Vad ska grundskoleelever lära sig om MIK?
Från och med nästa läsår gäller nya kursplaner för ämnesundervisningen i grundskolan. De innehåller bland annat en del ändrade skrivningar om kunskapskrav och utbildningsmål i medie- och informationskunnighet.
På Digiteket har Ola Nilsson sammanställt de nya formuleringarna utifrån Unescos reviderade ramverk för MIK, som publicerades förra året. Det finns också en översikt över vad som gäller i olika ämnen och för olika årskurser.
Hur kan distansundervisning för vuxna utvecklas och förbättras?
Distansundervisning är på väg att bli en allt viktigare del av vuxenutbildningen. Skolverkets statistik visar att 2019 genomfördes 14% av den grundläggande utbildningen och 30% av gymnasieutbildningen på distans. Den efterföljande pandemin ledde till att både lärare och elever blev mer vana vid nätbaserad undervisning. Mycket tyder på att den här undervisningsformen kommer att bli en central och naturlig del av vuxenutbildningen framöver.
Erfarenheterna från distansundervisningen pekar både på pedagogiska möjligheter och begränsningar, men det finns inte särskilt mycket forskning om detta som rör vuxenutbildning. Ifous ska därför starta ett FoU-program som fäster blicken på de didaktiska aspekterna av distansundervisning i vuxenutbildningen. Vad innebär det att vara lärare på distans i vuxenutbildningen? Hur kan det kollegiala lärandet stärkas? När, hur och varför ska distans- och klassrumsundervisning kombineras?
Forskning om pandemins effekter på barn och ungas lärande och hälsa
En undersökning från Nordforsk, som presenterades i september förra året, visar att Sverige står för knappt hälften av Nordens samlade forskning om covid-19. Till skillnad från flera av de andra länderna, har Sverige mest satsat på medicinsk forskning. I Norge och Finland gick 67 respektive 44% av forskningsmedlen till samhällsvetenskapliga studier. För Sveriges del handlar det om 4%.
Nordforsk beslutade nyligen att, på initiativ av Finlands Akademi, starta ett nordiskt forskningsprogram som fokuserar på hur barns och ungas hälsa och utbildning har påverkats av pandemin. Totalt handlar det om 90 miljoner kronor i forskningsmedel, som kommer att utlysas i september.
Nordforsk har även tidigare intresserat sig för forskning och erfarenheter inom det här området. I februari medverkade man i webbinariet Nordic schools during Covid-19: lessons learned, som arrangerades av forskningscentret QUINT – Quality in Nordic Teaching.
Demografi och skolväsende är likartade i den nordiska länderna, men de valde att bemöta pandemin på lite olika sätt. Ett nordiskt forskningssamarbete inom det här området kan därför bidra till att skapa en bättre bild av pandemins långsiktiga effekter. Hur har den fysiska hälsan och det allmänna välmåendet påverkats? Vad betyder skolstängningarna och övergången till distansundervisning för den pedagogiska utvecklingen i skolan? Hur har minskningen av den fysiska interaktionen påverkat det sociala samspelet – och vilka effekter har det haft på lärandet?
Digitala läromedel i skolan – idag och imorgon
Användningen av digitala läromedel har kommit igång på allvar i många svenska skolor, och börjar nu bli en del av vardagen. Men vad är egentligen digitala läromedel? Är det digitaliserade böcker eller något annat? Hur får lärare tillgång till digitala läromedel idag? Skulle det kunna göras annorlunda? I tisdags publicerade Spaningen en artikel där tre skolhuvudmän och en kommunal F-9-skola delar med sig av sina tankar och erfarenheter.
Det är nödvändigt att både lärare och elever snabbt och enkelt kan komma åt sina digitala läromedel. Det här kan lösas på olika sätt.
De skolor som ingår i friskolekoncernen Lärande i Sverige har sin pedagogiska planering i Canvas och använder Skolon som plattform för digitala läromedel. Skolon erbjuder single sign-on: det räcker alltså att lärare och elever är inloggade på plattformen för att de ska få tillgång till allt innehåll direkt i lärplattformen, oavsett vem som är leverantör.
Kommunala Stenkulaskolan (F-9) i Malmö använder enbart digitala läromedel från NE. Skolan var tidigare en testskola för NE och kan använda läromedlen utan kostnad. Eftersom det här fungerar bra, har Stenkulaskolan valt att fortsätta. Läromedlen kompletteras med andra digitala lärresurser, och allt samlas sedan i lärplattformen Showbie.
