Lärosäten har länge varit navet för utbildning och forskning, Men deras ansvarsområden sträcker sig även långt bortom det akademiska. Under årets Almedalsvecka var lärosätenas roll i händelse av kris och krig ett tema som diskuterades flitigt. En logisk konsekvens av de senaste årens utmaningar med Corona-pandemin och kriget i Ukraina, som allmänt lyft upp dessa frågor på agendan. I händelse av kris och krig har lärosätena kapacitet att omforma sig och bidra med sådana avgörande resurser som krävs för att hantera och lindra effekterna av händelser som negativt påverkar vårt samhälle. Denna artikel reflekterar lite kring de frågor som kom upp, liksom den mångfacetterade och vitala roll som lärosäten spelar inom totalförsvaret, från kompetensförsörjning till forskning, samverkan och värdeförmedling.
Lärosätenas betydelse under kris och krig sträcker sig långt bortom deras traditionella uppdrag. De har kapacitet att förvandlas till fundamentala knutpunkter som inte bara bevarar kunskap utan också agerar som stöttepelare för samhällets hantering av utmaningar. I en alltmer osäker värld blir dessa institutioner oerhört viktiga för att förstå och analysera kris- och krigssituationer samt utveckla lösningar för att bemöta dem.
Under ledning av Sveriges universitets-och högskoleförbund (SUHF) initierades under årets Almedalsvecka en diskussion kring frågan om just lärosätenas roll i vår komplexa verklighet, där totalförsvaret alltmer viktigt. Röster från framstående universitet och högskolor så som Lunds och Örebro universitet och Försvarshögskolan problematiserade frågan tillsammans med näringslivsrepresentanter, politiker och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diskussionerna utmynnade i att i ett totalförsvarssammanhang är lärosätena inte bara platser för utbildning utan även källor till strategisk expertis och innovation. Genom att fortsätta undervisa och forska under svåra förhållanden upprätthåller de samhällets kompetens och innovationskraft. Under kriser och konflikter är det även avgörande att dessa institutioner hålls öppna, vilket möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling och anpassning till förändringar.
Forskning och analys spelar också en nyckelroll i att förse beslutsfattare och samhället med viktig information. Lärosätenas arbete inom exempelvis avancerade teknologier, som artificiell intelligens och robotik, är avgörande för att hålla samhällets olika institutioner uppdaterade kring utvecklingen och säkerställa ett informationsövertag gentemot potentiella hot.
I en tid av ökad desinformation och manipulering har lärosätena en central roll i att utbilda medborgare i värden som mänskliga rättigheter, folkrätt och kritiskt tänkande. Som kunskapsförmedlare är deras roll avgörande för att bygga en motståndskraftig befolkning som kan motverka påverkan och falsk information.
Samverkan mellan lärosäten, näringsliv och myndigheter är även det en kritisk faktor för att möta samhällets behov under kriser och krig. Samverkan möjliggör en mer samordnad respons och en effektiv användning av resurser för att säkerställa samhällets säkerhet och utveckling.
Denna breddning av uppdrag innebär att lärosätena behöver forska och utbilda mer inom kunskapsområden av betydelse för totalförsvaret. Detta inkluderar exempelvis katastrofmedicin, krisledning och brandförsvar. Områden där det redan idag pågår forskning. På lång sikt behöver lärosätena också skala upp sin utbildning och undervisning inom strategiska teknologier som AI och bioteknologi.
Men inga förändringar kommer utan utmaningar. En utmaning som förväntas uppstå blir att säkerhetsklassa områden som är relevanta för totalförsvaret. Detta kan innebära att vissa forskningsområden och laboratorier behöver begränsad tillgång och högre säkerhetskrav.
Konsekvenserna för verksamheten kan då bli att lärosätena behöver omfördela resurser och anpassa sin forskning och utbildning för att möta de ökade kraven på ett effektivt sätt. Det kan också innebära att lärosätena behöver samarbeta betydligt mer med myndigheter och andra aktörer än vad de gör idag.
Lärosätenas roll i händelse av kris och krig är djupt rotad i samhällets väv. De agerar som kärnan för kompetens, forskning och värdeförmedling, och deras förmåga att anpassa sig och fortsätta verka under svåra förhållanden är avgörande för samhällets motståndskraft och utveckling. Genom att omfamna sin bredare roll kan lärosätena vara katalysatorer för att skapa en mer hållbar och säker framtid.
