Scratch hjälper elever utveckla datalogiskt tänkande
Spaningen har tidigare tagit upp forskningsprojektet GrunnDig – Digitalisering i grunnopplæring. Under 2022 undersöker forskare vid universiteten i Stavanger och Oslo samt högskolan i Volda hur det har gått med digitaliseringen av den norska grundskolan. Slutresultatet ska presenteras vid en konferens i november, men man publicerar löpande sina delresultat, både som vetenskapliga artiklar och i populärvetenskaplig form.
Inom ramen för projektet publiceras även summeringar av internationella litteraturöversikter som tar upp frågeställningar och teman som är viktiga i projektet. I början av mars kom två summeringar av forskning om plattor i undervisningen: Den ena analyserar hur de används i undervisningen. Den andra tittar närmare på vad elever anser om plattor som verktyg och hjälpmedel för sitt lärande.
För ett par dagar sedan kom en ny summering. Den här gången handlar det om hur Scratch kan användas för att utveckla datalogiskt tänkande. Summeringen bygger på en litteraturöversikt som fyra forskare vid Jyväskylä universitet publicerade 2020.
Den övergripande slutsatsen är att blockprogrammering i Scratch främjar och synliggör elevers förmåga att beskriva, analysera och lösa problem. Scratch kan också underlätta för lärare att analysera och bedöma elevers förmåga att lösa problem med datalogiskt tänkande. Ett exempel är webbtjänsten Dr. Scratch, som analyserar elevers projekt och ger en bild av deras kunskapsnivå.
I den gällande läroplanen (LK20) är datalogiskt tänkande bland annat kopplat till matematikämnet. Tanken är att det ska lägga grunden för en god problemlösningsförmåga och vara en del i utvecklingen av elevers digitala kompetens. I matematiken ska eleverna lära sig att utforska och lösa problem, och det finns konkreta programmeringsrelaterade kunskapsmål för olika årskurser. I årskurs 2 ska eleverna till exempel lära sig att skapa och följa regler och stegvisa instruktioner i lek och spel. I årskurs 5 ska eleverna skapa algoritmer genom att använda variabler, villkorssatser och loopar.
Europeiska kommissionens forskningstjänst JRC presenterade nyligen en studie som analyserar hur datalogiskt tänkande integreras i grundskolans undervisning i 30 länder, däribland Norge. Studien visar bland annat att norska lärare bedömer elevers kunskaper genom att observera deras arbete i grupp med olika konkreta projekt. Att kunna lära av sina misstag är en av de förmågor som läraren lägger vikt vid under bedömningen.
Summeringen konstaterar att Scratch är en bra lärresurs i undervisningen, men den täcker inte in allt. Scratch ska kompletteras med andra lärresurser för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor i datalogiskt tänkande som föreskrivs i läroplanen. Det handlar bland annat om att lära sig att programmera effektivt, utan onödiga steg, och om att lära sig i vilka sammanhang som datalogiskt tänkande än användbart och viktigt.
I en digital tid behöver man kunna läsa med alla sinnen
Den här veckan avrundades forskningsprojektet Reading Between Media med en konferens på Århus universitet. I projektet har forskare från VIA University College, Århus universitet och Malmö universitet undersökt vad som kännetecknar multisensorisk läsning och vilka förmågor det kräver. Birgitte Stougaard Pedersen, lektor på Institut for kommunikation og kultur vid Århus universitet, har varit projektledare.
I dagens medielandskap är läsning inte längre begränsad till bokstäver på papper. Det kan lika gärna handla om att läsa en e-bok på mobilen, att interagera med text och andra medier på en webbplats, taktila upplevelser eller att lyssna på en ljudbok. Samtliga läsformer kräver olika kunskaper och förmågor och rymmer både för- och nackdelar. De används och fungerar i olika situationer och sammanhang och är centrala delar av en modern läskunnighet och en adekvat digital kompetens.
Under projektets gång har forskarna genomfört empiriska studier där de bland annat studerat möjliga didaktiska fördelar med uppläst text och multisensoriska upplevelser i appar. De har också utvecklat lässtrategier för multisensorisk läsning, som kan öka elevernas motivation, stärka deras kompetenser och höja deras självförtroende.
Ett viktigt syfte med projektet var att utmana föreställningen om att djupläsning av tryckt text alltid är bäst. Ibland är det lättare att förstå om elever “läser mellan medier” och använder fler sinnen för att skapa en god läsupplevelse.
Hittills har projektet resulterat i två böcker – Læsere mellem medier och Læseoplevelser i tre medier – samt flera vetenskapliga artiklar. Senare i år kommer forskarna att producera poddar, för att föra ut sina forskningsresultat bredare bland befolkningen.
