Ur nyhetsflödet vecka 23

Viktiga problemställningar kring lärandeanalytik

Spaningen har tidigare tagit upp att Norges regering, som en del av arbetet med en ny utbildningslag, tillsatt en expertgrupp för lärandeanalytik. En del av expertgruppens uppdrag är att ge en samlad bild av hur lärandeanalytik används i Norge idag, från grundskolan till högre utbildning. En annan del är att se närmare på problemställningar som blir aktuella när digitala läromedel samlar in data om elevers lärande i avsikt att förbättra deras lärandeprocesser.

I förra veckan presenterade expertgruppen sin första rapport. Ytterligare en delrapport kommer att presenteras i juni nästa år, och därefter avslutas uppdraget.

Rapporten beskriver och förklarar vad lärandeanalytik är, och lyfter fram fyra områden som behöver undersökas och diskuteras:

  1. Balansen mellan lärares behov av data om elevers lärande och elevers rätt till personlighet integritet.
  2. Hur påverkar lärandeanalytik balansgången mellan lärande som social och som individuell process?
  3. Ska besluten om inköp och användning av digitala läromedel och lärandeanalytik fattas nationellt eller lokalt?
  4. Har lärare de kompetenser som krävs för att kunna arbeta med lärandeanalytik i sin undervisning?

Rapporten tar även upp relevanta juridiska problemställningar, alltifrån behandling av personuppgifter till upphandling, som behöver analyseras vidare.   

Laiban – en AI-baserad assistent i förskolan

AI och maskininlärning är på väg att bli en del av förskolans och skolans vardag. Ett sätt att använda tekniken är att skapa digitala assistenter som svarar på praktiska frågor. I tisdags publicerade Spaningen en artikel om den digitala assistenten Laiban. Helsingborgs stad har tagit fram assistenten tillsammans med ett konsultföretag, och nu används den på nästan alla förskolor som kommunen driver. 

Laiban är en app för iOS med en tecknad robot som använder röstigenkänning, talsyntes och automatisk översättning för att kommunicera med barnen. Appen installeras i en ipad och är ofta upphängd på väggen, i lagom höjd, så att den är lätt att använda. 

Arbetet med Laiban tog sin början i de praktiska frågor barn hela tiden ställer i förskolan: Vad är klockan? Vad blir det för mat? Vad ska vi göra idag? När ska jag gå hem? Barnen är beroende av att någon av pedagogerna finns till hands och kan ge dem svaren. Det här kan hanteras bättre digitalt, kanske av en AI-baserad lösning. Pedagogerna får mer tid för annat och samtidigt kan  barnens nyfikenhet och självständighet stimuleras. 

I appen integreras olika externa tjänster som gör det möjligt för Laiban att svara på barnens frågor. Med hjälp av väderleksinformation från SMHI kan Laiban visa barnen vilka kläder de behöver ha på sig när de går ut och leker och vad det blir för mat. Schemasystemet är inlagt, så de kan se vilka kompisar som kommer under dagen och när de ska gå hem. Barnen kan också fråga när de själva ska gå hem. Svaren är kopplade till olika hållpunkter, till exempel efter mellanmålet på eftermiddagen, så att de lätt kan förstå när det är dags.

Laiban ska vara så inkluderande som möjligt och modersmål eller funktionshinder ska inte lägga hinder i vägen. På hemskärmen och i alla funktioner går det att klicka på flaggan för att byta språk. Om informationen även finns på modersmålet, blir det lättare att förstå och ta till sig den. Samtidigt blir Laiban ett stöd i språkutvecklingen. Barnen kan hoppa mellan modersmålet och svenskan, och de kan göra det så länge de vill och behöver det.

Laiban är inte enbart en assistent som informerar, utan kan också hjälpa barnen att lära och utvecklas. Barnen kan till exempel lära sig mer om matsvinn och sopsortering med hjälp av Sopsamlarmonster, som tagits fram av Hässleholms kommun. 

Användningen av Laiban bidrar även till utvecklingen av den digitala kompetensen och till förståelsen av vad AI är. Laiban berättar själv vad hen är och förklarar på olika sätt hur tekniken bakom fungerar. Pedagogerna är också noga med att poängtera att det är människor som programmerar AI, och som bidrar med den information som används. Ibland blir det fel, och då noterar barnen det. De lär sig att vara uppmärksamma och att tänka självständigt och källkritiskt.

Analys av lärares rörelsemönster ger nya perspektiv på undervisningen

Hur rör sig lärare i klassrummet och vad betyder det för deras undervisning? Är möbleringen av klassrummet tillräckligt funktionell? Går det att interagera med alla elever? Tekniska lösningar som bygger på IoT (Internet of Things eller Sakernas Internet) gör det enkelt att samla in och visualisera den här typen av data. Genom att analysera och reflektera kring sina rörelsemönster, får lärare nya perspektiv på hur deras praktik kan utvecklas och förbättras.  

