1. Att förstå nyfikenheten – Från insikt till inlärning

Vad gör oss nyfikna?

Nyfikenhet och inlärning

Nyfikenhet, en fråga om perspektiv

2. Framplockning – drivkraften för framgångsrik inlärning

Ett inspirerande samtal från den nyligen avslutade Teknikcolleges rikskonferens 2023 har gett oss flera värdefulla insikter om drivkraften bakom människans motivation och trygghet att lära. Detta sammanfattas i en metod kallad ”framplockning”. Vad kan vi lära oss från dessa insikter?

Under konferensen diskuterades metoden framplockning – ett sätt att ta fram kunskaper och förmågor som elever eller arbetstagare redan besitter, men som kanske inte alltid kommer till uttryck genom traditionella prov eller tester.

Samtalsdeltagarna, både journalister och experter inom lärande, berörde flera användbara metoder för framgångsrik framplockning, såsom:

Repetition och reflektion: att konstant återvända till det man tidigare har lärt sig och reflektera över det är ett effektivt sätt att förstärka inlärning.

Användning av flera sinnen: att använda olika sinneliga upplevelser, t.ex. att både se, höra och göra vid inlärning, kan förstärka förståelsen och minnet av materialet.

Praktisk tillämpning: att själv utforska och prova nya saker – att få göra själv snarare än bara se eller höra – ger en djupare, mer varaktig förståelse.

Diskussion och interaktion: att ventilera sina tankar, förklara för någon annan eller att pedagogiskt hjälpa någon annan med inlärningen är alla effektiva sätt att befästa sin kunskap.

Visualisering: att koppla kunskap till bilder och mentala föreställningar kan ofta vara mer hållbart minnesmässigt än att bara memorera ord eller fakta.

Kärnan i diskussionen kring framplockning kommer ner till att varje individ lär på sitt eget unika sätt och att ett flexibelt, varierat tillvägagångssätt till inlärning kan låta individen hitta sitt eget bästa sätt att lära, memorera och återuppväcka sin kunskap. 

Det starka argumentet som framfördes under samtalen var att framplockning, som en aktiv controllerad process, kan vara mer effektiv än mer passiva inlärningsmetoder. Detta främjar djupare förståelse och mer långvarigt minne av det lärda. 

Slutsatsen från konferensen är tydlig: framplockning, dvs. att aktivt plocka fram och återbesöka kunskap i olika sammanhang och från olika angreppssätt, är en kraftfull inlärningsmetod som kan bidra till större trygghet, motivation och framgång i lärandet. 

— — — — — —

3. Att Nå Spetsen: Hur Internt Driv Katalyserar Lärande

Det tekniska hörnstenarnas event, Teknikcolleges rikskonferens 2023, gav dess deltagare en gyllene chans att dyka djupt in i spännande faktorer som styr vår motivation att lära oss. Detta blev tydligt under en passionerad diskussion om inre motivation och dess direkta påverkan på lärande i arbetsplatsen.

Nyckelfrågan: Ditt Inre Driv

”Vad är din inre drivkraft till att lära nytt?”, Detta var en central fråga för deltagarna och svaren var lika mångfasetterade som inspirerande. De var men ändå alla sammanflätade med en gemensam tråd: nyfikenhet och passion.

Nyfikenhet- Motorns Livselixir

Nyfikenheten framhölls som en central drivkraft: att alltid söka och vara på jakt efter ny kunskap, alltid vara redo att ta sig an nya saker och lära sig mer. Detta resonerades inte enbart som en kännetecken hos individen utan också som en potent drivkraft inom arbetsplatsen, en kittlande tråd som antänder gnistan av lärande.

Passion – Ett Gemensamt Kännetecken 

Passionen för att dela kunskap, inspirera andra och ge dem samma glädje som läraren personligen upplever, var en annan avgörande drivkraft. Denna inre drivkraft göds av en vilja att ”ge någon annan något”, att möjliggöra för dem att ”uppleva fantastiska saker” med hjälp av det man själv har lärt sig och upplevt starkt.

Mänskliga Relationer: En Drivkraft 

Mellanmänskliga relationer framhölls som en annan potent drivkraft. Drivet själv triggas av att man själv har haft givande samtal, goda relationer och ömsesidig respons med andra människor.

Lärande i Arbetsplatsmiljöer: Drivet Framåt

I arbetsplatsmiljöer formulerade deltagarna ett tydligt samband mellan interna drivkrafter och lärandet. Dessa drivkrafter kan ta många former, som nyfikenhet, personliga intressen, inspiration från andra, självbejakelse, och en vilja att dela med sig.

Detta kommer då att utveckla lärande genom att främja en dynamisk miljö där individer har möjlighet att växa och blomstra. En sådan miljö fosterar en gemensam strävan att förbättra och nå fram till eleverna på ett effektivt sätt. 

Detta ömsesidiga stöd mellan interna drivkrafter och lärande på arbetsplatsen ansågs vara resonemang för kontinuerlig utveckling och kvalitetsförbättring inom utbildningssektorn.

Summering 

Denna fascinerande och givande diskussion kastade ljus över de inre drivkrafter som propellerar vår motivation att lära oss. Dessa drivkrafter, alltifrån nyfikenhet och passion till mänskliga relationer, spelar en avgörande roll i att forma vår lärandeupplevelse, särskilt inom arbetsplatsmiljöer.

