Ur nyhetsflödet vecka 25

Inskolning i förskolan efter pandemin

Mellan ett och två års ålder händer det mycket i ett barns utveckling. Barnet lär sig bland annat att gå, säger sina första ord och börjar så smått att utveckla ett abstrakt och symboliskt tänkande. Det är också den ålder då många barn skolas in i förskolan.

När ett litet barn börjar i förskolan, innebär det en stor förändring i tillvaron. Därför brukar inskolningen förberedas genom föräldraträffar på barnavårdscentralen och besök på den öppna förskolan, där barn och föräldrar tillsammans deltar i olika aktiviteter. Under pandemin har det här inte varit möjligt. Övergången från hemmet till förskolan blir därför ett större steg än vanligt.

I måndags publicerade Skola Hemma en artikel där Eva Andersson och Malin Videkorp, barnsjuksköterska respektive förskolerektor i Helsingborg, delar med sig av sina tankar och erfarenheter om de ändrade förutsättningarna för inskolning i förskolan.

Föräldrar som kommer till Helsingborgs Familjecentral Högaborg med sina spädbarn, berättar att de inte träffar särskilt många andra barn eller vuxna. Som en konsekvens av det, är de ofta lite reserverade när de träffar andra. Ingen vet ännu om det har någon betydelse på längre sikt, men förmodligen är det bara tillfälligt. 

Det är viktigt att vara lyhörd för barnets behov och att försöka ta det extra lugnt. Eftersom de inte har träffat så många nya människor under pandemin, gäller det att vara medveten om att inskolningen kan ta lite längre tid, konstaterar Eva Andersson.

Under de senaste månaderna har förskollärare och barnskötare på Landborgens förskola i Helsingborg diskuterat vad det betyder att de barn som nu ska skolas in har tillbringat större delen av sin tid hemma med sina föräldrar.

Inskolningen brukar vanligtvis gå på rutin, men nu måste ledning och personal ägna betydligt mer tid åt att diskutera hur barn och föräldrar kan bemötas på bästa sätt. För många barn blir förskolan nästa steg efter mamma och pappa. Så brukar det inte vara. 

Pedagogerna blir särskilt viktiga personer för barnen och får också en större roll i arbetet med deras socialisering, säger Malin Videkorp. Det gäller därför att kunna ge barnen det stöd som krävs för att de ska få en god anknytning och klara att vara i förskolan på egen hand, tillsammans med andra barn och vuxna. Landborgens förskola har satsat på att fortbilda personalen, så att alla blir medvetna om vad den nya situationen kräver.

Malin Videkorp tror inte att pandemin får några långsiktiga konsekvenser. Men det gäller att ta det lite lugnare med inskolningen och att underlätta processen genom ha mindre grupper. Det är viktigt att barnen börjar i förskolan, träffar andra människor och vidgar sina perspektiv. 

Datorn öppnar nya vägar att undervisa i musik

Datorn är numera en integrerad del av musikskapandet, både i studion och på scenen. Det innebär att det uppstår nya sätt för musiker att skapa musik, de får andra uttrycksmöjligheter och kan även ges nya roller när de spelar tillsammans. 

Musikutbildningarna behöver kunna möta den här utvecklingen för att uppfattas som relevanta. Det gäller både på gymnasiet och på de högre utbildningarna. Spaningen tog i tisdags upp det här i en artikel som bygger på samtal med Martin Tuvesson, skolchef för Rytmus Gymnasium, och Joakim Barfalk, universitetsadjunkt i mediateknik på Musikhögskolan i Malmö.  

Den som studerar på en musikutbildning har traditionellt ett huvudinstrument som hen spelar individuellt och i ensemble. På senare år har utbildningarna fått allt svårare att se det här som den enda möjliga vägen framåt. Många musiker skapar sin musik digitalt, antingen helt eller delvis. Rytmus erbjuder därför dator som huvudinstrument på de musikinriktade utbildningarna på sina gymnasieskolor sedan ett år tillbaka. 

