Ur nyhetsflödet vecka 24

Utmaningsbaserat lärande främjar datalogiskt tänkande

Ett viktigt övergripande mål med skolans läroplaner är att göra det möjligt för eleverna att utveckla en adekvat digital kompetens. Hit kan bland annat programmering och datalogiskt tänkande räknas. Det är två områden som står i centrum för arbetet i forskargruppen Computational Thinking and Coding Skills in Schools (CoCoS), som leds av Marcelo Milrad, professor i data- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. 

Rafael Zerega är doktorand vid den nationella tvärvetenskapliga forskarskolan UPGRADE – Lärarutbildning och skolans digitalisering, som finns vid nio lärosäten. Han har nyligen, tillsammans med några kollegor i CoCoS, genomfört en studie av hur robotar och utmaningsbaserat lärande kan användas i undervisningen. Artikeln presenterades nyligen vid den nternationella virtuella konferensen CTE-STEM.

I studien undersöks hur elever löser konkreta, utmanande problem och utvecklar sitt lärande genom att använda programmering och datalogiskt tänkande. Uppgifterna konstruerades gemensamt av forskarna och de lärare vid en småländsk mellanstadieskola som deltog i studien.

Eleverna byggde och programmerade robotar för att lösa de olika problem som de ställdes inför. Analysen av hur eleverna arbetade tillsammans visar att de använde en rad av de metoder som hör till datalogiskt tänkande. Det rör sig bland annat om mönsterigenkänning, logiskt och algoritmiskt tänkande, samarbete, testning och felsökning.

Med andra ord kan den här typen av undervisning vara en lämplig väg att utveckla elevers datalogiska tänkande och deras kunskaper i praktisk programmering. De använder sina naturliga förmågor att utforska, bygga och skapa sin egen kunskap och sitt eget lärande.

Play@Heart – en lekfull ingång till teknologiförståelse

I början av månaden ljöd startskottet för skolutvecklingsprojektet Play@Heart, det senaste initiativet inom ramen för det nationella programmet Playful Learning, som drivs gemensamt av Danmarks sex yrkeshögskolor, med stöd av Lego-fonden.

Playful Learning vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare och fritidspedagoger, och lyfter fram lekens betydelse för barns trivsel, utveckling och lärande.

Syftet med Play@Heart, som pågår fram till 2025, är att undersöka hur leken kan användas i undervisningen för att utveckla barns lärande med och om digital teknologi. Arton vägledare från yrkeshögskolorna ska, tillsammans med ledning och lärare på de tolv grundskolor som deltar i projektet, ta reda på hur leken kan fungera som en viktig byggsten i arbetet med att utveckla elevers teknologiförståelse. 

Under projektets gång kommer man att bygga upp så kallade PlaySpaces på de tolv skolorna. Det rör sig om icke-traditionella lärmiljöer, där barn och vuxna kan leka, lära och skapa med digital teknologi. 

Målet med teknologiförståelse i undervisningen är att barnen inte bara ska lära sig att använda de nya digitala möjligheterna. De ska utveckla även en kritisk förståelse av den digitala teknologin, så att de kan bidra till att forma utvecklingen. Här kan leken, förstådd som ett nyfiket och kreativt utforskande, vara en viktig väg framåt.

Erfarenheterna från Play@Heart kommer att delas med övriga danska skolor. De kommer även att fungera som inspiration för de fortsatta diskussionerna kring ett eventuellt införande av teknologiförståelse som en del av grundskolans undervisning. Den treåriga försöksperioden, som genomförts på 46 skolor, avslutas den här månaden och kommer nu att utvärderas.

Arbetet med Play@Heart sätter igång på allvar efter sommaren, när det nya läsåret startar.

Främja barns lekfulla intresse för naturvetenskap

Skolforskningsinstitutet presenterade nyligen forskningsöversikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan. Ett av syftena med översikten är att presentera forskning som visar hur barns lek och utforskande kan skapa förutsättningar för deras naturvetenskapliga lärande. Översikten kan också bidra till att forskningsresultat i större utsträckning än idag blir en del av förskolans praktik.