Forskarna har också tagit fram lärarhandledningar och undervisningsmaterial som gör det enklare att arbeta med multisensorisk läsning i undervisningen. I de båda videoserierna Skærmakademiet och Lydakademiet, lär sig eleverna strategier som hjälper dem att bli aktiva och lärande läsare när de läser på en skärm respektive lyssnar på en text.
Ett digitalt historielabb för lärare i hela Europa
Historylab for civic engagement är ett projekt inom ramen för Erasmus + som vill lyfta fram den gemensamma europeiska historien och göra det lättare för lärare att undervisa utifrån det här perspektivet. Åtta universitet – däribland Malmö universitet – och tio spanska museer deltar. Arbetet leds av Murcias universitet.
Det handlar om att skapa en webbplats med kursplaner, övningar, källmaterial och bedömningsstöd som kan inspirera historielärare att tänka och undervisa på nya sätt. Istället för att fastna i en detaljerad närläsning av det egna landets nationella historia, är det viktigt att kunna se de stora utvecklingslinjerna och att bli varse det stora, gemensamma kulturarvet. Allt material kommer att finnas på engelska och blir fritt tillgängligt för alla.
Tanken är att lärarna ska arbeta med en aktiv pedagogik, där eleverna lär sig att göra jämförelser, dra egna slutsatser och sätta historiska situationer och skeenden i en större kontext. Ett viktigt syfte med projektet är att utmana den traditionella, nationscentrerade historieundervisningen och hjälpa lärare och elever att tänka i nya banor.
Webbplatsen förväntas vara klar mot slutet av året. Bland projektdeltagarna finns en förhoppning om att materialet kommer att användas i kollaborativa projekt, där klasser och skolor i olika länder lär sig tillsammans. De betonar särskilt värdet av att bygga broar mellan länder, och att kunna se och upptäcka allt som förenar och binder oss samman.
Skolan i världen under pandemin
I början av veckan släppte Skolverket en litteraturstudie som ger en bred bild av hur andra länders skolsystem har hanterat och påverkats av pandemin. Den bygger i huvudsak på ett sjuttiotal forskningsrapporter och skrifter från olika internationella organisationer.
Fokus ligger på OECDs medlemsländer, och rapporten belyser främst erfarenheter från grund- och gymnasieskolan. Länder som liknar Sverige – eller har en kunskapsutveckling som kan vara intressant för Sverige – har prioriterats i analysen.
Det är tydligt att generella skolstängningar under pandemins början sågs som en lämplig lösning för att hindra smittspridningen. Efterhand som kunskapsläget om pandemins påverkan förbättrades, var det allt färre länder som helt stängde sina skolor för undervisning.
Den övervägande delen av länderna i studien hade en dålig beredskap för att gå över till distansundervisning. Många länder genomförde därför olika typer av insatser – till exempel rörande infrastruktur och kompetensutveckling – för att bättre kunna hantera utmaningarna.
I låginkomstländer var radiosändningar det vanligaste sättet att bedriva distansundervisning, medan höginkomstländer i regel använde digitala plattformar.
En blandning av distansundervisning och undervisning i skolan var den vanligaste lösningen i många länder under läsåret 2020/21. Det innebar större flexibilitet, och eleverna fick en mer balanserad arbetsbörda. För lärarnas del har det lett till att arbetet med planering och administration har blivit mer betungande.
Förutsättningarna att genomföra standardiserade prov och examinationer försämrades under pandemin. Det ledde särskilt till problem i länder där elever är beroende av dessa för att gå vidare till nästa utbildningsnivå. Möjligheterna att genomföra och bedöma praktik på har också försvårats kraftigt på de flesta håll.
En del rapporter pekar på att det har skett ett generellt kunskapstapp under pandemin, men här är slutsatserna ännu inte säkerställda. Det finns däremot tydliga tecken på att existerande sociala skillnader och den bristande likvärdigheten har ökat. De som hade svårt att genomföra sina studier före pandemin, har ofta fått det ännu svårare.
Det visar sig också att många elevers allmänna välbefinnande har minskat under pandemin. Förekomsten av ångest, depression och en känsla av ensamhet har tilltagit och mängden avhopp har ökat. Även här gäller att de är de mest sårbara eleverna som har drabbats mest, såväl inom länder som på global nivå.
Ett klart positivt resultat av pandemin är att den digitala mognaden har ökat och att de digitala möjligheterna har fått en tydligare roll i vardagen. Tack vare lärarnas stora insatser, är det möjligt för eleverna att hämta in det lärande som de eventuellt missat under pandemin, och deras hälsa och välmående är på väg att förbättras.