Datorn har länge haft en viktig plats i studion, men det är inte den enda möjligheten. Den har även en roll att spela på scenen, när musik skapas i realtid. Tillsammans med en programvara och olika inmatningsenheter blir datorn ett elektroniskt digitalt instrument (EDI) med oändliga uttrycksmöjligheter.

Termen och begreppet EDI lanserades av amerikanska Berklee College of Music för några år sedan, och börjar bli en standard inom musikvärlden. I princip kan allt som kan kopplas till en dator fungera som ett instrument tillsammans med program för ljudredigering och musikproduktion.  

2019 genomförde Rytmus Gymnasium en lyckad pilot med EDI på sin skola i Malmö, som ledde till att det året efter blev en valbar inriktning på alla Rytmus-skolor. Det har tagits emot positivt av eleverna, och i Stockholm har EDI redan passerat sång och blivit den mest populära inriktningen.

Det är uppenbart att EDI kommer att förändra musikutbildningarna. Andra skolor ser också möjligheterna och börjar röra sig i samma riktning. Elever som arbetar med EDI hanterar hela den musikaliska ljudbilden och utvecklar en helhetssyn på musiken. De lär sig att att skapa helt färdiga produktioner, och får en roll som närmast kan jämföras med en orkesterproducent.

Musiker som spelar EDI har en nyckelroll i en modern ensemblemiljö. De kan ta vilken roll som helst i ensemblen, exempelvis trummor och blåsinstrument, men de kan också manipulera de andra musikernas ljudbilder. På ett givet tecken kan de skicka midi-signaler till gitarr eller trummor, eller förändras sångludet, så att den ensamme sångaren låter som en hel kör.

På Musikhögskolan i Malmö finns en växande nyfikenhet och ett stort intresse för EDI. Det beror dels på att EDI används i många olika genrer, men också på att det är en väg in i det musikaliska skapandet för allt fler.

Efter sommaren kommer Musikhögskolan i Malmö att erbjuda EDI som instrument på två utbildningar: lärarutbildningen med inriktning mot rock samt lärarutbildningen med inriktning mot singer/songwriter.

Undervisning och musicerande med EDI innebär både utmaningar och möjligheter, och det väcks också en mängd frågor: Vad behöver eleverna lära sig? Vilka didaktiska krav ställs på läraren? Vad krävs för att eleverna ska bli riktigt bra på instrumentet? Hur utvecklar man professionella instrumentalister som kan fortsätta att utvecklas självständigt i sitt yrke? Från och med i höst kommer Joakim Barfalk och Anna Houmann på Musikhögskolan i Malmö att undersöka det här närmare i ett forskningsprojekt, som genomförs tillsammans med Ystad Gymnasium och Rytmus Gymnasium i Malmö.

Spelifiering – ett lustfyllt sätt att lära?

Igår presenterade Skolforskningsinstitutet rapporten Spelifiering – ett lustfyllt sätt att lära?, som ger en introduktion till hur spelifiering kan användas som ett medel i skolans undervisningen. Rapporten är en kommenterad sammanfattning av forskningsöversikten Does gamification improve student learning outcome?, som tre forskare vid Hongkongs universitet publicerade förra året. 

Syftet med rapporten är både att ge svenska lärare mer kunskap om spelifiering och att introducera en begreppsapparat som underlättar fördjupning inom området. Rapporten inleds med en förklaring av vad spelifiering är och hur det skiljer sig från att spela ett spel. Därefter följer en sammanfattning av de tre forskarnas översikt. Rapporten avslutas med en diskussion av viktiga frågor att reflektera kring när lärare funderar på att använda spelifiering i sin undervisning. 

Fokus ligger på hur digitala spelelement som poäng, medaljer och topplistor kan användas för att stärka elevernas motivation och öka deras aktiva deltagande i undervisningen. I det här fallet handlar det alltså inte om att utveckla ämneskunskaper eller -förmågor, utan om relativt enkla sätt att försöka att ge bättre förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling och lärande.

Översikten tar upp fyra skäl till att elever upplever spelifiering som en positiv del av undervisningen: Den är lustfylld och entusiasmerande och ger omedelbar återkoppling, och den stimulerar även målstyrt arbete samt ger eleverna erkännande för det arbete de lagt ned på uppgiften. 