Idag publicerade Skolforskningsportalen en artikel som ger praktiska exempel på hur forskningsöversikten och annat forskningsrelaterat material kan användas i förskolans dagliga verksamhet. 

Kristin Engvall, NT-projektkoordinator på Utbildning Gävle och Carina Wällstedt Johansson, pedagogisk samordnare på Pedagogiskt center i Helsingborg, är båda kommunala samordnare för förskolan i det nationella utvecklingsprogrammet NTA – Naturvetenskap och teknik för alla. Forskningsöversikter är en central del av deras arbete med att fortbilda förskolans personal. De öppnar för reflektion och gör det lättare att koppla forskningen till den konkreta verkligheten. Det blir också enklare att utveckla den pedagogiska verksamheten inom ramen för barnens lek.

Det är viktigt att upptäcka och dra nytta av de tillfällen som visar sig i vardagen, till exempel vid maten, i sandlådan eller gungorna eller i skogen. Här kan all naturvetenskap komma in.

Det gäller att arbeta aktivt för att ge stöd åt barnens naturvetenskapliga intresse och att utveckla en naturvetenskapande attityd genom att utgå ifrån deras kunskaper och intressen. Pedagogerna ska vara medforskande, ställa konstruktiva frågor och tillsammans med barnen hitta svar på deras frågor.

Öppenhet och samverkan kan utveckla högskolans undervisning efter pandemin

Högskolepedagogisk spaning är en alldeles ny podd, som drivs gemensamt av några lärosäten i olika delar av landet. För en vecka sedan var det dags för det första avsnittet, som leds av Klara Bolander Laksov, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. 

I samtalet deltog Niklas Brinkfeldt, chef för NGLC (Nästa Generations Lärande-centrum) vid Högskolan Dalarna, Lars Uhlin, pedagogisk utvecklare på Didacticum vid Linköpings Universitet och på Lärum vid Mälardalens högskola samt Eva Åkesson, professor i kemisk fysik vid Lunds Universitet (och tidigare rektor vid Uppsala universitet).

Med utgångspunkt i pandemin och övergången till distansundervisning över nätet, resonerade man om vad som behöver göras för att det pedagogiska förändringsarbetet ska kunna fortsätta när vi går in i ett nytt normaltillstånd. 

Pandemin har fungerat som en slags förändringsmotor när lärare och studenter har ställts inför nya utmaningar. Alla har tagit tag i utmaningarna tillsammans. Man har tvingats att leva i en omställning, och har inte enbart kunnat nöja sig med att prata om det. Den digitala omställningen underlättade en pedagogisk omställning, och kan även bidra till att ge stöd åt den fortsatta utvecklingen.

Det har bland annat blivit uppenbart för många att ett meningsfullt lärande i grunden är erfarenhetsbaserat, kontextualiserat och autentiskt. En annan viktig erfarenhet är att lärandet inte alltid är så välorganiserat och hierarkiskt när vi lever i en värld som blir alltmer digitaliserad och komplex. En rad pedagogiska ramverk som under en tid har varit i garderoben, har under pandemin fått en renässans. Det rör sig bland annat om problembaserat lärande, community of inquiry, interprofessionellt lärande, lärande för hållbar utveckling och konnektivism. 

Under det gångna året har en mer kollaborativ kultur börjat växa fram bland högskolelärarna, och det är avgörande att den lever vidare. Viljan att kompetensutvecklas har också blivit starkare, och det är viktigt att försöka se till att lågan inte släcks. 

Det gäller att bygga vidare på de återupptäckta pedagogiska ramverken och att främja ett kollegialt och kollaborativt utvecklingsarbete. Här är det särskilt avgörande att kunna tänka strategiskt och att få med alla nivåer – individ, grupper och system – i samma riktning. Det behövs också ett fortsatt – och kanske till och med ökat – stöd för att anpassa utbildningarna till dagens snabbt föränderliga samhälle.

När pandemin är förbi, är det alltså inte läge att dra ner på det pedagogiska utvecklingsarbetet på högskolan, konstaterar deltagarna i podden. Istället är det då som det verkliga krutet bör sättas in.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *