Ur nyhetsflödet vecka 20

XR ger nya möjligheter till upplevelser och lärande

XR (extended reality) är en samlingsterm som innefattar augmented reality (AR), mixed reality (MR), virtual reality (VR) och allt som finns däremellan. Den fysiska verkligheten kan förstärkas, blandas eller ersättas av digitala, omslutande (immersiva) miljöer, vilket ger helt andra möjligheter till lärande och tillämpning av nya kunskaper. 

Tekniken har börjat lämna laboratoriemiljöerna och är på nu väg att bli en del av skola, arbetsliv och vardag. Det innebär att tillvaron förändras, att vi tar till oss och hanterar information på nya sätt och att det skapas nya vägar att kommunicera, uppleva och agera. Därför är det viktigt att ta reda på vad tekniken innebär – såväl fördelar som nackdelar och risker – och att ta fram regelverk, standarder och riktlinjer som gör det lättare att utnyttja möjligheterna på säkra och etiskt godtagbara sätt.

Universitetet i Sørøst-Norge har beviljats finansiering av Horizon Europe, EU:s forsknings- och innovationsprogram, för att tillsammans med elva universitet i sex EU-länder kartlägga de utmaningar och möjligheter som är synliga. Forskningsprojektet XR4HUMAN har totalt fått 2.5 miljoner euro, och 400 000 av dem går direkt till Universitetet i Sørøst-Norge. Där finns sedan tidigare den tvärvetenskapliga I-Merse Research Group, som undersöker hur omslutande miljöer kan användas i undervisningen, i arbetslivet och i samhället i stort. Forskargruppen är kopplad till det här projektet.  

Det pågår en hel del forskning i Sverige kring XR och hur tekniken kan tillämpas i olika situationer och sammanhang. Högskolan i Skövde är igång med att bygga upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö som förenar psykologiska experiment inom medvetandeforskning med VR. Verksamheten beräknas starta vid årsskiftet,

Målet är att med hjälp av projicering av ultraljudsvågor på användarens hand göra det möjligt att uppleva beröring i virtuella miljöer. Det här kan komma till nytta inom många områden, alltifrån kommunikation till träningsprogram i omvårdnad och körsimulatorer i bilindustrin. 

På Umeå universitet förbereds användning av VR i undervisningen i ett projekt på läkarutbildningen. Syftet är att simulera akut sjukvård och att träna omhändertagande av traumapatienter. Projektet har nyligen tilldelats 500 000 kronor av Punktum för att fortsätta utvecklingen av tekniken och pedagogiken. Programvaran kommer att släppas som open source.

På Högskolan Väst samverkar lärare och studenter med träindustrin för att se hur AR kan effektivisera och underlätta industriell husproduktion. Tanken är att ersätta husritningar på papper med AR-glasögon, som ger bygginstruktioner direkt i snickarens synfält. 

Kan Minecraft utveckla elevers lärande?

Kan Minecraft utveckla elevernas lärande och förståelse – eller handlar det mest om underhållning? Louise Mifsud och Siv Eie, professor respektive universitetslektor vid Fakultet for lærarutdanning og internasjonale studium på OsloMet, har i en studie tittat närmare på vad som krävs för att Minecraft ska fungera som en effektiv lärresurs i undervisning i samhällskunskap.

Minecraft har länge varit ett av de mest populära datorspelen bland barn och unga. Numera är det en del av Office-paketet, vilket innebär att det är tillgängligt för lärare och elever i den norska skolan. Tidigare studier – till exempel av Seann M Dikkers och Noelene Callaghan – har visat att Minecraft rymmer intressant pedagogiska möjligheter. Det fungerar som en bro mellan elevernas fritid och skolan och det ökar deras engagemang i undervisningen. 

I Louise Mifsuds och Siv Eies studie byggde elever historiska miljöer, med avsikten att de skulle leva sig in i de villkor och förutsättningar som människor levde under. Detta är kopplat till den nya kompetensbaserade läroplan (LK20) som började införas 2020 i Norge. För ämnet samhällskunskap betonas både utveckling av digitala förmågor och utveckling av historisk empati. 

För att undervisningen ska fungera, krävs att läraren, precis som med andra lärresurser,  sätter in Minecraft i en pedagogisk kontext. Läraren behöver också arbeta aktivt med att hjälpa eleverna fokusera på undervisningens innehåll och inte enbart ägna sig åt byggandet. Om läraren lyckas med det, utvecklar eleverna, förutom själva ämnesinnehållet, viktiga delar av sin digitala kompetens. Samtidigt lär de sig att samarbeta och att tänka kritiskt, konstaterar Mifsud och Eie.

Vad krävs för att skapa ett fungerande system för livslångt lärande?

Smarta automatiseringar av manuella processer är en central faktor för svenska företags konkurrenskraft och deras förmåga att ställa om till hållbar tillväxt. Ett kontinuerligt, livslångt lärande bland medarbetarna är avgörande för att den här omställningen ska bli möjlig.

Spaningen publicerade tidigare i veckan en artikel om Automation Region, en av medlemmarna i Vigeo, en testbädd som drivs av RISE. Här berättar Elin Asplund, programansvarig för affärsutveckling, om det pågående arbetet med kontinuerligt lärande i arbetslivet.

