Ur nyhetsflödet vecka 25

En tydlig koppling mellan teori och praktik stärker yrkesutbildningarna

Vad behöver göras för att öka de studerandes motivation och minska avhoppen från yrkesutbildningarna? Vibe Aarkrog och Bjarne Wahlgren, lektor i yrkespedagogik respektive professor i vuxenpedagogik vid DPU, Århus universitet, konstaterar att det gäller att skapa ett tydligt sammanhang mellan teori och praktik. Igår presenterade DPU kunskapsöversikten Sammenhæng mellem teori og praksis i erhvervsuddannelserne. Den är skriven av de båda forskarna  och ger en systematisk överblick över aktuell skandinavisk och internationell forskning inom området.  

En viktig slutsats är att den teoretiska undervisningen ska ge praktiska exempel på tillämpningar, och i den praktiska undervisningen gäller det att koppla till teorin. En yrkesutbildning kombinerar teoretisk och praktisk undervisning och de båda delarna behöver hänga samman. 

De som går en yrkesutbildning gör det för att de vill arbeta inom ett bestämt yrkesområde. Därför är det viktigt för dem att kunna se att det som tas upp i undervisningen har en konkret nytta i arbetslivet. 

Digitala lärresurser av olika slag kan vara ett bra sätt att förena klassrumsundervisningen med den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. En viktigt av en yrkesutbildning består i att de studerande ska dokumentera vad de lär sig under de praktiska momenten. Många har problem med att uttrycka sig skriftligt. Därför kan det vara enklare att dokumentera genom att fotografera eller filma, och på så sätt föra de praktiska erfarenheterna in i klassrummet. 

Digitala simulationer gör det möjligt för de studerande att träna komplexa och realistiska arbetsmoment utan att ta några risker. Det kan vara ett bra sätt att förbereda dem och fungerar som ett komplement till den praktiska träningen på arbetsplatsen. Simulationerna ger inte samma kroppsliga erfarenhet som den verkliga praktiken, men kan vara ett bra stöd om momentet är didaktiskt genomtänkt.  

De digitala lärresurserna kan inte ersätta läraren – men de ställer särskilda krav på lärarens kompetens. Bland annat är det viktigt att läraren ger löpande stöd och vägledning som hjälper eleverna att reflektera kring sina upplevelser och att se sambandet mellan simulationen och verkligheten. Hur skiljer sig simulationen från verkligheten? Vad kan de studerande lära av simulationen? Lärarens uppgift är att se till att elevernas reflektioner är relevanta för de lärandemål som de ska uppnå.

Kunskapsöversikten kompletteras med en podd som kombinerar teori och praktik. De båda forskarna berättar om forskningen kring teori och praktik på yrkesutbildningarna och två yrkeslärare, som undervisar blivande undersköterskor respektive kockar, ger en inblick i hur de gör för att koppla samman teori och praktik i sin undervisning.

Det digitala samhället – ett forskningsprojekt som stöder den digitala omställningen

Det digitale samfunn är det hittills största forskningsprojektet vid Høgskolen i Østfold. Tillsammans med privata och offentliga aktörer hoppas man kunna bidra till en lyckad digital omställning av regionen och samhället. Högskolan har även ansökt om att starta det tvärvetenskapliga doktorandprogrammet Digitalisering og samfunn, som är tänkt att genomföras i samarbete med flera universitet och högskolor i andra länder, däribland Sverige och Tyskland. 

Forskningen sker inom fyra övergripande områden:

  • DigiEd: Hur förändrar den digitala teknikutvecklingen undervisning och lärande? Vad innebär digitaliseringen för skolan, lärandet i arbetslivet och det informella lärandet på fritiden?
  • DigiHealth: Hur påverkar digitaliseringen hälso- och välfärdssektorn? Hur upplever givare och brukare den pågående utvecklingen? 
  • DigiTech: Genom projekt som både bygger på grundforskning och tillämpad forskning undersöks den tekniska grunden för det digitala samhället – maskininlärning, AI, cybersäkerhet, och så vidare. 
  • DigiWork: Vad betyder digitaliseringen för arbetslivet och för samhället som helhet? Hur ser påverkan ut på individnivå, grupp- och organisationsnivå och på samhällsnivå? Vad betyder förändringarna för näringslivet och för offentlig sektor? Hur förändras arbetsmarknaden? 

Forskare från samtliga fakulteter på Høgskolen i Østfold deltar i Det digitale samfunn, och man samarbetar med regionala, nationella och internationella partners. Ett trettiotal doktorander från olika projekt och ämnesområden är knutna till forskningsprogrammet. 

EU finansierar svenska digitala innovationshubbar

Digital Europe Programme beviljade nyligen medel till fyra svenska EDIHEuropean Digital Innovation Hubs. Satsningen är en del av EU:s långtidsbudget och syftar till att underlätta små och medelstora företags digitala omställning samt att stärka deras konkurrenskraft.

Två av innovationshubbarna är särskilt intressanta ur ett informationsförsörjnings- och livslångt lärande-perspektiv: Shiftlabs och DigIT Hub Sweden.

Shiftlabs består av åtta samverkanspartners från akademi och näringsliv, inklusive de fyra starkaste lärosätena inom produktionsforskning. Konsortiet leds av Mälardalens universitet, Mälardalen Industrial Technology Center och RISE. 

Syftet med innovationshubben är att ge stöd åt svensk tillverkningsindustri i inom en rad relevanta områden, till exempel AI, robotik och cybersäkerhet. Stödet kommer att ske i regionala noder som kan ge ett samlat stöd för produktionsutveckling och fortbildning. Tanken är att Shiftlabs ska bli en nationell resurs och en naturlig del av det svenska innovationssystemet.

DigIT Hub Sweden är regionalt förankrad i Skåne, Blekinge och Kronoberg och ska fungera som ett center för digitalisering och hållbar utveckling med fokus på smart industri och smarta städer. Från och med i höst kommer man att erbjuda näringsliv och offentlig sektor tillgång till expertis, testmiljöer, finansieringsstöd samt utbildning och kompetensutveckling 

Det rör sig om ett icke-vinstdrivande konsortium som består av 29 organisationer från akademi och näringsliv. Även här är RISE en samverkanspartner.

De svenska innovationshubbarna ingår i det nystartade europeiska nätverk som rymmer samtliga innovationshubbar, och som bland annat ska fungera som plattform för utbyte av kunskaper och erfarenheter.

Kan nya distributionsmodeller öka användningen av digitala läromedel?

Kan distributionsmodeller som påminner om tjänsterna för strömmande musik och film göra det lättare att överblicka och få tillgång till digitala läromedel och andra lärresurser som kan utveckla undervisningen i skolan? I Förstudie av “digitala lärresurser på kran”, skriven på uppdrag av Sambruk och VLM, lyfter utbildningsanalytikern Jan Hylén fram viktiga frågeställningar som ger underlag för en fortsatt och fördjupad diskussion. 

Igår publicerade Spaningen en intervju med Jan Hylén, där han ger en inblick i förstudiens resultat. Dels handlar det om att skolhuvudmännen behöver föra upp frågan om digitala läromedel på policynivå och börja konkretisera sin vision om läromedel på kran. Det är även viktigt att de reflekterar kring vad som egentligen avses med att skapa bättre överblick över utbudet. Hur ska det gå till i praktiken? Vilken eller vilka aktörer ska ansvara för arbetet? Det gäller också att aktörerna inom området börjar ta fram standarder för användardata, för att underlätta datadriven undervisning, individualisering och byte till andra läromedel. Sist men inte måste myndigheter och andra intressenter börja undersöka mer systematiskt vad andra länder gör inom området och vad Sverige kan lära av deras erfarenheter.

Det pågår två projekt i Norge, i Bærum och Oslo, som ger intressanta perspektiv på hur en distributionsmodell kan se ut. Var för sig, utifrån olika utgångspunkter, skapar de båda kommunerna ekosystem för digitala lärresurser som underlättar individanpassad undervisning. Elevernas användning och lärande står i centrum, och en rad olika leverantörer av digitala läromedel och andra lärresurser deltar i arbetet.

Individanpassning förutsätter att det finns ett brett utbud av lärresurser som fungerar på lite olika sätt. I båda modellerna betalar skolorna för den faktiska användningen. Genom att betala per användning får läraren ett betydligt bredare utbud att välja bland – i princip allt som finns på marknaden – och kan lättare individanpassa sin undervisning. Nya läromedel blir en del av ekosystemet så fort de finns på marknaden.

Vägen mot ett väl fungerande och integrerat skolbibliotek

Vad krävs för att en boksamling ska kunna kallas ett skolbibliotek? I början av veckan presenterade fackförbundet DIK och tankesmedjan Arena Idé en rapport med den titeln, som argumenterar för behovet av skarpare regler för skolbibliotek och en bättre uppföljning av vad som görs på huvudmanna- och skolnivå. Här är ett lagstadgat krav på bemanning av utbildade bibliotekarier en viktig del. En ändring i Skolverkets statistikredovisning, där skolbibliotekarier räknas in i skolans pedagogiska team, är en annan.

Rapporten betonar betydelsen av att skolbibliotekarier som som en del av skolans pedagogiska personal. En skolbibliotekaries arbete handlar inte enbart om att väcka läslust och intresse för skönlitteratur, utan också om att, som en del av undervisningen i olika ämnen, utveckla elevers medie- och informationskunnighet. Det är en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.

Ulrika Centerwall, lärare på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås, disputerade nyligen på avhandlingen Att ta plats och göra skillnad: Skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter. Avhandlingen bygger på intervjuer med 22 skolbibliotekarier som fått utmärkelser för sitt arbete. Den visar hur professionen kan arbeta för att utveckla framgångsrika skolbibliotek och beskriver vilka omgivande förutsättningar som krävs för att lyckas.

Trots att alla elever, enligt Skollagen, ska ha tillgång till ett skolbibliotek som en resurs i undervsiningen, är det bara 45 procent av eleverna som har tillgång till ett skolbibliotek med minst halvtidsbemanning.

Den samlade slutsatsen är att framgångsrika skolbibliotek har bra förutsättningar för sin verksamhet: god bemanning, utbildade bibliotekarier, ett biblioteksrum, resurser av olika slag och ett kollegium och en ledning med intresse och kompetens inom området. Skolbiblioteket är en del av skolans infrastrukturer och bibliotekarien fungerar som en integrerad pedagogisk resurs, både genom att delta i klassrumsundervisningen och genom egna pedagogiska projekt. Detta kan jämföras med att skolbiblioteket på många håll mest är rum med böcker. På skolor där det trots allt finns utbildade skolbibliotekarier, kämpar de ofta med små resurser, har svårt att bli en del av det pedagogiska arbetet och lever med ständiga hot om neddragningar. 

I början av förra året presenterades delrapporten Skolbibliotek för bildning och utbildning, som ingick i utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Här finns bland annat följande formulering som är tänkt att användas i en kommande revidering av Skollagen: Ett skolbibliotek ska syfta till att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. DIK:s och Arena Idés rapport och Ulrika Centerwalls avhandling pekar tydligt på några åtgärder som är avgörande för att det ska bli möjligt. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

The maximum upload file size: 10 MB. You can upload: image, audio, video, document, spreadsheet, interactive, text, archive, code, other. Links to YouTube, Facebook, Twitter and other services inserted in the comment text will be automatically embedded. Drop file here