Livslångt lärande och innovation är den enda långsiktigt hållbara strategin

Johan Eriksson leder den nordeuropeiska delen av Googles specialistorganisation för digitalisering. Han är en av talarna på den fjärde upplagan av Learning Forum, som arrangeras online den 2 december. Årets tema är Nytt som gör nytta – fokus lärande.

Prioritera lärande och nytänkande och skapa en lärandekultur

Världen och samhället befinner sig i ständig förändring. Livslångt lärande och innovation är därför den enda strategi som är hållbar på längre sikt för en organisation. För att en sådan strategi ska kunna införas och genomföras, måste ledningen slå fast att lärande och nytänkande alltid ska prioriteras, konstaterar Johan Eriksson.

  – På Google äger varje enskild anställd sitt lärande och har en egen plan som beskriver innehåll, inriktning och mål. Lärandet är i hög grad ett personligt ansvar, men det behövs också strukturer som stöder och underlättar. Hos oss är lärande ett naturligt och självklart inslag i arbetsdagen. Det gäller för alla, även för de högsta cheferna. De visar ofta vad de har lärt sig och förklarar och berättar varför det är viktigt.

Det är avgörande att ledarna visar vägen och synliggör visioner och mål. Innovation och lärande är en vital del av verksamhetens kärna. Om ett företag, en offentlig verksamhet eller en organisation investerar i det här, skapar man efterhand en kultur som gör det möjligt att anställa och behålla nyfikna personer som kan driva verksamheten framåt. 

  – En viktig del av arbetet på specialistorganisationen för digitalisering, är att identifiera inom vilka områden Google behöver mer kunskap och att se till att specialisterna tar sig an det. När kunskapen väl har mognat, förväntas alla anställda lära sig det här och vi ser till att lärdomarna sprids inom hela organisationen.

Lär av varandra

Ungefär 80 procent av allt lärande på Google handlar om peer learning, det vill säga att de anställda lär av varandra. Det bygger på det frivilliga nätverket g2g (googler-to-googler), som innebär att en del av medarbetarna ägnar delar av sin arbetstid åt att hjälpa sina kollegor att vidga sina perspektiv och att lära sig nya saker. På varje Google-kontor finns en g2g-champ, som leder det här programmet inom ramen för sin tjänst, berättar Johan Eriksson.

  – En förklaring till varför vi har lyckats så bra med g2g, är nog att det inte enbart handlar om yrkesrelaterat lärande. Det kan i princip handla om vad som helst, från jonglering och vinprovning till maskinlärande. De anställda lär samtidigt känna varandra och har det trevligt tillsammans. Lärandet blir något roligt och positivt istället för ännu ett stressmoment i vardagen.

Lär nytt och tillämpa kunskaperna i den praktiska verksamheten

Många hör av sig till Johan Eriksson och frågar hur de ska göra för att skapa en innovations- och lärandeinriktad kultur inom sin organisation. Hans stående svar är att det kan vara en bra början att lära sig nya saker inom sitt område och att tillämpa kunskaperna genom att ta fram nya lösningar. Poängen är alltså att det inte finns några genvägar. Det går inte att skapa en lärandekultur utan att ge de anställda rätt förutsättningar att lära, tänka och agera på nya sätt.

  – Det måste finnas en grundläggande psykologisk trygghet i organisationen, som underlättar och främjar innovation. Ett sätt att skapa psykologisk trygghet kan vara att formulera varje uppdrag och arbetsuppgift som en lärandeutmaning. Nu ska vi lära oss mer om det här. Det är en viktig del av vårt arbete. Ett annat sätt är att ledaren ställer frågor till sina medarbetare istället för att presentera färdiga svar. De anställda förväntas inte följa facit, utan ska lära nya saker och tänka i andra banor.

De kognitiva och mentala musklerna behöver också tränas

Friskvårdstimmar är numera en etablerad del av personalvården på de flesta håll i Sverige, men hur vanligt är det egentligen med lärandetimmar? Lärande och personlig utveckling borde ses som lika självklart som fysisk rörelse och motion, säger Johan Eriksson. 

  – Precis som vi måste träna våra kroppsliga muskler, är det nödvändigt att hålla de kognitiva och mentala musklerna igång. Och det måste ske kontinuerligt. Det handlar om att skapa en helhet och att möta såväl fysiska som mentala, sociala och existentiella behov. Vi behöver alla hitta tillfredsställande svar på varför vi finns, varför det vi gör har betydelse och vart vi är på väg i vår enskilda och gemensamma utveckling.

Alla behöver lära sig hur man lär sig så effektivt som möjligt

Det är också viktigt att lära sig vetenskapligt grundade metoder att lära sig nya saker och att komma ihåg det man har lärt sig, menar Johan Eriksson. Inom det tvärvetenskapliga kunskapsområdet science of learning, som bland annat vilar på neurovetenskap, kognitionsforskning och psykologi, bedrivs tillämpad forskning vars resultat alla behöver få ta del av. 

  – Det finns en gedigen evidensbas för hur vi bäst lär oss genom livet, och den befinner sig i ständig utveckling. Från och med de första åren i skolan borde eleverna få lära sig effektiva minnesstrategier, hur man bäst tillägnar sig innehållet i en bok och varför variation är viktigt när man lär sig olika praktiska sysslor. Det här en central uppgift för skolans undervisning som tyvärr alltför ofta hamnar på undantag.

Alla ska ha möjlighet att lära och utvecklas genom hela livet

Men framför allt behöver hela samhället ställa om till livslångt lärande och skapa de sociala och ekonomiska strukturer som kan göra det möjligt, avslutar Johan Eriksson.

  – Det här är det enda sättet att möta de ständiga utmaningar som den enskilde, samhället och planeten står inför. Vi måste hela tiden lära oss att se världen och tillvaron ur andra perspektiv och upptäcka nya sätt att möta de utmaningar vi möter. Om alla ges likvärdiga möjligheter att lära nytt, tänka om och utvecklas, löser vi samtidigt många andra problem på vägen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *