Finland vill vara världens mest multilitterata land 2030
I onsdags publicerade Spaningen artikel som tar upp en viktig bildnings- och utbildningsvision: Finland siktar på att vara världens mest multilitterata land 2030. Här berättar Belinda Kardén, koordinator för det svenskspråkiga arbetet på Läsrörelsen, om bakgrunden, de övergripande målen och det nyss inledda arbetet med satsningen Läsande skola.
Idag är den finländska befolkningens läskunnighet långt ifrån tillräcklig, och den har försämrats under de senaste åren. För fem år sedan tillsatte undervisnings- och kulturministeriet Läskunnighetsforum, en bred grupp av experter som funderade på åtgärder för att vända den negativa trenden.
Arbetet i Läskunnighetsforum har bland annat resulterat i att en nationell läskunnighetsstrategi och ett program för hur den ska genomföras nu är på plats. Läsrörelsen, en långsiktig satsning på att främja allas läskunnighet och lust att läsa, placerad under Utbildningsstyrelsen, är ett annat resultat.
Målet med den nationella läskunnighetsstrategin är att skapa ett samhälle där goda läsfärdigheter ses som värdefull inom samtliga samhällsområden och alla kan få hjälp att utveckla dem genom hela livet. Utgångspunkten är att läsning och produktion av texter förutsätter multilitteracitet: en förmåga att läsa, förstå och producera mångsidiga texter i skilda miljöer och med olika redskap.
Begreppet multilitteracitet sträcker sig över alla former av läskunnighet: från traditionell läs- och skrivförmåga till bland annat förmågan att läsa och tolka bilder och filmer, medie- och informationskunnighet, att kunna förstå och analysera data och att kunna läsa programkod. Alla former av läskunnighet ses som lika värdefulla och nödvändiga i strategin
I strategin ges tre riktlinjer för det fortsatta arbetet. Den första går ut på att stärka och skapa fungerande strukturer i samhället för att främja läskunnighet. Den andra tar upp behovet av att stärka kunskapen om multilitteracitet bland yrkesgrupper som arbetar med läskunnighet: lärare, bibliotekspersonal, och så vidare. Den tredje riktlinjen rör satsningar på att inspirera till läsning och lyfter fram behovet av att inkludera insatser som främjar multilitteracitet.
Eftersom Läsrörelsen ligger under Utbildningsstyrelsen, blir det ofta fokus på skolan. Men egentligen arbetar man brett, över hela området, med bidrag till projekt som på olika sätt lockar till läsning och främjar läskunnigheten. I år handlar det mycket om Läsande skola – en satsning som erbjuder en modell för hur grundskolan kan skapa en språkmedveten verksamhetskultur som inspirerar till läsning.
För att nå fram till målet behöver skolan satsa på inspirerande och mångsidiga miljöer som främjar läskunnigheten och utvecklar multilitteraciteten. Här kan lärare få hjälp och stöd av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Programmet drivs som ett samarbete mellan Läsrörelsen och Nationella audiovisuella institutet, som har specialkompetens inom det här området. De genomför olika utvecklingsprojekt och tar fram undervisningsmaterial kring digital kompetens, medie- och informationskompetens och programmering, med utgångspunkt i förskolans och skolans läroplaner.
Just nu arbetar Läsande skola med att leda utvecklingen av ett digitalt självskattningsverktyg, som skolor kan använda för att utvärdera och planera sitt läsfrämjande arbete. Verktyget är tänkt att bli klart under kommande hösttermin, och arbetet utförs av ett företag som har tilldelats uppdraget.
En viktig fokuspunkt för Läsrörelsen framöver, är satsningen på småbarnsfamiljer. En utvidgning av Läsande skola-modellen till att även omfatta förskolan, är en del av det arbetet. Men det kommer också att genomföras en rad andra insatser för att betona den tidiga läsningens betydelse för små barns utveckling.
En digital läskompis kan underlätta läsförståelsen och väcka lusten att läsa
Ofta finns det stora skillnader i en klass när det gäller läsförståelse och språkutveckling. Det gör det svårt för läraren att möta varje elevs behov och att ägna den tid som krävs. En digital läskompis, som lär sig att föra en nivåanpassad dialog med eleven, kan därför vara ett viktigt komplement i undervisningen.
Josefine Karlsson, universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet, är tillsammans med ILT Inläsningstjänst och Talkamatic i färd med att utveckla en digital läskompis. Arbetet baseras på aktuell forskning om läsutveckling, mänsklig dialog, maskininlärning och AI. Projektet presenteras i en artikel som Spaningen publicerade igår.
Elever behöver lära sig effektiva strategier som hjälper dem att förstå vad texten som de läser handlar om. Det kan till exempel handla om närläsning, visualisering eller om att koppla texten till kunskaper och erfarenheter. Strategierna gör det lättare att få grepp om språket och innehållet, och det väcker i sin tur intresset och lusten att läsa. Det här kan en digital läskompis hjälpa till med!
