Ur nyhetsflödet vecka 19

Ny design och ett vidgat fokus för Spaningen

Spaningen har bevakat skolans digitalisering sedan september 2018. Nu har sajten (och nyhetsbrevet) fått ett nytt utseende. Innehållet har samtidigt breddats till att även omfatta lärande i och efter arbetslivet. Spaningen täcker numera in hela det livslånga, kontinuerliga lärandet i sin bevakning. 

Livesändningar blir också en del av innehållet framöver. På måndag, 16 maj, är det premiär. Då streamas Vinnovas konferens Arena – Livslångt Lärande från Spaningens hemsida. 

Läs mer om förändringarna och tankarna bakom!

Arbetsintegrerat lärande är vägen framåt för tillverkningsindustrin

Elektrifiering, digitalisering och andra pågående globala processer driver på behovet av omställning i en rad traditionella branscher. Det gäller bland annat för tillverkningsindustrin. Här finns ett starkt växande behov av adekvat kompetensutveckling för att produktionspersonalen ska kunna möta de krav utvecklingen ställer. Vad krävs för att det här verkligen ska bli möjligt? Spaningen tar upp det pågående arbetet i projektet Digital pedagogik och kompetensutveckling för industrin i en artikel som publicerades igår

Idén till projektet kommer ursprungligen från samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande, en av de samverkansgrupper regeringen utsett för att hitta innovativa lösningar på aktuella samhällsutmaningar. Alla branscher och sektorer brottas med problem som rör kompetensförsörjning, men för tillverkningsindustrin är det särskilt komplicerat.

Personalen behövs löpande i produktionen, många arbetar skift och det är svårt att hitta tid och plats för de utbildningsinsatser som behövs. Utbildningsbakgrunden varierar och som i många andra sammanhang har inte alla lika lätt att hitta lust och motivation att lära om och lära nytt.

RISE har gått samman med Produktionslyftet, Göteborgs tekniska college, Skärteknikcentrum Sverige och Centrum för livslångt lärande vid Högskolan i Jönköping för att hitta sätt att hantera de utmaningar som finns. Finansieringen kommer från Vinnova.

Just nu pågår arbetet med en förstudie som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Hur ska lärinsatser i arbetslivet designas för att skapa lust till ökat och digitalt skalbart lärande som engagerar många och ger påvisbar effekt?

Kunskapsöversikten fokuserar fyra teman: motivation, lärande i arbetslivet, digitalisering och lärandets effekter. Det gäller både att påvisa vilka svar som finns och att redovisa vad forskningen ännu inte vet tillräckligt mycket om.

Den digitala utvecklingen ger många spännande möjligheter att integrera lärandet i det dagliga arbetet. Verktyg och maskiner kan till exempel utformas så att de ger återkoppling till användaren. Lärande handlar om samspel, och ett samspel med ett verktyg eller en digitaliserad maskin är alltså ett slags lärande som blir en integrerad del av arbetsprocessen 

Hur kan man bedriva ett lärande i arbetslivet som inte har skolan som modell, utan utgår från personalens förutsättningar och behov? I den andra delen av förstudien genomförs tre tester som bygger på andra sätt att tänka.

Alla letar efter de vises sten när det gäller organisationers lärande och lärande i arbetslivet. Men det handlar inte om magi, utan om att med hjälp av forskning och empiri ta reda på vad som faktiskt fungerar och vad som behöver göras.

Danmarks nya nationella digitaliseringsstrategi och skolan

I slutet av förra veckan presenterade Danmarks regering en digitaliseringsstrategi som anger riktningen för den fortsatta utvecklingen. Den är en uppföljning av de rekommendationer som regeringens digitaliseringspartnerskap – med representanter från näringslivet, Kommunernes Landsforening och Danske Regioner, forskarvärlden, arbetsmarknadens parter och civilsamhället – presenterade i oktober förra året.

Digitaliseringsstrategin innehåller totalt förslag på 61 olika satsningar inom olika samhällsområden. De syftar till att höja näringslivets och medborgarnas digitala kompetens, öka den digitala säkerheten och att förbereda hela samhället för en digital framtid.  

