Skolans digitalisering – verksamhetsutveckling med användaren i centrum

Den 2 december är det dags för fjärde upplagan av Learning Forum, som liksom förra året arrangeras online och är helt kostnadsfri. Årets tema är Nytt som gör nytta – fokus lärande. En av talarna är Johan Magnusson, professor vid Institutionen för tillämpad it och föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i aktuell forskning, kommer han att resonera kring digitaliseringen av skola och offentlig sektor samt vilken slags styrning som krävs för att en ändamålsenlig utveckling ska bli möjlig.  

Från datorisering till digitalisering

Digitalisering handlar i grund och botten om verksamhetsutveckling. Inom offentlig sektor gäller det att utveckla nya verksamhetsmodeller som ger bättre förutsättningar att skapa värde för medborgarna. Deras intresse och behov ska därför stå i centrum. Medborgarna vill ha väl fungerande och relevanta digitala tjänster som kan ge en god välfärd. Det gäller till exempel inom vård och omsorg, men det gäller förstås också i skolan, säger Johan Magnusson.

  – I Sverige är vi bra på att gräva ner bredband, men tyvärr har beslutsfattare och offentlig sektor fastnat i det rent tekniska perspektivet och i en industrialiseringslogik som inte längre är giltig. Fokus ligger på att automatisera befintliga processer för att minska kostnaderna. Problemet är alltså att man fortfarande tänker i termer av datorisering och kablar. En digital offentlig förvaltning och digitaliseringen av skolan bygger på en helt annan slags logik.

Uppdragsforskning och metodstöd för offentlig digitalisering

SCDI är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm, som samlar de bästa forskarna i Sverige inom digital innovation. Inom ramen för SCDI drivs forskningskonsortiet Digital förvaltning, som arbetar med klinisk uppdragsforskning och utvecklar metodstöd för offentlig digitalisering. 

  – Våra forskningsresultat ska komma till nytta i offentlig sektor och vi ska påverka den digitala samhällsutvecklingen i en positiv riktning. Därför skriver vi inte vetenskapliga artiklar, som främst vänder sig till våra kollegor. Istället paketeras resultaten i digitala tjänster som kan användas i den konkreta verksamheten och som motsvarar akuta behov. Det ger större spridning och kan skapa betydligt mer nytta. Ett exempel är Dimios, en evidensbaserad modell för att mäta digital mognad i offentlig sektor. Dios, ett verktyg som ger ett datadrivet beslutsunderlag för en mer ändamålsenlig systemförvaltning, är ett annat.

Styrningen av skolans digitalisering måste leda åt rätt håll

Digitaliseringen förändrar tidigare givna antaganden kring offentlig förvaltning, till exempel i vilka situationer och sammanhang som nytta och värde skapas. En verksamhetsutveckling som utgår från medborgarens intresse kräver en annan slags styrning, med helt andra mål och medel.  

Skolan är en av de största utgiftsposterna inom välfärden, men den är samtidigt en garant för ett demokratiskt och välmående samhälle. Därför är det viktigt att styrningen av digitaliseringen leder åt rätt håll, betonar Johan Magnusson.

  – Skolan har länge haft en hög traditionell digital mognad, tack vare de stora investeringarna i infrastrukturen. Men mognaden är inte på en motsvarande nivå när det gäller att skapa synergieffekter av de pengar som satsas. När målet inte längre främst är att öka effektivitet och spara pengar, måste beslutsfattare och tjänstemän förändra hur de tänker och agerar. Det krävs en ökad transparens, medborgarna måste bli delaktiga i utvecklingen av nya tjänster, en datadriven proaktivitet är nödvändig och man måste börja arbeta med öppen utveckling.

Det krävs en fungerande marknad för digitala system i skolan

Idag kan marknaden för digitala system till skolan närmast beskrivas som ett oligopol. Den domineras helt av ett fåtal företag som erbjuder slutna och föråldrade lösningar baserade på 15-20 år gammal teknik. Det är närmast omöjligt att anpassa systemen efter dagens förutsättningar och behov, kostnaderna är höga och förtroendet bland användarna sjunker.

Det måste helt enkelt finnas en fungerande marknad för digitala system i skolan. Så är det tyvärr inte idag, säger Johan Magnusson. 

  – Problemen kring Skolplattformen i Stockholm är ett tydligt exempel. Hjärntorget i Göteborg är ett annat. När en skolhuvudman ska upphandla datasystem, måste de kräva att all offentliga data kan nås via öppna API:er och att tekniken bygger på öppna standarder. Det måste vara enkelt och smidigt att byta data med andra system. Annars hindras verksamhetsutvecklingen och skolsektorns relevans riskerar att urholkas.

Transparens och öppenhet kan ge en positiv nätverkseffekt

Johan Magnusson ser tydliga exempel på att utvecklingen, trots allt, går i rätt riktning. Än så länge är hastigheten tämligen måttlig, men rätt saker börjar komma på agendan. Och det är viktigt. Skolhuvudmännen måste få en ändamålsenlig styrning på plats, så att de kan fatta beslut som leder arbetet med skolans digitalisering framåt. 

  – Transparens och öppenhet är två nyckelord i det här avseendet. Det innebär att offentliga skolhuvudmän kan dela lösningar och hjälpa varandra att komma vidare. Om de lyckas få igång ett sådant samarbete, tror jag att digitaliseringen av skolan kan gå betydligt snabbare och även bli mer lyckad än i näringslivet. Digital förvaltnings uppdragsforskning och digitala tjänster är ett sätt att få igång den här utvecklingen. Om vi lyckas med det, kan vi efterhand skapa en positiv nätverkseffekt inom hela den offentliga sektorn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *