Fram till 2024 ska Skolverket inrätta tio regionala kontor i olika delar av landet, från norr till söder. De fyra första kontoren i Härnösand, Luleå, Malmö och Solna öppnar under hösten 2022. Därefter följer Gävle, Umeå, Växjö och Örebro, Göteborg och Linköping. Regionaliseringen är en del av ett större regeringsuppdrag till Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet, som gavs i slutet av förra året.
Riktade insatser och mindre avstånd mellan den styrande och den utförande nivån
Regeringens avsikt är att skapa enighet om vad som krävs för att förbättra den svenska skolan. Skolverket tar i samråd med övriga skolmyndigheter fram nationella målsättningar, delmål och indikatorer som ska vägleda arbetet. De ställer också samman framgångsfaktorer som, enligt forskning och beprövad erfarenhet, är avgörande för att genomföra en effektiv skolutveckling. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten kommer att erbjuda kvalitetsdialoger till varje skolhuvudman.
Med stöd av ett analysunderlag, som bland annat innehåller ett självskattningsverktyg, kan skolhuvudmännen förbereda sig inför kvalitetsdialogerna, säger Kjell Hedwall, projektägare och huvudansvarig för uppdraget på Skolverket.
– Det behövs tydliga, riktade insatser från statens sida och ett mindre avstånd mellan skolmyndigheterna och skolhuvudmännen för att utvecklingen ska gå åt rätt håll i hela landet. Det konstaterade OECD när de granskade den svenska skolan 2015 och både Skolkommissionen och utredningen för en mer likvärdig skola pekade i samma riktning. Skolverkets regionala kontor och en målmedveten satsning på ömsesidig dialog är tänkt att göra det möjligt.
Geografisk närhet underlättar konstruktiva samtal
SPSM har sedan flera år tillbaka kontor på flera platser i landet, och Skolverket flyttar in i deras lokaler på nio orter. I Solna kommer Skolverkets egna lokaler att användas.
– Sett i ett samhällsekonomiskt perspektiv är det förstås klokt att vi delar lokaler, men det är också en stor fördel när vi ska arbeta tillsammans med att erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger. När medarbetarna sitter i samma byggnad, blir det lättare att träffas och planera tillsammans på ett sätt som för arbetet framåt. Vi räknar också med att det minskade fysiska avståndet underlättar samarbete med de lärosäten som har lärarutbildning.
Erfarenheter från SPSM visar att kontor på flera platser skapar en större närhet till målgrupperna. Det handlar i hög grad om att bygga nätverk och att skapa kontakter med företrädare för skolhuvudmän i hela landet, inte bara på de orter där de regionala kontoren finns. Den fysiska närvaron innebär att det blir väsentligt enklare än tidigare, påpekar Kjell Hedwall.
– SPSM har erfarenhet av att arbeta med huvudmannadialoger sedan en tid tillbaka. Det handlar om att låta olika insikter och perspektiv mötas i en konstruktiv diskussion. Att samtala i dialog innebär att tillsammans tillsammans identifiera viktiga önskvärda utvecklingsbehov och möjliga åtgärder. Det blir ett tätare samspel mellan myndigheterna och skolhuvudmännen, samtidigt som det blir lättare att förstå deras förutsättningar och möjligheter.
Målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer
I våras presenterade Skolverket ett förslag på nationella målsättningar, som regeringen snart ska ta ställning till. Förslaget innebär att det formuleras en nationell målsättning för varje skolform samt för fritidshemmet. Skolverket har också gjort en delredovisning av arbetet med delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. I april nästa år är det dags att redovisa slutresultatet.
– De nationella målsättningarna har en övergripande karaktär och ligger nära respektive skolforms syfte och uppdrag enligt styrdokumenten. Delmålen är mer specifika och följs upp med hjälp av ett antal indikatorer. Det är viktigt att delmålen inte är för många eftersom det ställer krav på fler indikatorer, vilket i sin tur riskerar att öka skolhuvudmännens administrativa börda.
Framgångsfaktorerna lyfter fram de komponenter som är nödvändiga för att utvecklingsarbetet ska lyckas. Här är det viktigt att både se på huvudmannanivån, skolledningsnivån och på hur själva undervisningen bedrivs. En framgångsfaktor kan till exempel vara att det inom organisationen finns en gemensam förståelse för uppdraget. En annan kan vara att utvecklingsarbetet präglas av långsiktiga processer. Skolverket kommer att ta fram stöd för hur framgångsfaktorerna kan användas i huvudmannens verksamhet, säger Kjell Hedwall.
– Om vi har ett sammansatt paket, som hjälper skolhuvudmännen att analysera sin verksamhet, skapas en gemensam bas för att diskutera vad som behöver prioriteras i utvecklingsarbetet. Självskattningsverktyget gör det lättare att komma fram till vad som ska diskuteras när det är dags för kvalitetsdialoger.
Kvalitetsdialoger ska bli en del av det reguljära skolutvecklingsarbetet
Skolverket kommer att erbjuda kvalitetsdialoger till samtliga cirka 2 800 skolhuvudmän från och med i höst. Inledningsvis kommer var och en att ges möjlighet till en kvalitetsdialog vart tredje år, men från och med 2025 blir det istället en tvåårscykel. Under våren har Skolverket och SPSM genomfört referensverksamhet med huvudmän. Syftet var att testa det tänkta upplägget för kvalitetsdialogen samt att diskutera lösningar och inhämta synpunkter från huvudmännen.
Allra först bjuds skolhuvudmän in till ett digitalt möte där Skolverket presenterar de nationella målsättningarna, delmålen, indikatorerna och framgångsfaktorerna. Kvalitetsdialogen genomförs sedan som ett fysiskt möte med varje enskild huvudman. Det uppföljande mötet, som äger rum en tid efteråt, kan antingen genomföras fysiskt eller digitalt.
Systemet med kvalitetsdialoger kommer att utvecklas kontinuerligt, och Skolverket bedömer att form och innehåll kommer att stabiliseras under andra halvåret 2023. Under 2025 ska Skolverket och de andra tre myndigheterna redovisa för regeringen hur arbetet har fortlöpt. Därefter blir kvalitetsdialogerna en integrerad del av det reguljära nationella och lokala skolutvecklingsarbetet, konstaterar Kjell Hedwall.
– Det handlar om ett långsiktigt kollaborativt arbete utan någon bortre gräns, och det tror jag är en väldig fördel. Kortsiktiga uppdrag och projekt riskerar att blomma över, men ger inte alltid några bestående effekter. Dialog, samarbete och långsiktighet är avgörande för att få igång en positiv utveckling som varar över tid!