Lidingö kommun använder också Skolon som plattform för digitala läromedel i grundskolan. Den gör det möjligt att välja läromedel från en rad leverantörer. Dessutom erbjuder den en statistikfunktion, som visar hur mycket varje läromedel faktiskt används. Det gör det lättare att bedöma om användningen är tillräckligt hög för att motivera licenskostnaden.
NTI Gymnasiet har ett ramavtal för digitala läromedel med flera leverantörer som täcker de behov som finns. I lärplattformen Campus Online kommer både lärare och elever lätt åt de läromedel och annat material som används i undervisningen.
Stefan Anderman, verksamhetschef för grundskolan i Lidingö kommun, menade att det finns en rad skäl till att det ibland kan vara svårt att gå över till digitala läromedel. Dels är det lättare för föräldrar att bli delaktiga i barnens studier när de kan titta i boken och eleverna kan stryka under och anteckna. Dessutom är lärare vana vid att arbeta med tryckta läromedel. De som har gjort det länge har blivit experter. När skolan går över till digitala läromedel finns det viss risk för att de hamnar på novisnivå igen.
En viktig fördel är att digitala läromedel kan uppdateras automatiskt när innehållet har blivit inaktuellt. Med digitala läromedel blir skolväskan också lättare. Att det blir lättare att samarbeta, att dela material, att arbeta med kamratrespons, och så vidare, är ytterligare ett plus. Den pedagogiska utvecklingen kan få en skjuts framåt, konstaterar Stefan Anderman.
Alla NTI Gymnasier kan sedan förra året välja att använda Cortexio som ett hjälpmedel tillsammans med en del digitala läromedel. Cortexio är en leverantörsoberoende plattform som med hjälp av AI och tvärvetenskaplig forskning om effektivt lärande ger eleverna självrättande instuderingsfrågor och individuell återkoppling.
Delar av lärarens arbete kan automatiseras när Cortexio och andra lösningar som skapar adaptiva läromedel kommer in i skolan. Här är det avgörande att se till att läraren leder processerna, så att tekniken inte tar över, påpekade Sarah Stridfeldt, skolchef på NTI-gymnasiet.
Digitaliseringen av undervisningen har tagit flera steg framåt efter pandemin, men vad behöver göras för att utvecklingen ska nå nästa nivå?
Såväl Lärande i Sverige som Stenkulaskolan, Lidingö kommun och NTI Gymnasiet efterlyser alternativa avtalsformer och mer flexibla lösningar. De menar att det behöver bli lättare för lärare att kombinera delar av läromedel från olika leverantörer med varandra, ungefär som när man skapar en spellista på de strömmande musiktjänsterna. Det är också viktigt att kunna kombinera elevernas data från olika läromedel, för att bättre kunna överblicka deras lärande och progression.
Framtidens kompetenser för ett hållbart (yrkes)liv
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) driver sedan 2019 satsningen Skola i tiden, där man tillsammans med andra samhällsaktörer arbetar för att långsiktigt stärka den svenska skolan och bidra till en god samhällsutveckling. En av arbetsgrupperna i den här satsningen – Skola för en hållbar framtid – fäster blicken på hur skolan kan göra det lättare för det svenska samhället att möta och hantera dagens utmaningar. Det handlar bland annat om klimatkrisen och storpolitiska konflikter och skeenden, digitaliseringen och risken för en ökad ekonomisk och social polarisering.
I måndags arrangerade IVA ett seminarium som lyfte fram och diskuterade utmaningarna och hur de kan mötas och hanteras av skolan och resten av utbildningssystemet. Spaningen sammanfattade i onsdags anföranden och samtal i en längre artikel.
Andreas Schleicher, utbildningschef på OECD, menade att barn och unga behöver en slags kompass som hjälper dem att hitta rätt i dagens komplexa verklighet Den bygger upp en handlingsförmåga, en agens, som gör det möjligt för dem att förstå och att förändra världen. Hans resonemang knyter an till Learning Compass 2030, ett ramverk för utbildning för en hållbar framtid som OECD presenterade för tre år sedan
Enligt Andreas Schleicher är en bra utbildning för alla en av de bästa investeringarna vi kan göra för att säkra Jordens och människans framtid. Det handlar inte enbart om att förmedla vetenskapligt underbyggda fakta och förklaringar, utan också om att lära barn och unga att tänka kritiskt och att resonera som en forskare: att problematisera, experimentera, analysera, reflektera och vara kreativ.
