Ur nyhetsflödet vecka 16

Digitala läromedel: visioner och affärsmodeller

I onsdags arrangerade Skolfederation seminariet Digitala läromedel: visioner och affärsmodeller över nätet. Lite senare samma dag sammanfattade Spaningen några av de tankar och resonemang som presenterats. 

Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet, bemötte påståendena i Läromedelsutredningen om de tryckta läromedlens stora betydelse för elevers lärande och om papprets specifika fördelar framför läsning på skärm. Han menade att det inte alls är säkert att det förhåller sig så. Någon glasklar slutsats kan inte dras utifrån den forskning som finns. Däremot är det tydligt att en lärarledd aktiv läsning, där elever reflekterar, diskuterar och analyserar, ger bättre resultat. Det här sättet att arbeta borde därför prioriteras betydligt högre i skolan än idag, menade han.

Dagens digitala läromedel innehåller i regel en mängd olika typer av stöd för aktiv läsning, men de hamnar ofta i skymundan eftersom undervisningen kretsar kring de förutsättningar som lärplattformen ger. Men Åke Grönlund tror att GDPR och domen i Schrems II-målet snart ändrar på det här. 

De stärkta kraven på dataskydd leder till att Google och andra amerikanska leverantörer av lärplatformar efterhand får en mindre betydelse i skolan. Många huvudmän kommer att gå över till en mer pusselliknande modell, där system och funktioner från olika leverantörer kopplas samman. Det ger sannolikt ökat utrymme åt digitala läromedel, vilket i sin tur kan betyda att deras pedagogiska funktioner upptäcks och börjar användas på ett mer systematiskt sätt i undervisningen.

Marcus Ander från Gleerups och Maria Henriksson från Binogi lyfte också fram de digitala läromedlens inbyggda pedagogiska stöd och de möjligheter de ger att utveckla undervisningen. En del lärare upptäcker möjligheterna efterhand som deras användning mognar, men det är även viktigt att leverantörerna visar och förklarar vad som finns. 

Per Olén, it-strateg i Borlänge kommun, berättade kort om förstudien Läromedel på kran, som Sambruk och VLM kommer att presentera innan sommaren. Spotify, Bookbeat, Netflix och liknande tjänster visar att det är möjligt att erbjuda tillgång till enorma mängder musik. böcker och filmer till ett fast pris. Är det något som läromedelsbranschen kan lära av – eller är det en återvändsgränd? Spaningen återkommer i ärendet när förstudien är publicerad.

Nu börjar digitala läromedel bli en del av vardagen i skolan, men vad krävs för att den pedagogiska utvecklingen ska nå nästa steg? Flera representanter för olika läromedelsleverantörer delade mot slutet av seminariet med sig av sina  tankar och idéer. 

En av talarna var Christer Carlberg från Sanoma Learning. Han pekade på att det både behövs en rejäl budget för inköp av läromedel och ett väl fungerande digitalt ekosystem. Här är Nederländerna ett bra exempel som Sverige borde titta närmare på, menade han. Nationella GDPR-lösningar och standardisering gör det enkelt att dela data mellan olika leverantörer och skolor. Det har i sin tur accelererat utvecklingen på båda håll och påverkar skolans digitalisering i en positiv riktning. 

Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022–2025

Idag har regeringen presenterat en nationell strategi för att stärka biblioteksväsendet och underlätta arbetet med att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning för alla. Strategin inleds med en kort redovisning av de utmaningar och utvecklingsbehov som finns. Därefter presenteras åtgärder inom tre centrala fokusområden:

  1. Ett biblioteksväsende som är tillgängligt och relevant för alla
  2. Ett biblioteksväsende som bidrar till och följer samhällets utveckling
  3. En välfungerande nationell infrastruktur för biblioteksväsendet

De åtgärder som rör skolan och skolbiblioteken ryms inom det första fokusområdet. Ett av delmålen är att barn och unga ska ges bättre möjligheter att utveckla sin läsförmåga och att få ett större intresse för läsning och lustfyllda läsupplevelser. Här är både skolan, biblioteket, statliga myndigheter och aktörer i civilsamhället av betydelse.

Hösten 2021 inrättade regeringen ett läsråd som ska driva och samordna det läsfrämjande arbete som besrivs över hela landet. Nu har man beslutat att avsätta 15 miljoner kronor årligen för verksamheten.

Bokstart – en nationell satsning för att stimulera språkutvecklingen bland barn mellan 0 och 3 år – drivs av Statens kulturråd och bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. I år tilldelas verksamheten 20 miljoner och detsamma kommer att gälla för de kommande åren.

Läslyftet – en nationell kompetensutvecklingsinsats för lärare i läs- och skrivutveckling – har bedrivits under flera år med olika inriktningar. Just nu pågår en insats som är särskilt riktad mot förskoleklass och lågstadiet. Den är tänkt att pågå året ut, men i budgetpropositionen förslås att den förlängs. Regeringen förslår också insatser för att främja elevers läsning under loven och för att stärka undervisningen i minoritetsspråk.

Skolverket bedriver sedan flera år tillbaka ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. För en månad sedan beslutade regeringen, med utgångspunkt i ett av förslagen i skolbiblioteksutredningen, att verksamheten även ska omfatta fråhgor som rör skolbibliotek.

Ett annat delmål inom det första fokusområdet är att öka tillgången till ändamålsenliga skolbibliotek. I det här sammanhanget nämns att regeringen i budgetpropositionen för 2022 avsätter medel för att stärka landets skolbibliotek. Flera förslag från skolbiblioteksutredningen är under beredning på Regeringskansliet.

Lärares professionella digitala kompetens

Den internationella utbildningsforskningen ägnar sedan drygt tio år tillbaka allt större uppmärksamhet åt lärares professionella digitala kompetens. Men vad menas egentligen? Hur konceptualiseras det i forskningen? Vilka kunskaper och förmågor anses centrala? Ger de en definition som är användbar i det fortsatta arbetet med skolans digitalisering? Detta är frågeställningar som göteborgsforskarna Ewa Skantz-Åberg, Annika Lantz-Andersson, Mona Lundin och Pia Williams undersöker närmare i en litteraturanalys som publicerades i Cogent Education tidigare i veckan.

Sju karakteristika är återkommande i de arton studier som forskarna gått igenom:

  1. Teknologisk kompetens
  2. Innehållslig kunskap
  3. Attityder till teknikanvändning i undervisningen
  4. Pedagogisk kompetens
  5. Kulturell medvetenhet
  6. Kritisk ansats
  7. Professionellt engagemang

Teknologisk och pedagogisk kompetens är de två karakteristika som diskuteras mest i den forskning som analyserats. Tonvikten ligger på den enskilde lärarens kunskaper och förmågor inom områdena, och de ses främst som ett individuellt ansvar. 

Ewa Skantz-Åberg och hennes tre kollegor anser att det är ett alltför närsynt perspektiv, som bland annat leder till att skolledningen inte ges något ansvar för sina medarbetares kompetens- och yrkesutveckling. Blicken måste höjas och en större betoning behöver läggas vid lärarkollegiets (och skolledningens) kollektiva ansvar för att utveckla en adekvat yrkesmässig digital kompetens.

Lärare verkar inom ramen för ett samhällssystem som ständigt utvecklas över tid, såväl tekniskt som ekonomiskt, etiskt och socialt. Därför räcker det inte att betona teknologisk och pedagogisk kompetens, menar de fyra forskarna. Samtliga sju karakteristika är viktiga för att lärare ska utveckla de kunskaper och förmågor de behöver för att förbereda eleverna för morgondagen.

Är teknologiförståelse på väg att sopas under mattan i Danmark?

För två månader sedan ställde Spaningen frågan om teknologiförståelse är på väg in på schemat i den danska grundskolan, antingen som ett eget ämne eller som en del av andra. Det treåriga försöket avslutades förra året, och ärendet ligger på regeringens bord.

I början av veckan publicerade danska Computerworld två artiklar (bakom betalvägg) som indikerar att intresset har svalnat bland ansvariga politiker. När försöket presenterades av en tidigare regering, var tanken att danska elever ska lära sig grundläggande programmering och utveckla en förståelse av hur samhället förändras av digitalisering, vad det innebär och hur det är möjligt att påverka utvecklingen. Nu har den ambitiösa målsättningen ersatts av tveksamhet. Pressekreteraren vid utbildningsdepartementet meddelar i ett mail att regeringen ännu inte har rett ut hur (digital) teknologi ska föras in i undervisningen.

Intresseorganisationen IT-Branschen ställer sig frågande till regeringens tveksamhet och pekar på att det finns en bred enighet i samhället om att teknologiförståelse behöver bli en integrerad del av grundskolans undervisning. 

Strax före jul förra året gick tolv organisationer, från lärarutbildningarna och lärarfacken till Kommunernes Landsforening och Dansk Erhverv, samman och bildade Den Nationale Alliance for Teknologiforståelse. Ämnesområdet är även på väg in i de danska lärarutbildningarna. Københavns Professionshøjskole har den här terminen startat ett försök med teknologiförståelse som ett valbart ämne för blivande lärare.

Jakob Harder, dekan på Københavns Professionshøjskole, varnar för riskerna med att sopa teknologiförståelse under mattan. Han menar att det inte enbart kommer att få negativa konsekvenser för näringslivet, utan också för samhället i sin helhet och för demokratin. Alla behöver både utveckla en förståelse för vad digitaliseringen innebär och lära sig att använda tekniken och dra nytta av de nya möjligheterna. Annars finns det risk för att det skapas ett a- och ett b-lag och att den digitala och sociala klyftan växer och blir allt större, säger Jakob Harder. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.