Industrin genomgår en omställning i riktning mot ökad digitalisering, automatisering samt en mer miljövänlig, långsiktigt hållbar produktion. Det sker även en snabb utveckling inom elektromobilitet, vilket ställer krav på nya, smarta, fabriker för storskalig produktion av elbilar, batterier, laddnings- och återvinningssystem, och så vidare. Batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå, som nu börjar tas i drift, är ett exempel. De här fabrikerna är i behov av stora mängder anställda i produktionen, ofta med helt andra kompetenser än vad som traditionellt efterfrågas av industrin. Hur ska den ekvationen lösas? Och vad behöver de egentligen kunna?
Industri 4.0 och Industri 5.0
Under de senaste tio åren har Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen efter ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken, blivit allt vanligare både som begrepp och som fenomen. Kort sagt innebär det fabriker med en uppkopplad och sammankopplad produktionskedja som är mer flexibel, har mindre felmarginal och kan följas på helt andra sätt än tidigare. Med hjälp av industrirobotar, AI, maskininlärning och Sakernas Internet blir tillverkningen i allt högre grad självorganiserad och automatisk.
Den pågående förändringen behöver inte alls leda till att industriarbetare blir marginaliserade eller överflödiga menar Anders Norberg, utbildningsstrateg i Skellefteå kommun.
– Det finns förstås företag som gärna minimerar mängden anställda, för att minska lönekostnaderna och öka vinsten. Men förutom att det har negativa konsekvenser för en stabil samhällsutveckling, blir det också svårare att kvalitetssäkra produktionen. Människan kompletterar maskinen och ser till att allt fungerar som det är tänkt. Industriarbetaren kommer inte att försvinna, utan istället få en ny och mer mångfacetterad roll.
Det börjar även höras allt starkare röster som bestämt hävdar att industrins utveckling inte enbart kan formas efter de teknologiska möjligheterna. Istället behöver den styras av värderingar som kan leda till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vinst och ekonomisk tillväxt är inte allt. Det gäller också att kunna möta klimatförändringarna och hoten mot biodiversiteten, och att skapa arbetsmiljöer som främjar medarbetarnas utveckling och välmående. Ibland kallas det här perspektivet Industri 5.0.
Det gäller att lösa rekryteringsbehovet
Anders Norberg betonar värdet av att kunna tänka i fler dimensioner kring den industriella produktionen. Därmed blir det lättare att se hur yrkesroller och arbetsuppgifter kan formuleras för att underlätta rekryteringen och utveckla verksamheten.
– Det är helt avgörande att industriarbete ses som stimulerande och intressant. Annars blir det svårt att rekrytera och behålla den stora mängd utbildad personal som kommer att behövas under de kommande åren. De anställda behöver både känna att de utvecklas professionellt och på det personliga planet. Därför är det viktigt att redan nu börja reflektera kring vad som behöver göras.
I Skellefteå är den första produktionslinjen på batterifabriken Northvolt Ett delvis igång sedan en tid tillbaka. Det rör sig om en så kallad gigafabrik, som efterhand kommer att täcka en enormt stor yta och rymma tusentals medarbetare inom en rad olika yrkesområden. Northvolt har lyckats rekrytera 500 högt kunniga maskinoperatörer från olika delar av världen till den första produktionslinjen. Men hur ska man få tag i resten?
Det är inte bara Northvolt som ser ett stort rekryteringsbehov framöver. Ett stort antal företag runt om i Europa räknar med att starta fabriker under de närmaste två till fem åren. Det rör sig inte enbart om batteritillverkning, utan även om flera andra delar inom elektromobilitetsområdet. Tillsammans kommer de att behöva tiotusentals anställda, vilket förstås är en gigantisk utmaning. Det räcker inte att omskola maskinoperatörer från andra industrigrenar, utan det kommer att krävas helt nya yrkesutbildningar som utvecklar adekvata kompetenser från grunden.
För att lösa det här problemet har tjugo aktörer från elva europeiska länder gått samman i ALBATTS – Alliance for Batteries Technology, Training and Skills. Det rör sig om en satsning inom ramen för Erasmus+, som går ut på att definiera kompetenser och ta fram utbildningsmodeller inom elektromobilitet som kan integreras i olika europeiska länders utbildningssystem. Anders Norberg är samordnare för ALBATTS, som pågår till och med november 2023.
– Vi analyserar de kompetensbehov som finns, beskriver nya yrkesroller som behövs och definierar hur målen för utbildningar inom olika områden ska se ut. Vi tar också fram läroplaner och läromedel och skisserar på lösningar för att utbilda utbildare. Förutom att skapa en tydligare bild av vad som behöver göras, vill vi bygga vidare på erfarenheter från yrkesutbildningar som arbetar blended learning, vilket möjliggör ett mer flexibelt och platsoberoende lärande.
Automatiseringen ställer ökade krav på kognitiva och andra mänskliga förmågor
I gigafabrikerna är produktionsstopp väldigt kostsamt och behöver därför undvikas så långt det är möjligt. Det är framför allt här som maskinoperatörerna kommer in. De digitala systemen är inte tillräckligt mångsidiga för att kunna följa och kombinera alla de parametrar som påverkar produktens kvalitet, säger Anders Norberg.