Igår publicerade Spaningen en artikel som tar upp RISE forskningsprojekt Lärares rörelsemönster i klassrummet, som genomförs tillsammans med Stockholms universitet, nio skolhuvudmän från partnerskapet samt Stockholm Science and Innovation School (SSIS). Projektet finansieras av Vinnova och är en fristående fortsättning på IoT Hubb Skola, som pågick under åren 2019 till och med 2021.

Precis som i det förra projektet bär lärarna halsband med sensorer (så kallade taggar) som sänder vidare data om deras rörelsemönster till sensornoder i klassrummet. Informationen som samlas in bearbetas och visualiseras som en heatmap eller en heatvideo som visar var och hur länge läraren rör sig. Visualiseringen ger sedan underlag för pedagogiska reflektioner och samtal.

En heatmap och en heatvideo fungerar som kognitivt stöd, ett hjälpmedel för minnet, som gör det möjligt för lärare att få en objektiv bild av vad som händer i klassrummet under en lektion. Visualiseringen gör det möjligt att få syn på sådant som de annars hade varit ovetande om. Det kan till exempel handla om att det finns delar av klassrummet där de inte alls har rört sig eller att de mest rör sig inom några få områden. Detta leder i sin tur till att de börjar tänka i nya banor kring hur de rör sig och agerar när de undervisar.

I det nya projektet, liksom i det föregående, används en kommersiell plattform som ursprungligen tagits fram för att underlätta logistiken i lager och industrimiljöer. Nu har den kompletterats med en lösning, utvecklad av SSIS, som är billigare, mer lättanvänd och bättre anpassad till skolans konkreta förutsättningar och behov. När projektet har avslutats kommer all dokumentation att göras öppen och vara fritt tillgänglig, så att andra skolor kan använda och arbeta vidare med hård- och mjukvaran.  

Steget från investering i ny teknik till en fungerande praktik

Arbetsintegrerat lärande är nödvändigt för att industrin ska kunna hantera den digitala omställningen och möta behovet av kompetensförsörjning. För en månad sedan tog Spaningen upp RISE projekt Digital pedagogik och kompetensutveckling för industrin, som undersöker vad som krävs för att det ska bli möjligt. 

En adekvat kompetensutveckling är nödvändig, men inte tillräcklig, för att investeringarna i ny teknik ska leda till en ny, fungerande praktik. Det gäller också att tekniken fungerar tillsammans med de system och processer som redan är på plats. Dessutom är det avgörande att medarbetarna deltar i omställningen från start och bidrar med sina perspektiv.  Det gör det möjligt att undvika dyrbara misstag och underlättar förändringsarbetet, konstaterar Lars Walter, professor i arbetsintegrerat lärande med inriktning mot industrins digitalisering vid Högskolan Väst. 

Lars Walter och hans kollegor arbetar just nu med flera forskningsprojekt om hur industrin kan agera för att engagera och dra nytta av medarbetarna under omställningen. Ett exempel är A-HIL, där man undersöker hur artificiell och mänsklig intelligens bäst kan integreras i företagens digitaliseringsprocess. Hur ser de kritiska faktorerna för organisering och lärande ut? Vilka arbetsmodeller kan identifieras? 

Livslångt lärande, kompetensförsörjning och omställningsstudiestöd

I tisdags avslutades regeringens arbete med samverkansprogram inom fyra strategiskt viktiga områden med en gemensam konferens. Ett av områdena var kompetensförsörjning och livslångt lärande, som för en knapp månad sedan avslutade sitt arbete med en sammanfattande konferens. 

I onsdags röstade riksdagen ja till regeringens proposition Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, som innebär en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni och tillämpas från den 1 oktober.

Omställningsstudiestödet gör det möjligt för fler yrkesverksamma att förbättra sin kompetens inom det befintliga yrkesområdet eller inom ett helt nytt under hela livet. Det grundläggande omställnings- och kompetensstödet ger yrkesverksamma som inte omfattas av kollektivavtal rätt till omställningsstöd från Trygghetsstiftelsen och TRR Trygghetsrådet. Syftet med studierna ska vara att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden, och måste vara berättigade till stöd från CSN eller vara uppköpta av en omställningsorganisation.  

Tidigare i veckan införde regeringen en ändring i Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) instruktion för att ge förutsättningar för en väl fungerande kompetensförsörjning. Den tidigare frivilliga samverkan med Skolverket, UKÄ, UHR, Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen kommer nu att formaliseras.

Behovet av samverkan har varit synligt ett tag, och blev tydligare under arbetet med samverkansprogrammen, konstaterar regeringen. MYH ska ansvara för den administrativa samordningen av samverkansarbetet. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.