Lärande och samverkan skapar resilient energisektor

5 minuters läsning

Motståndskraft och resiliens blir allt viktigare i energisektorn. Omvärlden med sin osäkra utveckling där kris och krig pågår i Sveriges närhet, innebär stora utmaningar och ställer nu höga krav på att samhället rustar sig såväl mentalt som praktiskt. Granskningar visar dessutom att Sverige visar stora brister i el-beredskap och även bryter mot EU-lagstiftning. En ny rapport från RISE, Research Institutes of Sweden, visar hur lärande och samverkan kan stärka digital resiliens inom energisektorn.

Digitaliseringen har revolutionerat alla samhällets delar och många är de möjligheter och fördelar som idag kan användas i både innovations- och utvecklingsarbete. Men samtidigt öppnar digitaliseringens exponentiella språng inom inte minst AI-området också upp för nya sårbarheter. I en ny rapport från RISE, Research Institutes of Sweden, framhävs vikten av samverkan och lärande för att stärka den digitala resiliensen inom energiområdet.

Digital resiliens inom energisektorn: En rapport om energisektorns digitala systems resiliens och deras roll för samhällets motståndskraft och funktion

RISE har i rapporten, ”Digital resiliens inom energisektorn”, undersökt hur sektorns digitala system kan stärkas för att motstå och återhämta sig från störningar. Rapporten visar även vikten av att dela kunskap och lära av varandra för att skapa robusta samhällen. Genom att dela information och erfarenheter kan organisationer inom energisektorn bli bättre rustade att hantera och förebygga potentiella hot och sårbarheter, ett behov som tydligt syns i rapporten. Vikten av kunskapshöjning är en central del i att stärka den digitala motståndskraften inom energisektorn. Det handlar om att öka medvetenheten om potentiella hot och sårbarheter, samt att förstå vikten av informationssäkerhet.

Kompetensförsörjning ett akut behov, inte minst inom energisektorn med sina stora innovationsbehov. Här är beroendet av rätt arbetskraft en utmaning. Även det livslånga lärandet behöver utformas på nya sätt framöver och ske i hög utsträckning i direkt anslutning till arbete och i gemensamma reflektioner kopplade till detsamma. Det behövs en högre grad av inkluderade i omställningen så att fler människor därigenom känner sig som en del av, och också i praktiken blir en resurs i kompetensförsörjningen. I grunden behöver denna utmaning mötas även med kunskap om hur en vuxen människa lär sig och känner motivation.

Rapporten från RISE betonar att kunskapshöjning inte bara bör fokusera på tekniska aspekter, utan också på att bygga starka relationer och skapa en kultur av samarbete och lärande. Genom att dela information och erfarenheter kan organisationer inom energisektorn bli bättre rustade att hantera och förebygga potentiella hot. Lärande och kunskapshöjning behöver därför utformas som en kollektiv aktivitet som involverar hela organisationen och även andra aktörer inom sektorn.

Detta är en kontinuerlig process som kräver engagemang och resurser från alla aktörer inom energisektorn. Nya samarbeten behöver utformas, och gamla behöver förstärkas. Aktörer som normalt verkar som konkurrenter på samma marknad, behöver gå samman och dela kunskap och lärdomar från tidigare erfarenheter i arbetet med resiliens och motståndskraft. Det behöver finnas möjlighet och utrymme att öva och träna själva den samverkan som ett skarpt läge med kris eller hot innebär och kräver .

Ett verktyg för att uppnå detta är att följa standarder (som ISO 27001) för att säkerställa att organisationer hanterar information på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men bortom standarder och strukturer behöver även en öppen och tillåtande lärande och reflekterande kultur skapas. Verksamheter behöver öppna forum där medarbetare känner sig trygga att diskutera och reflektera över både kunskap och egna erfarenheter. Dessa forum kan också fungera som plattformar för att dela framgångsrika erfarenheter och innovativa lösningar.

Som i så många andra sammanhang, är det här viktigt att ha både förmåga och möjlighet att lära av misstag och olycksfall i arbetet som skett. Genom att se dessa som möjligheter för lärande snarare än som en jakt på ansvarsutkrävande eller skuldbeläggande, kan processer och system ständigt förbättras och en grund för helt nya innovativa idéer kan ta plats.

Rapporten ”Digital resiliens inom energisektorn” från RISE, slår fast att lärande är en kontinuerlig process som kräver engagemang och resurser. Genom att prioritera lärande och skapa en kultur som uppmuntrar ständig förbättring, kan organisationer bli mer motståndskraftiga och Sverige kan bättre rusta för att möta framtidens utmaningar.

Dela den här artikeln
Följ:
Projektledare inom Livslångt Lärande på RISE, med en bakgrund inom systemutveckling, lärande och processarbete främst inom den offentliga sektorn. Kristina arbetar gärna med projekt som rör lärande, kompetensförsörjning och kompetensomställning samt politik- och policyarbete. Hon gör även kartläggningsarbeten och författar rapporter.
Följ:
Katarina Pietrzak är forskare och senior projektledare samt strateg inom området Livslångt lärande, där hon leder och samverkar inom projekt kring lärande-design, lärförmåga, forskning och infrastruktur för lärande. Katarina forskar också på och hanterar dagligen frågor kring lärande organisation. Med en bakgrund som programledare, facilitator, kompetensutvecklare och learning designer inom en mängd olika branscher, leder hon även podcasten Livslångt från RISE med gäster från den nationella och internationella arenan kring frågor om lärande och kompetensförsörjning.
Skriv en kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *