Samarbete ger mer effektiv och relevant YH-utbildning

Anders Pettersson
6 minuters läsning

En arbetsmarknad i ständig förändring och en gradvis försämrad ekonomisk konjunktur ställer krav på relevant och flexibel yrkesutbildning på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Regeringen annonserade nyligen en satsning i vårändringsbudgeten på ca 700 miljoner kronor till just vuxenutbildning.

Ett viktigt verktyg i den svenska utbildningsverktygslådan är Yrkeshögskolan (YH) som är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teori och praktik, har stark koppling till behov på arbetsmarknaden och som oftast är kortare än traditionella universitetsutbildningar. Det är därför inte svårt att förstå att YH har många anhängare och ses som en nyckel i Sveriges samlade utbildningserbjudande och antalet platser har dubblerats sedan 2014.

Samtidigt är utbildningsformen inte fri från utmaningar. Det är Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) som beslutar om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och inte minst beslutar om de mycket viktiga statsbidragen som möjliggör att utbildningar att vara kostnadsfria. Processen för att ansöka om och få en utbildning godkänd av MYH är tidskrävande och kostsam och endast ungefär en tredjedel beviljas. En annan utmaning är de förhållandevis korta beviljandeperioder som leder till svårigheter till långsiktig planering och långsiktiga samarbeten samt att det är svårt för många som söker att känna till de lokala och regionala behov som finns av kompetens och utbildningar, något som är helt avgörande för att få en utbildning beviljad. Ytterligare en utmaning är svårigheten för anordnare mindre kommuner att fylla alla utbildningsplatser. För att få en ekonomi i en utbildning krävs ett relativt stort antal platser, vilket är svårt på mindre orter.

I denna spaning görs ett nedslag hos två aktörer som genom innovativa samarbetsmetoder försökt komma till rätta med dessa svårigheter genom olika upplägg. Det är Akademi Norr och YH-acceleratorn Familjen Helsingborg som genom innovativa samarbetsmetoder lyckas skapa förutsättningar för effektivare och mer relevant YH-utbildning i sina respektive regioner. Kanske kan deras arbete tjäna som inspiration och goda exempel?

Akademi Norr

Akademi Norr

Akademi Norr är en samverkan mellan tolv kommuner från Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Västernorrlands län som kretsar kring att säkerställa högre utbildning som en viktig del i kompetensförsörjningen. En del i arbetet handlar om att strategiskt möjliggöra för YH-anordnare att etablera och genomföra utbildningar i kommunerna. Systematiska kartläggningar av kompetens och kompetensbehov i kommunerna (såväl näringsliv somoffentlig sektor) genomförs för att sedan facillitera och matcha det med rätt utbildningar. Det sker bland annat genom att samla en bredd av aktörer (såväl utbildningsanordnare, kommuner som näringsliv) och skapa samsyn kring behoven. (Se t.ex. exempel här.)

Martin Bergvall, Förbundschef
Martin Bergvall, Förbundschef

Martin Bergvall, Förbundschef berättar att tidigare genomfördes också kompetenskartläggningar i kommunerna men då ofta i mindre skala och de användes och sammanställdes inte på ett effektivt sätt. De nya systematiska kompetenskartläggningarna som genomförs har ökat attraktionen för fristående YH-utbildare att etablera sig och genomföra utbildningar i kommunerna eftersom de ansökningar som skickades till MYH var bättre förankrade och underbyggda vilket inneburit en högre beviljandegrad. Detta bl.a. eftersom varje anordnare som söker inte behöver göra separata kartläggningar. Som en konsekvens finns det nu en förbättrad tillgång till utbildningar i kommunerna samtidigt som de kostnadskrävande processerna att utveckla utbildningar inte behöver bäras av de enskilda kommunerna, vilket ofta var fallet tidigare. I samtliga tolv samverkande kommuner finns etablerade lärcentrum där en del av YH-utbildningarna kan tillhandahållas. Akademi Norr och den samordnande funktionen är ”vägen in” i regionen för YH-anordnare. De kontaktar Akademi Norr som i sin tur säkerställer att anordnaren etablerar kontakt rätt sorts kontakt med kommunerna och får rätt sorts underlag.

YH-acceleratorn Familjen Helsingborg

Ett annat exempel är samverkan inom Familjen Helsingborg som består av 11 kommuner och Region Skåne. En delregional service- och matchningsfunktion kartlägger och identifierar här det regionala näringslivets kompetensbehov för att matcha mot relevant YH-utbildning. Funktionen har etablerats efter flerårig efterfrågan från företag/näringsliv. Uppdraget är att öka antalet YH-utbildningar i regionen och att näringslivet ska få bättre tillgång till kompetens.

Familjen Helsingborg

Även inom Familjen Helsingborg genomförs kompetenskartläggningar där det undersöks vad som efterfrågas och vad som erbjuds i närområdet samt även nationellt. Där efter sker en ”matchning” mellan YH-aktörer för att skapa så kallade ”satelliter”. Det innebär t.ex. att mindre kommuner/anordnare som annars skulle vara för små för att kunna etablera en egen YH-utbildning kan matchas med andra anordnare som inte fyller samtliga sina utbildningsplatser. Med hjälp av YH-acceleratorn, som förmedlar kontakten och faciliterar samverkan, kan utbildningsplatser som inte fylls på en ort flyttas till mindre kommuner med behov av den typen av utbildning. YH-acceleratorn bygger alltså relationer med leverantörer och skapar genom detta förutsättningar för att YH-utbildningar förläggs i regionen och att platser utnyttjas mer effektivt.

Som konstaterades inledningsvis är intresset för utbildningsformen YH i ökande från både studerande, arbetsgivare, kommuner och på senare år staten. Detta är, om väl organiserat, ett tänkbart sätt att möta delar av behovet hos den snabbt förändrande arbetsmarknaden. Förhoppningsvis kan dessa goda exempel inspirera till liknande samarbeten på andra ställen.

Dela den här artikeln
Anders har mångårig erfarenhet som konsult, rådgivare och utvärderare inom kompetens- och utbildningsområdet med särskilt fokus på organisations- och verksamhetsutveckling i offentlig sektor. Han har också varit chef för Göteborgsregionens Kompetensnav – en verksamhet som arbetat med strategisk kompetensförsörjning och kompetensomställning i särskilt utsatta näringar och nått över 2000 individer från 700 olika företag. Han har även nyligen avslutat ett uppdrag som Ordförande i en av regeringens arbetsgrupper i samverkansprogrammet för kompetensförsörjning och livslång lärande. Anders anlitas också flitigt av internationella organisationer, frivilligorganisationer, föreningar och stiftelser, liksom av högskolor och universitet.