Ur nyhetsflödet vecka 2

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

I tisdags tog Spaningen upp NTI Gymnasiets pågående arbete med att uppnå målen i Academedias strategiska ramverk: att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation. NTI Gymnasiet ser RISE utbildning i att leda och organisera innovation i skolan som en central faktor i det avseendet. Just nu arbetar man med att ta fram en innovationsstrategi som ska peka ut riktningen för det fortsatta arbetet.

Förra våren deltog skolcheferna i utbildningen, och under hösten var det dags för rektorerna. Det blev både ett sätt att lägga en gemensam grund för innovationsstrategin och en väg att att skapa delaktighet och konsensus inom hela organisationen. Nu gäller det att engagera hela organisationen och att skapa en gemensam grund för den fortsatta utvecklingen, berättar skolcheferna Ellen Lindqvist och Sarah Stridfeldt. 

Det pågår sedan flera år ett internationellt samarbete för att ta fram ett antal ISO-standarder för innovationsledning, och några har även publicerats. Två av dem beskriver och förklarar förutsättningarna för att kunna arbeta systematiskt med att leda förnyelsearbetet i en organisation. De fungerar som övergripande ramverk för utbildningen och stakar ut riktningen.

Det första steget i utbildningen går ut på att varje team gör en nulägesanalys av innovationsklimatet i sin organisation. Nästa steg blir att arbeta vidare med de hinder och möjligheter som identifierats och att skapa bättre förutsättningar att tänka och agera på nya sätt.

Rektorerna var indelade i sex olika team, ett för varje region i NTI Gymnasiet. När man arbetar tillsammans i team, blir det möjligt att gå mer på djupet kring vad som behöver göras för att öka den egna verksamhetens förmåga till förnyelse. Samtidigt gäller det att vara medveten om att förändring består av komplexa processer och att det väcker motstånd att bryta med invanda handlingsmönster och synsätt i skolan. 

Skolan är normalt sett en målstyrd organisation, där medarbetarna ska sträva mot att uppfylla fördefinierade mål. När det istället handlar om att bli målsökande, att gemensamt komma fram till vilka mål som ska uppfyllas och hur det ska gå till, blir det en rejäl utmaning för de allra flesta. 

Trots de påtagliga svårigheterna är det förstås i högsta grad relevant att tänka och att resonera kring framtiden och de krav som digitalisering och sociala processer ställer på skolan. När skolan utbildar eleverna för en odefinierad framtid, är främjandet av deras undran och nyfikenhet en avgörande uppgift. Eleverna ska utveckla de kunskaper, förmågor och förhållningssätt som står i styrdokumenten. Men det räcker inte att kunna lösa problem som andra har definierat. Det är minst lika viktigt att kunna identifiera nya problem som behöver hanteras och lösas.

Ett utkast av den kommande innovationsstrategin är snart färdigt, och under februari månad kommer den att gå ut på remiss till alla rektorer. Efter sommaren kommer det att finnas en plan som beskriver hur NTI Gymnasiets skolor ska arbeta under de kommande tre åren. Det handlar om att skapa en agil strategi som kan anpassas efter hur verkligheten förändras. Utveckling tar tid och det gäller att arbeta långsiktigt och iterativt för att komma framåt.

Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2021

Ett par dagar före jul publicerade SKR resultatet av en enkätundersökning som genomfördes från slutet av augusti till och med september. Rapporten ger en överblick av hur elevhälsoarbetet ser ut och fungerar på landets kommunala skolor. Statistiken ger alltså ingen heltäckande nationell bild.

Rapporten visar bland annat att elevhälsans organisation påverkas av kommunens storlek och att de allra flesta kommuner förhållandevis snabbt lyckas rekrytera de kompetenser som behövs. Det är dock ganska många som har tjänster som inte har kunnat besättas. Det handlar vanligen om specialpedagoger och skolsköterskor. Det främsta skälet till vakanserna är att det råder brist på personer med de här kompetenserna. En ytterligare faktor är konkurrensen mellan kommunerna.