– Efterhand som maskinerna tar över större delen av produktionsprocessen, blir människans tankeförmåga, uppmärksamhet och sinnen allt viktigare. Det handlar om att hålla ett ständigt öga på produktionen, och att snabbt kunna reagera om något verkar vara fel. Ett förebyggande underhåll, som kan ske medan produktionen fortsätter, är bättre än att tvingas trycka på stoppknappen.
Den amerikanske matematikern Norbert Wiener funderade mycket på självorganiserande system och interaktionen mellan människa och maskin. Redan för ungefär sextio år sedan konstaterade han att utvecklingen mot en ökad automatisering inte betyder att människan kan sluta tänka. Tvärtom ställs det allt högre krav på kognitiva och andra mänskliga förmågor.
Inte minst blir det viktigt att samarbeta i grupp, ha en god kommunikationsförmåga och kunna dra nytta av andras kunskaper och erfarenheter. Det gäller också att ha en god analytisk förmåga, att kunna planera, ta initiativ, tänka kreativt och att ha en god arbetsmoral, påpekar Anders Norberg.
– Det ställs varierande krav på olika yrkesgruppers tekniska kunskaper, men oavsett vad man sysslar med är det viktigt att de så kallade mjuka förmågorna är väl utvecklade. Det kan till och med vara så att den här typen av förmågor blir viktigare för till exempel maskinoperatörer än de rent tekniska kunskaperna. Arbetsgivare är intresserade av flexibla medarbetare som kan växa i företaget, klarar att hantera ständiga förändringar och som lyckas genomföra sina arbetsuppgifter, både på egen hand och tillsammans med sina kollegor.
Vi behöver lära oss vad digitaliseringen innebär och hur vi kan dra nytta av den
Luciano Floridi är professor i filosofi och direktör för Digital Ethics Lab vid Oxford Internet Institute. Han menar att samspelet mellan människa och maskin kan ses som ett äktenskap mellan två personer med helt olika karaktärsegenskaper. Människan är lat, filosofiskt lagd och vill njuta av livet. Maskinen är däremot energisk och effektiv, strävar efter att utföra alla uppgifter enligt instruktionen och lämnar inget åt slumpen, berättar Anders Norberg.
– Enligt Floridi ska människan utgå från skillnaderna och försöka dra nytta av dem. Det handlar om att anpassa sina sysslor efter det som maskinen kan göra och komplettera med sina egna kunskaper och förmågor. Gränsen mellan människa och maskin förflyttas hela tiden, och det gäller att hänga med för att kunna dra nytta av de nya möjligheter som uppstår.
2015 publicerade Luciano Floridi The Onlife Manifesto, där han konstaterar att det inte är möjligt att avstå från att använda de digitala möjligheterna. De är redan så integrerade i den mänskliga tillvaron att vi inte längre kan välja. Istället gäller det att förstå vad digitaliseringen innebär och hur den påverkar våra roller och vårt agerande, i vardagen och i arbetslivet. Vi måste helt utgå ifrån vad som skiljer oss från det digitala och bygga vidare på det.
Vad är viktigt att kunna och hur ska undervisningen går till?
Även om Floridi inte i första hand är en utbildningsfilosof, finns det mycket i hans tänkande som är värt att ta fasta på när vi talar om utbildning och lärande, menar Anders Norberg.
– Enligt Floridi har diskussionen om utbildningens digitalisering mest handlat om metodfrågor: Vad kan man göra online? När är det viktigt att vara på plats? Hur ska lärare och studerande gå tillväga? Istället gäller det att börja fråga vad vi behöver lära oss efterhand som digitala system kan utföra allt fler uppgifter. Floridi betonar framför allt människans kreativa och innovativa förmåga. Nu när vi omges av enorma mängder information, behöver vi lära oss att förstå den, tolka den kritiskt, använda den och dra slutsatser av den. Det lär vi oss genom att lösa riktiga problem och att dra nytta av det vi lärt oss för att hitta nya lösningar.
Ju mer utbildning kan bygga på konkret problemlösning, desto bättre är det, menar Luciano Floridi – och Anders Norberg instämmer. Det handlar om att stimulera människans skapande förmåga, att förädla förmågan att utföra det som maskinen (ännu) inte klarar av. Det kan man göra i praktiken genom att använda adaptiva läromedel, som anpassar sig efter varje individs förutsättningar och behov. Den här möjligheten kommer ALBATTS att dra nytta av i de utbildningar man nu skapar ramarna för.
– Till skillnad från vad många tror, är jag övertygad om att vår samverkan med datorer, robotar och algoritmer bidrar till att göra oss mer mänskliga, inte mindre. Vi får en bättre förståelse för vad som är unikt mänskligt och skiljer oss från maskinerna.
De mjuka förmågorna anses ofta vara mer komplicerade att undervisa i än de hårda. Dessutom är de inte särskilt lätta att definiera, eftersom deras utmärkande drag skiljer sig mellan olika sammanhang. Det här kräver nya pedagogiska verktyg och nya sätt att undervisa, säger Anders Norberg.
– När vi vet vad som är viktigt att lära, kan vi ta tag i hur det ska göras. I yrkesutbildningar för industrin gäller det utforma nya metoder som integrerar de mjuka förmågorna och tränar dem på ett strukturerat sätt. På så sätt kan maskinoperatörer och andra yrkesgrupper både lära sig att samverka med sina kollegor och att samspela med maskinen.