Den första, tidiga utvecklingsfasen och prototypandet är förbi. Nu testas den digitala läskompisen som en integrerad del av Polylino, en e-bokstjänst för F-9 från ILT inläsningstjänst. Polylino underlättar och ger stöd åt läsningen genom att använda läsmarkörer, medlyssning och andra hjälpmedel.
Läskompisen är en avatar, som ser ut som en lama, som eleven kan interagera med under läsningen. Laman ställer frågor under läsningen och sätter igång en dialog som hjälper eleven att reflektera kring texten och vad den handlar om. Läraren får ett kompletterande, interaktivt verktyg som gör det möjligt att anpassa undervisningen efter varje elev.
Dialogsystemet, som utvecklas av Talkamatic, använder taligenkänning, talsyntes, maskininlärning och AI för att läskompisen ska kunna föra en naturlig och utvecklande dialog. För att kunna skapa bra AI krävs det mycket forskning kring hur dialoger ser ut och fungerar i praktiken. Men det är minst lika viktigt att hela tiden låta användarna testa och att utveckla vidare utifrån det.
Det är viktigt att få en bild av hur en sådan här tjänst kan användas i olika pedagogiska sammanhang och på olika nivåer, både för barn och vuxna. Det kräver en lång rad fortsatta tester, systematisk utvärdering och mer forskning. Josefine Karlsson tror att den digitala läskompisen kan komma till nytta i många olika undervisningssammanhang. Den stora visionen är att det en dag ska finnas en som kan möta alla åldrar och behov.
Modell baserad på dataanalys beskriver utvecklingen av barns skrivförmåga
Det danska forskningsprojektet ATEL: Automated Tracking of Early Stage Literacy Skills går i mål vid månadsskiftet. Forskare vid DPU, DTU och Nationalt Videncenter for Læsning har under drygt tre år arbetat med att ta fram en modell som beskriver barns tidiga skrivutveckling.
Arbetet bygger på analyser av knappt 53 000 texter, som barn i årskurserna 0-4 har skrivit i appen Skriv og læs, en digital lärresurs som används i många danska grundskolor. Det har gett forskarna en unik möjlighet att systematiskt följa barns skrivutveckling och att identifiera de mönster som finns.
Resultatet är en modell med fyra utvecklingsnivåer:
- Barnen skriver korta, enkla meningar med få ord och kan ännu inte skriva längre, sammanhängande texter. De skriver ofta i presens och använder verb som “är” och “har”.
- I nästa steg får texterna en mer personlig prägel. Barnen använder pronomen, beskriver omständigheter som tid och plats, använder imperfekt och uttrycker egna åsikter, i regel positiva, som exempelvis “hunden är söt”.
- I det här steget skriver barnen längre och mer avancerade meningar som beskriver deras egna och andras känslor och handlingar. Ett exempel är “Det är kul att leka med Lego.” Ett annat är “Min bäste vän älskar att dansa.” De börjar också använda fler tempusformer.
- I det fjärde stadiet skriver barnen längre, sammanhängande texter som beskriver motsatsförhållanden, skapar motsatsförhållanden och beskriver orsakssamband. Barnen använder ord som “kanske” och “nog” och överväger i texten i vilken mån de instämmer i det som de skriver om. De börjar också uttrycka negativa åsikter.
Analyserna visar att barns skrivförmåga skiljer sig åt redan när de börjar skolan. Därför menar forskarna att det är viktigt att undervisningen differentieras från den första skoldagen, så att den bättre kan möta barnens olika förutsättningar och behov.
Forskarna har utvecklat en algoritm som läser av barnens språk och visar vilken nivå det befinner sig på. Detta gör det enklare och ger en mer stabil grund för läraren att individanpassa undervisningen, så att eleverna får den hjälp de behöver i sin fortsatta skrivutveckling. Forskarna har också tagit fram undervisningsmaterial som ger förslag på hur lärare kan arbeta med elevers skrivutveckling i olika genrer och på olika nivåer.
Öppet möte om en ny strategi för digital kompetens och infrastruktur i Norge
Norges regering har beslutat att utveckla en ny strategi för digital kompetens och digital infrastruktur i skolan, från förskolan till och med gymnasiet. Målet är den ska presenteras i december månad.
Som ett första led i arbetet, erbjuder utbildningsdepartementet intresserade relevanta aktörer att komma med inspel på ett öppet möte i Oslo den 4 april. Mötet arrangeras i utbildningsdepartementets lokaler, men det är också möjligt att delta online. De som hellre vill ge skriftliga förslag, kan göra det via mail före den 22 april.
På det här första mötet kommer samtal och diskussioner att kretsa kring två frågeställningar. Den ena handlar om vilka lärdomar erfarenheterna från pandemin ger om digitaliseringens möjligheter och begränsningar i undervisningen. Den andra rör vilka områden och problemställningar som bör prioriteras i den nya strategin, som ska sträcka sig till 2030.