Ökande psykisk ohälsa och behoven hos elever som länge varit frånvarande från skolan är för närvarande de största utmaningarna inom elevhälsan. Det är även tydligt att skillnaderna i kvalitet mellan olika skolors elevhälsoarbete har ökat. 

Samtliga kommuner lyfter fram att pandemin har bidragit till att man i högre grad än tidigare drar nytta av de digitala möjligheterna i elevhälsoarbetet. För det mesta handlar det om digitala möten mellan elevhälsopersonal och andra yrkesgrupper i skolan samt inom elevhälsoteamet. Digitala möten med andra aktörer, exempelvis socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin, samt med elever och vårdnadshavare, är också vanliga. 

Elevhälsan har erbjudit stöd till elever på distans, både via telefon och digitalt. I regel har det rört sig om kontakter med kurator eller skolsköterska. Ungefär hälften av kommunerna har erbjudit specialpedagogiskt stöd på distans, men det har inte alltid fungerat som man hoppats.

Enkäten visar att insatser på distans har fungerat bättre för en del elever,  men det är samtidigt tydligt att de flesta föredrar fysiska möten. Det är tydligt att samverkan mellan skolan och andra aktörer, liksom kontakter med vårdnadshavare, har förbättrats av de digitala arbetsformer som använts under pandemin. Det är sannolikt att några av dem kommer att leva kvar efter pandemin,  även om de fysiska mötena kommer att vara vanligast.

Ska AI användas till automatiserad betygsättning?

Automatiserade verktyg som underlättar och ger stöd åt undervisning och lärande, används i växande grad i skolan och på högre utbildningar. Kan de även användas för bedömning och betygsättning? Hur kan de i så fall användas? Vilka för- och nackdelar kan identifieras? Detta kommer att diskuteras den 19 januari på AutogrAIde, ett tvärvetenskapligt hackathon på Umeå universitet. 

Syftet med detta hackathon är att, tillsammans med lärare och deltagare från andra delar av samhället, utveckla studenternas medvetenhet och kritiska tänkande. Automatiserad bedömning och betygsättning är ett komplext ämne, kopplat till en rad pedagogiska, sociala, juridiska och etiska frågor, som det är viktigt att reflektera grundligt kring. 

AutogrAIde är ett samarbete mellan sex institutioner: datavetenskap, industridesign, informatik, filosofi, juridik och pedagogik. Projektet finansieras av Rådet för artificiell intelligens vid Umeå universitet, som arbetar för att stärka och utveckla tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom AI. 

Day of AI

I början av förra året startade MIT den tvärvetenskapliga satsningen RAISE – Responsible AI for Social Empowerment and Education. MIT Media Lab, MIT Schwarzman College of Computing och MIT Open Learning arbetar här tillsammans för att höja kunskaperna om utvecklingen inom maskininlärning och artificiell intelligens bland lärare och elever i grund- och gymnasieskolan (K-12) i USA.  

13 maj arrangerar RAISE och i2 Learning tillsammans Day of AI: ett landsomfattande initiativ som syftar till att ge amerikanska elever i alla åldrar en inblick i vad AI är och att ge exempel på hur teknologin används i deras vardag. Evenemanget vänder sig till alla lärare och elever och ställer inte krav på några tekniska förkunskaper. Det enda som krävs för att vara med är att eleverna har varsin laptop eller chrome.

Dagen kommer att vara fylld av aktiviteter indelade efter år. Aktiviteterna är uppdelade i block som varar mellan 30 minuter och en halvtimme. De förklarar hur AI fungerar och används, visar möjligheter och risker och ger eleverna själva möjlighet att tillämpa maskininlärning och AI genom olika praktiska aktiviteter. 

Redan i december började RAISE arrangera workshoppar online för att förbereda intresserade lärare inför dagen. Workshopparna kommer att pågå till och med april.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.