Automation Region är ett samarbetsprojekt i Mälardalen, där högskola, näringsliv och offentlig sektor sedan mer än tio år tillbaka verkar för att stärka den svenska automationsindustrin. Ett centralt fokus för verksamheten är att underlätta skapandet av ett robust och flexibelt system för kompetensutveckling. Att främja framväxten av en fungerande lärkultur i yrkesslivet är en viktig del av arbetet. 

En fungerande lärandekultur och medarbetarnas förmåga att lära i det dagliga arbetet är centrala aspekter av livslångt lärande som inte får glömmas bort. Kompetensutvecklingen ska också kunna ske på olika sätt, beroende på vem man är och var man befinner sig i yrkeslivet.

Automation Region fungerar som ett slags komplement till universitetet och yrkeshögskolan, och arbetar med livslångt lärande utifrån ett nätverksperspektiv. Det handlar om att underlätta företags möten och erfarenhetsutbyten och att ta reda på hur man kan dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.

Elin Asplund tror att samarbetet inom Vigeo kan ge goda möjligheter till ett ömsesidigt lärande bland medlemmarna. Att bidra till skapandet av en digital infrastruktur för livslångt lärande är viktigt, liksom att tänka på hur den mentala omställningen kan underlättas. Kompetensutveckling och livslångt lärande ska inte ses som något som ligger utanför ett företags ordinarie verksamhet, utan som en del av den, något som ingår naturligt i vardagen. 

Linköping Science Park hjälper kunskapsintensiva företag att utvecklas

Frågeställningar kring kompetensförsörjning och livslångt lärande inom it och industri är en viktig del av arbetet på Linköping Science Park, som också är medlem i Vigeo. Hur kan kunskapsintensiva företag attrahera och vidareutveckla kunniga medarbetare? Vad krävs för att motivera individer till kontinuerligt lärande genom hela arbetslivet?

I onsdags publicerade Spaningen en artikel om Linköping Science Park och deras arbete med kompetensförsörjning. Anna Broeders, community and employer branding manager, ger en inblick i verksamheten och hur man arbetar för att hantera och lösa den kompetensförsörjningsbrist som en stor del av de 500 företagen i parken lider av.

På Linköping Science Park finns ett stort intresse för att lära sig mer om hur andra aktörer tänker och agerar kring kompetensförsörjning och livslångt lärande. Vad kan man lära av företag som har en levande lärandekultur? Hur kan kunskap och erfarenhet från andra branscher tillämpas bland de egna företagen? Här kan samarbetet i Vigeo säkert vara till nytta, menar Anna Broeders.

Fortsatt samverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande

2019 lanserade regeringen strategiska samverkansprogram inom fyra centrala områden för att bättre kunna hantera de klimatmässiga, demografiska och tekniska utmaningar Sverige står inför. Ett av områdena är kompetensförsörjning och livslångt lärande. Här har tio arbetsgrupper från olika delar av samhället under två år fokuserat på utmaningar som behöver lösas, alltifrån digitala infrastrukturfrågor till strukturella branschomställningar och stöd för kompetensutveckling och livslångt lärande.    

Arbetet avslutades med en konferens i Stockholm den 16 maj. Nu är det dags att summera, lära av erfarenheterna och fortsätta utvecklingen framåt. Igår publicerade Spaningen en artikel där Marie Wall och Anna-Carin Ramsten, projektledare för Näringsdepartementets respektive Vinnovas räkning, delar med sig av sina perspektiv.

De konkreta resultaten kommer att bli synliga efterhand, när lösningarna på de olika utmaningarna väl börjar falla på plats. Men redan nu är det tydligt att det pågående arbetet kommer att leda till långsiktiga effekter som påverkar hela samhället i en positiv riktning. 

Samverkansprogrammet har inneburit en slags kompetensutveckling för alla som varit med. Tyngdpunkten hamnade tämligen omgående på insatser för att förenkla och främja samverkan mellan olika myndigheter. Frågor som rör arbetsmarknad, utbildning och näringsliv har hanterats mer övergripande och gränsöverskridande än tidigare. 

Myndigheter och företag har fått en större och mer fördjupad förståelse för varandras verksamheter och roller, vilket kommer att underlätta kommande samarbeten. 

Departementen för näring, utbildning, arbetsmarknad och infrastruktur har kommit närmare varandra och börjar diskutera gemensamma lösningar. Förståelsen för olika myndigheters mål och kulturer har ökat under arbetet i samverkansprogrammet. Insikten om hur myndigheterna är beroende av varandra för att lösa kompetensförsörjningen har blivit mer tydlig. Förutsättningarna för att skapa effektiva och välfungerande digitala tjänster – bland annat för meritering och kunskapsvalidering – har också förbättrats markant. 

European Edtech Map

Den här veckan har European Edtech Alliance lanserat European Edtech Map, som i sin första version ger en översikt över mer än 1000 edtech-bolag som har sitt huvudkontor i Europa. Syftet med kartan är att visa hur landskapet ser ut, att underlätta marknadsanalys och samarbete och att stärka det europeiska ekosystemet inom det här området. 

För att kunna skapa bättre förutsättningar för utveckling och nytänkande, behöver beslutsfattare, intressenter och användare få bättre kunskaper om hur edtechbranschen ser ut. European Edtech Map är en del av det viktiga arbetet. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.