Det är aldrig för tidigt att bli innovatör!
Unga som är intresserade av innovation och entreprenörskap ska inte tveka att sätta igång när de får en idé som känns värd att genomföra. Det säger gymnasieeleven Wilma Emanuelsson, vinnare av Hack Your World och Young E-business of the Year, i en artikel som Spaningen publicerade tidigare idag.
Wilma Emanuelsson går sista terminen på teknikprogrammet på Amerikanska gymnasiet i Göteborg. Hon driver också ett nystartat företag som utvecklar ett digitalt hjälpmedel för dyslektiker. Hjälpmedlet simulerar hur det är att läsa utan lässvårigheter. Genom att använda ögonföljning och text-till-tal, digitaliseras den inre röst som du hör när du läser.
Efter att ha vunnit Hack Your World genomförde Wilma Emanuelsson en marknadsundersökning som gav en klar och tydlig bild av behovet. Hon bestämde sig därför för att starta ett företag vid sidan av skolan för att utforska möjligheterna. Vinsten innebar att hon under ett år får tillgång till en coach från Drivhuset som ger hjälp och stöd åt den fortsatta idéutvecklingen.
Wilma Emanuelsson ser skolan som ett verktyg som kan hjälpa henne att komma vidare i den personliga utvecklingen. Istället för att ta den enkla vägen och lösa en skoluppgift enligt mallen för att få bra betyg, försöker hon istället använda övningen till att få nya perspektiv och insikter.
Coachen från Drivhuset är också ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet. I stort sett varje vecka har de ett videosamtal som rör de utmaningar och möjligheter som är synliga just nu. Tillsammans resonerar de om olika sätt att komma vidare och att nå närmare målet.
En coach är mer inriktad på varje individs möjligheter och behov än vad en lärare vanligtvis är, menar Wilma Emanuelsson. Läraren hjälper eleven att nå fram till målen i kursplanen, att göra det som krävs för att nå upp till ett visst betyg. Elevernas olika karaktärsdrag och drömmar har i regel ingen avgörande betydelse. Det gäller att motsvara kraven och att nå upp till de färdigformulerade målen i skolans styrdokument. Coachen har istället fokus på min idé, vilka visioner jag har och vad jag behöver göra härnäst för att komma närmare mitt eget mål, säger hon.
Ålder är inte någon faktor som har betydelse när det gäller kreativitet och innovation. Det är inte heller för tidigt att börja tänka och skapa nytt bara för att man fortfarande går i skolan. Tvärtom är det kanske den allra bästa tiden att sätta igång. En ung människa har massor av energi, och det finns många som vill hjälpa unga entreprenörer att realisera sina visioner. Det finns inget att förlora, utan alla erfarenheter kan ses som en vinst.
Telepresence Experience Network
Det finns en mängd olika internetanslutna robotar som gör det möjligt för långvarigt frånvarande elever att vara virtuellt närvarande genom att fungera som kommunikationslänk mellan hemmet och klassrummet. Några av dem är kommersiella produkter som skolan kan prenumerera på, exempelvis AV1, Pepper och Tessa. Andra, exempelvis Robbit, som tagits fram av forskare på RISE, är baserade på en mobil samt öppen hård- och mjukvara, och kan enkelt sättas ihop av eleven eller av någon på skolan.
Oavsett om hindren för att vara i skolan beror på fysisk sjukdom eller psykisk ohälsa, fungerar roboten som ett utmärkt hjälpmedel som gör att eleven kan delta i den vanliga undervisningen utan att vara på plats – telepresence. Roboten blir med andra ord elevens ögon och öron i klassrummet.
Under pandemin har hybridundervisning blivit en del av vardagen på många skolor. Det kan kanske bidra till att underlätta användningen av telepresence i undervisningen.
Telepresence Experience Network (TEN) är ett skandinaviskt skolutvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för EU:s satsning Erasmus+. TEN leds av Line Rosenørn Engel, koordinator inom välfärdsteknologi vid Borgercenter Børn og Unge, som är en del av socialtjänsten i Köpenhamns kommun. Rigshospitalet, som är Danmarks största sjukhus, deltar också i projektet, liksom Teknologisk Institut, Göteborgs och Malmö stad, det norska företaget No Isolation, som tillverkar roboten AV1, samt forskargruppen Welfare Access Through Technology vid OsloMet.
Syftet med TEN är att uppmärksamma att telepresence-tekniken finns och att med hjälp av forskning och erfarenhet visa hur den kan användas i skolan. Under projektperioden, som inleddes förra året och avslutas nästa år, arrangeras tre seminarier och tre workshoppar som presenterar aktuell forskning.
Projektet kan följas på TENs blogg. På webbplatsen presenteras ett urval av studier av forskare som deltar i projektet. Här publiceras också det material som TEN tar fram. Först ut är en guide för den som vill börja arbeta med robotar och virtuell närvaro i klassrummet.
Sex lärdomar från pandemin
Det mesta tyder på att pandemin är på väg att tyna bort, men det är viktigt att alla som arbetar i skolan kommer ihåg vad de lärde sig och drar nytta av lärdomarna. Inte minst gäller det att hålla i minnet att det sannolikt kommer att komma fler pandemier som kräver skolstängningar och övergång till distansundervisning. Det skriver Lars Qvortrup, professor vid DPU, Århus universitet, i en debattartikel som presenterades i danska Skolemonitor i måndags.
