AI och maskininlärning är på väg att bli en del av förskolans och skolans vardag. Ett sätt att använda tekniken är att skapa digitala assistenter som svarar på praktiska frågor och bidrar till barns kunskapsutveckling och lärande. Helsingborgs stad har tagit fram assistenten Laiban, som nu används på nästan alla av kommunens förskolor. Det här projektet kommer att presenteras på hybridkonferensen Rethink Education i Helsingborg. Den arrangeras 13-14 juni, som en del av stadsmässan H22.
Laiban utgår ifrån barns nyfikenhet och frågor
Arbetet med Laiban tog sin början i alla de frågor barn hela tiden ställer i förskolan: Vad är klockan? Vad blir det för mat? Vad ska vi göra idag? När ska jag gå hem? Barnen är beroende av att någon av pedagogerna finns till hands och kan ge dem svaren. Det här borde kunna hanteras bättre digitalt, kanske av en AI-baserad lösning, tänkte Simon Melin, som då var förskollärare på Råå förskola. Pedagogerna skulle få mer tid för annat och samtidigt skulle barnens nyfikenhet och självständighet stimuleras.
Idén lades fram för Skol- och fritidsförvaltningen, som nappade. De hade precis börjat diskutera möjliga innovativa lösningar att presentera på H22. Det här passade som hand i handske, berättar Simon Melin. Nu, tre år senare, är han pedagogisk utvecklare på Pedagogiskt center, som hör till Skol- och fritidsförvaltningen.
– Vi testade några enkla prototyper i olika steg bland några förskolebarn, och det hela slog väl ut. Det här var en idé som absolut borde kunna fungera i verkligheten, så Hbg Works, som ansvarar för kommunens innovationsarbete, satte igång med att utveckla. Därefter anlitades en konsult som fortsatte arbetet. Idag finns Laiban på 74 av de 80 förskolor som drivs av kommunen. Enda kravet är att förskolan har en hyfsat ny ipad som kan användas helt och hållet till det här, och att det finns tillgång till trådlöst Internet.
Laiban använder befintliga funktioner i iOS, bland annat röstigenkänning, talsyntes och automatisk översättning. I appen integreras olika externa tjänster som gör det möjligt för Laiban att sköta sitt arbete så bra som möjligt. Helsingborgs stad beslutade för några år sedan att programvaruutveckling ska ske i form av öppen källkod. Andra kommuner som vill använda Laiban, och utveckla koden vidare, kan alltså snart göra det, säger Simon Melin.
– All information som är relevant för förskolebarnen försöker vi samla i Laiban. Med hjälp av väderleksinformation från SMHI kan Laiban visa dem vilka kläder de behöver ha på sig när de går ut och leker och vad det blir för mat. Vårt schemasystem är inlagt, så de kan se vilka kompisar som kommer under dagen och när de ska gå hem. Barnen kan också fråga när de själva ska gå hem. Svaret är kopplat till olika hållpunkter, till exempel efter mellanmålet på eftermiddagen, så att de lätt kan förstå när det är dags.
Inkludera och respektera barns rättigheter när Ai används
Häromåret lanserade Unicef ett globalt projekt där de utvärderar och testar sina riktlinjer för hur AI ska användas för att inkludera och respektera barns rättigheter. Det handlar bland annat om att skydda barns personliga data och integritet och att ge stöd åt deras allmänna utveckling och välmående. Helsingborg är en av de femton testbäddar runt om i världen som deltar i projektet, och Laiban ingår i det här arbetet.
En viktig tanke med Laiban är att hen ska vara så inkluderande som möjligt och att modersmål eller funktionshinder inte ska lägga hinder i vägen. Här har specialpedagoger, logopeder och psykologer viktiga roller att spela.
– Just nu kan Laiban användas på arton språk, och fler är på gång inom kort. Eftersom gränssnittet redan är visuellt och tydligt, menar specialpedagogerna att det inte behövs mer stöd för att Laiban ska vara tillgänglig för alla. Logopederna hjälper till med att rätta talsyntesens uttal på de olika språken, så att allt blir korrekt och förståeligt.
Inte bara information, utan också lärande och utveckling
Barnen lär sig snabbt hur Laiban fungerar, och hen blir sedan en viktig del av vardagen i förskolan. På hemskärmen och i alla funktioner går det att klicka på flaggan för att byta språk. Om informationen även finns på modersmålet, blir det lättare att förstå och ta till sig den. Samtidigt blir Laiban ett stöd i språkutvecklingen. Barnen kan hoppa mellan modersmålet och svenskan, och de kan göra det så länge de vill och behöver det.
Laiban är alltså inte enbart en assistent som informerar, utan kan också hjälpa barnen att lära och utvecklas. Barnen kan till exempel lära sig mer om matsvinn och sopsortering med hjälp av Sopsamlarmonster, som tagits fram av Hässleholms kommun. Användningen av Laiban bidrar även till utvecklingen av den digitala kompetensen och till förståelsen av vad AI är, tillägger Simon Melin.
– Laiban berättar själv vad hen är och förklarar på olika sätt hur tekniken bakom fungerar. Pedagogerna är också noga med att poängtera att det är människor som programmerar AI, och som bidrar med den information som används. Ibland blir det fel, och då noterar barnen det. De lär sig att vara uppmärksamma och att tänka självständigt och källkritiskt.
Utvecklingen fortsätter
Laiban vänder sig inte enbart till barnen, utan rymmer också en meddelandefunktion för vårdnadshavarna.
– Det kan handla om att påminna om att ta med regnkläder, att informera om olika sjukdomar som grasserar eller att påminna om att det är fixardag imorgon. På lite längre sikt tror jag att det kan vara aktuellt med en särskild app för vårdnadshavare, som ger dem den information de behöver. Men där är vi inte riktigt än.
Den fortsatta utvecklingen av Laiban är i full gång, och det finns mängder med funktioner som behöver finjusteras eller läggas till. Närmast på tur står dock att skapa en version som kan göras tillgänglig på Github – en av de allra viktigaste plattformarna för delning av öppen källkod och dokumentation kring den.
– Ett tjugotal andra kommuner har eller håller på att testa Lajban. Vi har också ett pilotprojekt i Kungsbacka, där åtta förskolor under våren testar att själva sätta ihop och använda Laiban. Digitala assistenter kan förstås även användas i en rad andra situationer och sammanhang än i förskolan. De kan till exempel fylla en viktig funktion på LSS-boenden och ålderdomshem. Vi har redan börjat diskutera med andra förvaltningar i kommunen om hur tekniken kan vara till nytta för dem, och det finns ett stort intresse.