Utbildningsminister Pernille Rosenkrantz-Theil konstaterar i ett pressmeddelande att vi lever i en värld där den digitala teknologin numera är en naturlig del av vardagen. Därför är det avgörande att barn och unga ges möjlighet att utveckla en digital kompetens och en grundläggande förståelse för den digitala teknologins möjligheter och risker. Det är en central del av de kunskaper och den bildning som krävs idag. Samtidigt är det ett steg på vägen mot en skola och ett utbildningssystem som lägger större vikt vid förmågor och färdigheter. Detta gäller både i grund- och gymnasieskolan och på yrkesutbildningarna.

Regeringen vill satsa 200 miljoner danska kronor på insatser som gör det möjligt att arbeta mer praktiskt med digital teknologi i undervisningen. Här inkluderas även fortbildning av lärare och utbildning av blivande lärare. Att kunna förstå och använda de digitala möjligheterna i undervisningen ska ses som en viktig del av lärares yrkeskompetens. 

I samband med lanseringen av digitaliseringsstrategin bjöd regeringen in övriga partier i Folketinget till överläggningar om hur initiativen ska genomföras. Fortsättning följer.

Sociala och emotionella faktorer är viktiga när man lär sig programmera

Kristina von Hausswolff, pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet, disputerade tidigare i år på en avhandling om gymnasieelevers och högskolestuderandes första möte med programmering. Hennes slutsats är att det är viktigt att de som lär sig programmera själva skriver kod och inte enbart följer med när någon annan programmerar. Förutom att arbetet med att skriva kod har stor betydelse för elevens självkänsla, stärker det motivationen och långtidslärandet.

Kristina von Hausswolff menar att programmering innebär en interaktion med datorn, en slags dialog, där den studerande förväntar sig återkoppling. Eleverna kodar, testar och ser vad som händer. Ibland fungerar koden och ibland gör den inte det. Detta leder både till positiva och negativa känslor. 

Eleverna stöter på hinder när de programmerar – det är helt enkelt en del av själva processen. Men när eleverna kör fast är det avgörande att läraren finns till hands och ger vägledning som gör det möjligt att komma vidare. Annars finns det risk för att eleverna känner frustration och stress, vilket i sin tur kan leda till att motivationen minskar. 

Emotionella och sociala faktorer har betydelse för lärandet och det behöver undervisningen kunna möta. Samarbete i par, där man turas om att koda, men båda deltar i problemlösningen och löser uppgiften tillsammans, kan också vara ett sätt att hantera detta.   

Vad är livslångt lärande?  

I senaste avsnittet av RISE podd Livslångt, resonerar Katarina Pietrzak med Andreas Fejes, Sveriges ende professor i vuxenpedagogik, om synen på livslångt lärande och hur perspektiven behöver breddas för att alla ska ges möjlighet till ett kontinuerligt lärande genom hela livet.

Andreas Fejes menar att livslångt lärande är ett policybegrepp som har vuxit fram under en längre tid, som efterhand fyllts med varierande innehåll. Det rör sig om något som den franske socialantropologen Claude Lévi-Strauss kallade för en flytande signifikant: en term som inte har något klart, överenskommet innehåll. 

Idag är livslångt lärande nära kopplat till kompetensförsörjningsfrågan, och det läggs ett tungt ansvar på individen att utbilda sig för att vara attraktiv på arbetsmarknaden, konstaterar Andreas Fejes. Men livslångt lärande kan också handla om bildning och personlig utveckling – aspekter som riskerar att hamna i skymundan när de ekonomiska faktorerna väger tyngst.  

Andreas Fejes anser att det finns risk för att dagens perspektiv leder utvecklingen på fel väg. Han har inga konkreta svar på alternativa synsätt – det menar han är politikernas uppgift och ansvar. Men han lyfter fram några viktiga frågor att reflektera kring: Vilka är målen med vuxenutbildningen? Hur ser vi till att verksamheten uppfyller målen? Vad är viktigt att tänka på när undervisningen ges på distans? Vilka förutsättningar krävs för att alla ska ges möjlighet att ständigt lära om och lära nytt?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.