Små barns digitala vardagsliv
Digitaliseringen påverkar tillvaron för oss alla – även för små barn mellan 0 och 3 år. Mobiler och plattor är ofta en del av deras vardag, och de börjar tillägna sig digital teknologi och använda digitala medier. Men den vetenskapliga kunskapen om deras användning och vad den innebär är fortfarande tämligen begränsad.
Ett fyrårigt forskningsprojekt inom medie- och kommunikationsvetenskap – Små barns digitala liv. DIGIKIDS Sweden – som avslutas i september nästa år, är tänkt att bidra till att ändra på det. Projektet leds av Helena Sandberg, vid Lunds universitet, som är huvudman för projektet. Ulrika Sjöberg och Ebba Sundin medverkar från Malmö universitet respektive Högskolan i Halmstad.
Under projektperioden följs 20 barn och deras familjer. Forskarna gör tre vardagsbesök i varje familj för att få en inblick i barnens användning av digitala medier. De tittar också närmare på hur föräldrarna tänker och agerar för att medieanvändningen ska bli så positiv och utvecklande som möjligt.
Projektet ger ett viktigt perspektiv på hur det är att vara barn i dagens medielandskap och hur barnen använder de digitala möjligheterna. Det pekar även på vad som utgör ett gott föräldraskap och som hjälper barnen att utveckla ett aktörskap i förhållande till digitala medier.
På grund av pandemin har de fysiska besöken varit begränsade under delar av projektperioden, och fältarbetet har istället skett via Zoom. Men nu har besöken i hemmen startat igen. Forskarna gör videoinspelningar av hembesöken, som de sedan visar för föräldrarna. Det ger dem möjlighet att reflektera kring hur de själva använder digitala medier och hur de ser på barnets användning.
En vetenskaplig artikel från projektet, som publicerades i slutet av förra året, visar att föräldrarna ofta har en kluven inställning till digitala mediers roll i sina barns liv. De vill både uppmuntra och begränsa, och de utvecklar olika strategier för att få kontroll över mediekonsumtionen. Det kan till exempel handla om att de håller ett öga på vilket innehåll som barnet har tillgång till eller att de sitter tillsammans vid skärmen.
I en artikel, som nyligen publicerades på Malmö universitets webbplats, pekar Ulrika Sjöberg på att rubrikerna i media växlar mellan att vara uppmuntrande och avskräckande när det gäller små barns användning av digital teknologi. Det är inte ovanligt att föräldrar anklagas för att använda skärmen som barnvakt, vilket kan skapa skam och oro.
WHO:s och amerikanska pediatrikakademins (AAP) rekommendation från 2019, om att barn under 1 år helst inte ska konsumera digitala medier överhuvudtaget, och att de som är mellan 1 och 2 år inte bör sitta mer än en timme framför skärmen, bidrar till bekymren. Ulrika Sjöberg betonar att aktuell forskning visar att det inte är tiden som är avgörande, utan istället vad barnet gör och tillsammans med vem.
Forskare efterlyser olika perspektiv på datainsamling och lärandeanalytik
I början av februari tog Spaningen upp den expertgrupp för digital lärandeanalytik som det norska utbildningsdepartementet tillsatte förra året. Expertgruppens arbete pågår fram till juni månad nästa år.
Syftet är både att skapa bättre förståelse för hur undervisning och lärande påverkas och att ge ett underlag för hur regelverket bör utformas. Datainsamling och lärandeanalytik används redan idag, både i grundskolan och i högre utbildningar. Därför är det viktigt att skapa tydliga regler som både främjar nyttan och kan motverka riskerna.
Lärandeanalytik är ett komplext område som rymmer såväl pedagogiska som juridiska etiska och tekniska frågor och problemställningar. Skyddet av den personliga integriteten ses som särskilt viktigt. Samtidigt är det av stor betydelse att få en djupare förståelse av hur datainsamling och datadriven undervisning kan utveckla och förbättra elevernas lärande. En mer systematisk användning av de här möjligheterna kommer också att påverka lärarutbildningen och förändra lärarens roll och arbete.
Senaste den 1 juni ska expertgruppen presentera sin första rapport, som ska belysa fördelar, risker och möjligheter utifrån etiska och pedagogiska perspektiv. Just nu är man därför igång med möten och samtal med kunniga inom en rad olika områden. Jurister med specialkunskaper inom personskydd och studerandes rättigheter är viktiga samtalspartners, liksom producenter av digitala läromedel, fackföreningar, student- och elevorganisationer och personal på högre utbildningar.
Det gäller att få in en mängd olika perspektiv för att kunna belysa frågeställningarna så mångsidigt och rättvisande som möjligt.
Digital Education Stakeholder Forum
Den 21 mars arrangerar Europeiska kommissionen Digital Education Stakeholder Forum, en konferens över nätet för beslutsfattare på EU- och nationell nivå, forskare och lärare samt representanter för civilsamhälle och näringsliv. Konferensen ska streamas live, men videoströmmen kommer endast att vara tillgänglig för deltagarna.
Alla intresserade kan följa twittertaggarna #DigitalEdForum och #DEAP för att se vad som sägs och diskuteras. Det går även bra att kommentera, för att på så sätt bidra till samtalet utifrån. Kommentarerna från Twitter kommer att presenteras för konferensdeltagarna före lunch och strax innan konferensen avslutas. Twitterkontot @EUDigitalEdu kommer också att rapportera löpande.
Tanken med konferensen är att erbjuda en plattform för att diskutera och reflektera kring vad digitaliseringen av utbildning och undervisning innebär på regional, nationell och europeisk nivå. Det är nu ett och ett halvt år sedan EU:s handlingsplan för digital utbildning, som sträcker sig till 2027, presenterades. Stora delar av samtalen kommer att kretsa kring den och hur det går med tillämpningen i medlemsländerna. Den nya situation som skapats av pandemin, som bidrog till att göra digitalisering och nätbaserad undervisning till högprioriterade frågor, finns också med på agendan.
Make it Open – pedagogiskt samarbete mellan skolan och övriga samhället
Det finns mycket kunskap och erfarenhet utanför skolans väggar som kan bidra till att utveckla lärarens undervisning och elevernas lärande. EU-projektet Make it Open arbetar för att open schooling – en öppen syn på utbildning, som konkret kopplar skolans verksamhet till det som pågår i resten av samhället – ska bli en del av barns och ungas vardag. Det är ett sätt att väcka intresse för aktuella samhällsfrågor och pågående forskning som gör undervisningen mer relevant och kan utveckla eleverna till nyfikna och aktiva medborgare.
Make it Open bygger vidare på erfarenheterna från ett tidigare EU-projekt, Open schools for Open Societies, som pågick mellan 2017 och 2020. Mer än 1 000 skolor från hela Europa deltog i det här projektet, vilket bidrog till att öka intresset för att föra skolan och samhället närmare varandra.
Nu går man vidare genom att erbjuda intresserade skolor ett ramverk för hur det här sättet att undervisa kan bli en integrerad del av verksamheten. En interaktiv plattform – Open Schooling Navigator – som hjälper lärare att komma igång kommer att lanseras i maj.
Under läsåret 2022/23 kommer ramverket att testas på 150 skolor i tio länder, däribland Sverige. Skolor som är intresserade att delta, är välkomna att anmäla sig.
Make it Open leds av Bloomfield Science Museum i Jerusalem tillsammans med Columbia Transformative Learning Technologies Lab vid Columbia University, Europeiska skoldatanätet, Ecsite (det europeiska nätverket för science center och museer) samt sju science center från olika delar av Europa. Tom Tits deltar från svensk sida.
