Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning.
I mars 2017 presenterade regeringen reviderade kurs- och läroplaner för hela skolväsendet för att tydliggöra uppdraget att stärka alla elevers digitala kompetens. Styrdokumenten blev obligatoriska 1 juli 2018. Revideringen innebär bland annat att programmering numera är en del av flera ämnen på grundskolan, särskilt matematik och teknik.
Niklas Carlborg och några av hans kollegor har inom ramen för projektet Makerskola undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen för att ge stöd åt lärarna under den inledande implementeringen av de nya styrdokumenten.
En viktig fråga rör hur stora valmöjligheter som eleverna ska ha när de programmerar och skapar med micro:bit. Utgångspunkten var att det skulle vara väldigt fritt och kreativt och att eleverna skulle ha stort utrymme att göra egna val. Efterhand visade det sig att alltför stor frihet är svårt att hantera för eleverna och att det finns risk att de blir paralyserade av alla valmöjligheter. Därför gäller det att titta närmare på hur stora valmöjligheter man ska arbeta med för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt, konstaterar Niklas Carlborg.
Det är också viktigt att uppmärksamma de praktiska problem som kan uppstå i arbetet med micro:bit och andra plattformar, eftersom de både skapar frustration och lägger hinder i vägen. Hit hör till exempel behovet av Apple-ID för att ladda ner appar till skolans ipads eller trådlösa nätverk som hänger upp sig. Allt sådant är viktigt att uppmärksamma och hantera innan en skola drar igång digitaliseringen på bred front, betonar Niklas Carlborg. De reviderade styrdokumenten innebär stora förändringar i lärares arbete. Därför är alla former av hjälp och stöd viktig.