Det finns även negativa sidor som ska beaktas. Hit hör att elever kan uppleva otrygghet och konkurrens när spelifieringen fokuserar på tävling och jämförelser med andra. Dessutom tillför inte den här typen av spelifiering något ytterligare av värde till undervisningen. De belöningar som ges under spelandet tillmäts inte heller något konkret värde när läraren sätter betyg.

I översikten konstateras att det finns evidens för att den här typen av spelifiering påverkar elevers lärande positivt i ett kortare perspektiv. Däremot är det svårare att avgöra om och hur effekterna består över tid.

Nya forskarskolor för lärarutbildare

I januari öppnade Vetenskapsrådet en utlysning av bidrag till forskarskolor för lärarutbildare. Utlysningen grundas i ett regeringsuppdrag som syftar till att att stärka den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningarna. Fler disputerade lärarutbildare antas göra det möjligt att utöka lärosätenas utbildningskapacitet med bibehållen kvalitet.

Forskarskolorna ska vara inriktade mot ämnen och teman som är relevanta för lärarutbildningen och för lärares yrkesutveckling. 

28 ansökningar kom in och 10 beviljas medel. Totalt fördelas drygt 393 miljoner kronor under åren 2021-2026.

Här är tre exempel på forskarskolor som beviljas medel, och som startar sin verksamhet den 1 juli:

LIKED – Forskarskolan för lärande, interaktion och kunskap i en digitaliserad värld – är en nationell tvärvetenskaplig forskarskola för nio doktorander vid nio olika lärosäten. Umeå universitet är värduniversitet, och professor J. Ola Lindberg, som sedan tidigare är koordinator för forskarskolorna GRADE och UPGRADE, ska samordna arbetet.

Efterhand som tillvaron blir alltmer digital, blir forskning om lärande, interaktion, och kunskap i en värld medierad av Internet allt viktigare. Sociala medier påverkar bland annat identitetsutveckling, sociala relationer demokratiskt deltagande. Forskning om de lärprocesser som aktualiseras här får därför en växande betydelse inom såväl pedagogik som inom andra ämnesområden. 

Det är också centralt att få en bättre inblick i den digitala utvecklingens konsekvenser för det livslånga lärandet. Vilka uppgifter i samhället och i arbetslivet kan och bör tas över eller underlättas av tekniska artefakter? Vilka ska utföras av människor? Svaren på dessa frågor avgör vad eleverna ska lära sig i skolan och vilka verktyg och metoder de behöver kunna  använda. 

Linköpings universitet ska, tillsammans med Högskolan i Jönköping och Stockholms universitet, bedriva en forskarskola med inriktning mot vuxnas lärande på folkhögskola och komvux. Målet med satsningen är att öka kompetensen om dessa utbildningsformer inom ramen för lärarutbildningarna. 

Parallellt med den här forskarskolan, startar även en forskarskola för folkhögskolans lärare, som Linköpings universitet ska driva i samarbete med Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping. Den beviljades medel i Vetenskapsrådets utlysning av bidrag för forskarskolor i utbildningsvetenskap

Sammanlagt kommer 21 forskarstuderande att antas – 9 doktorander och 12 licentiander – vilket innebär en kraftfull satsning på forskning om vuxnas lärande.

Forskarskolan Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram) ska ledas av Umeå universitet tillsammans med universiteten i Göteborg, Malmö och Stockholm. Syftet är att förstärka landets lärar- , studie- och yrkesvägledarutbildningar med vetenskaplig kompetens som underlättar karriärlärande, karriärvägledning och övergångarna mellan skola, fortsatt utbildning och arbete.

Karriärvägarna har blivit mer komplexa och riskfyllda. Det betyder bland annat att de som saknar gymnasieutbildning, har lågutbildade föräldrar,  har en utomnordisk bakgrund eller en funktionsvariation får det svårare på arbetsmarknaden. Forskarskolan ska ge lärarutbildare en stabil vetenskaplig grund som hjälper dem att förbereda blivande lärare och studie- och yrkesvägledare för det här uppdraget,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *