa produkter och tjänster av samma brister?
Nu växer oron runt om i Danmark. Enligt Folkeskolen är det ungefär hälften av landets 98 kommuner som använder Chromebook och Googles tjänster i sina grundskolor. Vad ska de göra om de inte kan fortsätta som tidigare? Andra offentliga och privata verksamheter som använder de här tjänsterna är också bekymrade. Kommer även deras användning att granskas framöver?
Datatilsynets beslut har satt igång en debatt om skolans beroende av Googles och andra företags tjänster i sin verksamhet. I en artikel i Folkeskolen menar Ingeniørforeningen IDA att det är obegripligt att danska myndigheter inte har uppmärksammat de här bristerna tidigare. Jeppe Bundsgaard, professor vid DPU, Århus universitet, pekar på att problemen kan lösas enkelt om skolorna går över till Linux och börjar använda alternativa molntjänster, som inte lagrar och använder personliga data.
Lucas Cone, doktorand i pedagogik vid DPU, forskar om privata och offentliga intressen i det offentliga utbildningssystemet. Han har bland annat i P1-morgen och på nyhetstjänsten Zetland analyserat och förklarat politiska och juridiska sidor av problemet. I det sistnämnda inslaget deltar även Jesper Graugaard, förälder i Helsingör, som 2019 uppmärksammade Datatilsynet på att hans barns Google Workspace-konto i skolan även kan användas på Youtube och andra kommersiella delar av Googles ekosystem.
Nu har det nya läsåret startat i Danmark – och debatten lär fortsätta.
USA förbereder federala riktlinjer kring AI i undervisningen
I USA har Office of Educational Technology (OET), en avdelning inom det federala utbildningsdepartementet, inlett arbetet med att ta fram riktlinjer och vägledning kring användningen av AI-baserad edtech i undervisningen. Den tekniska utvecklingen rymmer stora möjligheter, men det gäller också att vara medveten om de risker som finns.
I våras publicerade OET fyra texter på Medium där man analyserar utvecklingen inom AI och framtiden för undervisning och lärande.Ytterligare två texter kommer att publiceras längre fram.
I den första texten analyseras vad AI är och hur tekniken fungerar. Den andra texten tar upp nya möjligheter att interagera med digitala tjänster samt vilka risker vi bör vara medvetna om i det sammanhanget. I den tredje texten beskrivs vilka typer av produkter och tjänster som är på gång under de närmaste åren. Här tar man även kort upp hur Unesco, EU och andra internationella organisationer diskuterar och förbereder sig för morgondagens verklighet. Den fjärde och sista texten lyfter fram värdet av att lärare deltar i arbetet med att utveckla AI-baserad edtech.
Under sommaren har OET genomfört fyra längre rundabordssamtal, på vardera ungefär en och en halv timme, där forskare beslutsfattare, föräldrar, lärare och andra intressenter har varit med. Nu är de tillgängliga som filmer på Youtube.
På rundabordssamtalen har man tagit upp hur AI påverkar det framtida lärandet, vad utvecklingen betyder för undervisningen, vilka forskningsområden som bör prioriteras och hur framtidens bedömning kommer att se ut och fungera.
Formaliserad samverkan kan underlätta kompetensförsörjningen
Kompetensförsörjning och livslångt lärande är komplexa, sektorsöverskridande områden i ständig förändring. För att kunna ge likvärdiga förutsättningar att lära om och lära nytt, behöver aktörer på olika nivåer och i olika delar av samhället hjälpas åt. Inte minst är det viktigt att myndigheter inom berörda politikområden samverkar och samordnar sitt arbete.
Igår publicerade Spaningen en artikel som tar upp regeringens beslut att formalisera den frivilliga samverkan mellan myndigheter som redan pågår.
Christer Bergqvist, enhetschef på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), ger en inblick i den samverkan mellan sju myndigheter som pågår sedan 2019. Han berättar också hur MYH ska ta sig an regeringsuppdraget att administrera det formaliserade samarbetet och vad det innebär för det fortsatta arbetet kring livslångt lärande och kompetensförsörjning.
Genom att skapa långsiktiga strukturer för samverkan mellan myndigheterna och gentemot andra aktörer, uppstår bättre förutsättningar för en effektiv kompetensförsörjning. Det blir en helt annan kontinuitet i arbetet, vilket gynnar både näringsliv och offentlig sektor, säger Christer Bergqvist.
Carl Heath, seniorforskare på RISE, lyfter fram behovet av flernivåsamverkan och nya arbetssätt för att kunna hantera dessa komplexa system med emergenta egenskaper. Det är nödvändigt att förhålla sig till verkligheten och att kunna möta de snabba förändringar som uppstår.
Framför allt gäller det att inte ha alltför snäva föreställningar om vad livslångt lärande är, utan att ha ett så brett perspektiv som möjligt, menar han. Dessutom är det nödvändigt att alla relevanta aktörer inkluderas i samarbetet, alltifrån kommuner och företag till forskare och civilsamhälle. Det räcker inte med enbart myndigheter för att hantera utmaningarna kring kompetensförsörjningen.