Det är också avgörande att skolan hjälper eleverna att utveckla en bättre förståelse för den pågående digitaliseringen, påpekade Andreas Schleicher. Vilka konsekvenser får den inom olika samhällsområden – och vad är det specifikt mänskliga i en tid när artificiell intelligens börjar ta större utrymme i vardagen?
Ulrike Pisiotis, policy officer på Europeiska kommissionen, konstaterade att vi lever i en komplex, föränderlig värld med mängder av besvärliga utmaningar. Därför är det nödvändigt att det sker en övergång från en utbildning som främst är innehållsstyrd och har fokus på kognitiva förmågor, till en utbildning som utöver dessa förmågor även inkluderar sociala och praktiska förmågor. Det är också avgörande att alla ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetenser genom hela livet.
2006 publicerade Europeiska unionens råd en lista över åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Listan uppdaterades 2018, för att bättre kunna möta den pågående utvecklingen i samhället och på arbetsmarknaden.
Nu har de åtta nyckelkompetenserna kompletterats med en nionde: GreenComp – en referensram för hållbarhetskompetens. Här sammanfattas tolv centrala kompetenser som alla behöver utveckla för att en utveckling mot en rättvis och hållbar framtid ska bli möjlig. Kritiskt tänkande, empati, ansvar och omsorg är några av de kompetenser som utbildningssystemet ska ta upp i undervisningen, från tidig ålder och framåt.
Samuel Engblom är statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström. Han underströk att en av utbildningspolitikens viktigaste uppgifter är att se till att utbildningssystemet ger de färdigheter som krävs för att kunna få ett jobb, för att kunna vara en aktiv deltagare i ett demokratiskt samhälle och för att kunna leva ett meningsfullt liv.
Tonvikten ska ligga på de förmågor som krävs för att ständigt kunna lära om och lära nytt. Det gäller också att skapa ett utbildningssystem utan återvändsgränder. Reformen av de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som innebär allmän högskolebehörighet, är en del av det viktiga arbetet. Omställningsstudiestödet, som gör det möjligt för den som arbetat i minst åtta år att studera under ett år med 80% av lönen, är ett annat.
Begreppet antropocen är ett analytiskt verktyg som anger tankeramarna på ett lika tydligt sätt som exempelvis evolutionen eller industrialismen, konstaterade Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, IVA-ledamot och medlem i arbetsgruppen Skola för en hållbar framtid. Det hjälper oss att bli medvetna om de tydliga gränser vi måste hålla oss inom för att säkra planetens och mänsklighetens framtid.
Inom arbetsgruppen Skola för en hållbar framtid talas det mycket om behovet av en ny Weltanschauung, ett mer tvärvetenskapligt och forskningsbaserat sätt att förstå och uppfatta världen. Det här sättet att se på världen kan ses som ett ramverk som behöver kompletteras med ett annat begrepp, nämligen bildning. Sammantaget blir det ett slags utbildningsfilosofi och en strategi som gör det möjligt för människor i olika åldrar och från olika delar av samhället att mötas, utvecklas och att påverka samhället tillsammans.
Seminariet avslutades med två panelsamtal om framtidens kompetenser. Det ena utgick ifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, medan det andra fokuserade på skolans roll och uppdrag.
Den samlade slutsatsen var att framtidens skola behöver präglas av nya perspektiv, tankar och arbetssätt. Kunskap är minst lika viktigt som tidigare, men det är också av värde att elever lär sig att tänka innovativt och att arbeta kreativt. Det är inte enbart de kognitiva förmågorna som ska utvecklas i undervisningen, utan också de sociala. Detta märks tydligt i de krav och behov som finns på arbetsmarknaden.
Om skolan inte klarar av att vara i takt med tiden, finns det risk för att det krävs disruptiva förändringar för att komma i fatt. Det är något som helst bör undvikas. Istället gäller det att skapa en skola som befinner sig i ständig förändring och i dialog med resten av samhället.
Det här förutsätter att det förs en seriös politisk diskussion kring skolans roll när det gäller stora frågor som hållbarhet, arbetsmarknadsbehov och kompetensförsörjning. Kanske kan måndagens seminarium bidra till att det kommer igång?