Det har genomförts en mängd nationella och internationella studier, och en del av har samlats i olika metastudier. Med utgångspunkt i dem har Lars Qvortrup destillerat sex viktiga lärdomar som han menar att det är viktigt att tänka på framöver:
- Skolstängningarna har haft negativa effekter på elevers lärande och trivsel. Än är det för tidigt att säga något om eventuella långsiktiga konsekvenser, men det är viktigt att hålla ögonen öppna.
- Skolan har stor betydelse för elevers sociala trivsel. Nästa gång det blir nödvändigt att genomföra skolstängningar, gäller det att se till att elever kan ha nära kontakt med lärare och vänner.
- När skolan stängs är det avgörande att ta särskild hänsyn till utsatta elever och deras behov, oavsett om utsattheten beror på socioekonomiska orsaker eller någon annan grund.
- Nu börjar vi få en robust samling av forskningsbaserad kunskap om hur pandemin påverkade skolan och eleverna. Lokala undersökningar som pekar i en annan riktning bör därför tas med en gnutta salt.
- Departement och förvaltningar behöver stärka skolan och se till att ha färdiga planer som kan användas om landets skolor behöver stänga igen.
- Skolstängningarna ledde till att lärare började prova nya sätt att arbeta och de hittade nya vägar för sin undervisningen. De här innovationerna är värdefulla och ska därför utgöra en del av grundstenarna i det fortsatta arbetet med att utveckla skolan.
Covid klassas inte längre som en samhällsfarlig sjukdom i Danmark, men beslutsfattare är fortsatt på sin vakt. Det gäller inte minst beträffande skolan.
I juni förra året beslutade Folketinget att ge landets grundskolor frihet att själva utforma undervisningen efter de lokala förutsättningarna, för att kunna möta de utmaningar som pandemin skapade och för att kunna ge eleverna de förutsättningar de behöver. Det innebar bland annat att man kunde arbeta med två lärare i klassrummet, undervisa gruppvis eller undervisa över nätet.
Igår blev regeringen och sex andra partier överens om att förlänga möjligheterna till och med nästa läsår. Det betyder bland annat att lärare på en skola själva kan bestämma om undervisningen ska ske på distans, under förutsättning att föräldrarna godkänner det. Högst 20% av undervisningen per vecka får ske på distans.
Digital kompetens för barn mellan 0 och 6 år
I november 2020 inledde Medierådet for børn og unge en satsning på digital kompetens i förskolan. Det handlar om att ge danska barn mellan 0 och 6 år likvärdiga förutsättningar att hantera dagens medielandskap. Satsningen baseras på aktuell forskning samt FNs barnkonvention.
Satsningen har prövats i fyra kommuner, och Medierådet har under drygt ett år tagit fram en mängd informationsmaterial som ska användas i det fortsatta arbetet. Arbetet har skett i tät samverkan med förskolepersonalen och utgår ifrån deras erfarenheter. Från och med den 3 maj kan alla danska förskolor vara med.
Medierådet konstaterar att det redan från tidig ålder gäller att stärka barns kritiska förståelse och användning av digitala teknologier. Här är information till föräldrarna och en tydligare samverkan mellan hemmet och skolan viktiga delar.
Medierådet vill få igång en genomtänkt användning av de digitala möjligheterna i förskolan, samtidigt som man vill ge förutsättningar för en löpande, konstruktiv dialog med barnen om deras digitala liv, hur teknologierna fungerar, hur de påverkas av dem och hur de kan använda dem i sina lekar och i sitt eget skapande.
Ny professur ska underlätta undervisning om AI i skolan
Helsingfors universitet har under de senaste åren arbetat aktivt för att bilda allmänheten om vad AI är och vad utvecklingen innebär för samhället och tillvaron. De båda öppna nätbaserade kurserna Elements of AI och Building AI är ett exempel.
I onsdags tog Hufvudstadsbladet upp att universitetet har samlat in två miljoner euro i donationer från flera olika finlandssvenska fonder för att inrätta en svensk professur i datavetenskap. Den finländska staten bidrar med motfinansiering, så att universitetet når upp till det belopp som krävs: 3.4 miljoner euro.
Det övergripande syftet med professuren är att satsa på forskning inom matematiska metoder för artificiell intelligens. En annan viktig tanke är att anordna kurser om AI för lärarstuderande och att bedriva kompetensutveckling inom området bland lärare i Svenskfinland.
Kai Nordlund, prorektor på Helsingfors universitet sedan den 1 mars, menar att elever redan i grundskolan borde få lära sig grunderna i AI. Tyvärr är det svårt att genomföra i praktiken, eftersom alltför få svenskfinska lärare har de kunskaper som krävs. Nu är det dags att ändra på det, konstaterar han. Kai Nordlunds tanke är att AI kan bli en del av matematikundervisningen.
Professuren kommer att ledigförklaras kring nästa månadsskifte. Förhoppningen är att den nye professorn kan tillträda i januari nästa år.