I det stora hela visar denna dialog att lärande inte är en isolerad händelse utan en livslång resa som drivs av en dynamisk interaktion mellan en persons inre driv och miljön runt omkring dem. Att förstå och analysera denna interaktion blir avgörande för att förbättra hur vi lär oss, utvecklar oss och växer som både individer och kollektiv. 

Sådana insikter som dem som förmedlades under Teknikcolleges rikskonferens 2023 kan ge oss ramar och verktyg för att underlätta och stärka denna process – att möta utmaningarna i den ständigt föränderliga landskapet av lärande huvud på.

— — — — — —

4. Psykologisk trygghet som drivkraft för lärande

På Teknikcolleges rikskonferens 2023, ställdes frågan: ”Psykologisk trygghet – Beskriv olika konkreta exempel på hur du kan skapa psykologisk trygghet i en lärandesituation?”. I samtalet uppstod flera insiktsfulla och praktiska svar, som målar upp bilden att psykologisk trygghet ökar motivationen att lära och bidrar till individuell och gruppregress.

Grundförutsättning: Inkluderande och tryggt klimat

När deltagarna i samtalet tillfrågades att dela sina idéer, framträdde flera tema. Bland det mest framträdande var betydelsen av ett inkluderande och tryggt klimat. Där varje individs röst och åsikter värderas och uppmuntras. Genom att skapa ”spelregler” och förväntningar som alla i gruppen förstår, kan alla individer känna sig trygga att uttrycka sina tankar och idéer utan rädsla för negativa konsekvenser. Deltagarna diskuterade även vikten av ledarskapets roll i att skapa och upprätthålla denna miljö.

Lev som du lär 

En stor enighet var att betydelsen av att ”leva som vi lär” inte kan underskattas. Om ledarskapet eller organisationen utropar betydelsen av psykologisk trygghet, men sedan inte praktiserar denna filosofi, kommer de anställda snabbt att känna att deras arbetsmiljö inte är psykologiskt trygg.

Bekräftelse och igenkännande 

Att känna sig sedd och bekräftad var också en central princip. Ett exempel som lyftes fram var vikten av att ta emot och bekräfta varje individs bidrag. Detta inkluderar att erkänna när någon har fel och att framhäva vikten av att lära av sina misstag. Att uppmuntra frågor och utforskning, oavsett om svaren är rätt eller fel, är avgörande för att skapa ett psykologiskt tryggt lärande miljö.

Närvaro och kommunikation 

Deltagarna lyfte även fram den avgörande roll som närvaro och effektiv kommunikation spelar i skapandet av en psykologisk trygg miljö. Att verkligen vara närvarande och aktivt lyssna när någon talar, samt visa genuint intresse för vad de har att säga, signalerar till individen att de värderas och bekräftas.

Konstruktiv konflikthantering 

En annan viktig del av psykologisk trygghet som lyftes fram av deltagarna var konflikthantering. Konflikter var betraktade inte som något på något sätt negativt, men snarare som en naturlig del av interaktion mellan människor. Genom att ha tydliga regler och förväntningar, samt genom att hantera konflikter på ett öppet och inkluderande sätt, kan en psykologiskt trygg miljö skapas även i konfliktsamma situationer.

Kollektivt utforskande 

Ett annat centralt spann i diskussionen gällde kollektivt utforskande som ett sätt att främja psykologisk trygghet. När medlemmar i ett team eller en klassrumssituation uppmuntras att utforska och göra fel tillsammans för att lära sig, skapar detta en miljö där alla känner sig bekväma att ta risker och göra misstag, vilket i sin tur förstärker den psykologiska tryggheten.

Sammanfattning 

I detta samtal kring psykologisk trygghet framkom det tydligt att en rad faktorer spelar in för att skapa en sådan miljö. En kultur av inkludering, starkt ledarskap, bekräftelse och igenkänning, närvaro och lyhörd kommunikation, konstruktiv konflikthantering, och kollektivt utforskande är alla centralt för att främja psykologisk trygghet i en lärandesituation. Att skapa en sådan miljö är en process och tar tid, men fördelarna för lärandet är omfattande och väl värda insatsen.

Här kommer du kunna få ta del av sammanställningarna från workshopen från förhoppningsvis tisdag 18 april klockan 20.00.

Sammanställning (genererat av GPT-4)

1. NYFIKENHET

Vad gör dem nyfikna?

• Att bygga på tidigare kunskaper
• Något som ökar deras förståelse kring något de redan är intresserade av
• Nog något som är, eller åtminstone känns, roligt och ger en positiv känsla
• Att vara nyfikna tillsammans med andra
• Saker som de inte vet om
• Saker som de trodde de visste men inser att de inte vet
• Relationen mellan vad de vet och inte vet

Vad triggar nyfikenhet i en lärandesituation?

• Gensvar och snabb feedback, som i dataspel
• Att någon uppmärksammar dem och ger bekräftelse, speciellt för yngre barn
• Kopplingar mellan saker som de aldrig förstått förut
• Förundran och häpnad
• Behov av att förstå och lära sig mer
• Relevans och nytta av det de lär sig
• Struktur och tydlighet i vad de ska uppnå

Ensam eller tillsammans?

• Många föredrar att vara tillsammans och lösa problem med gemensam kunskap.
• Varje situation har sitt: ibland ensam, ibland par eller grupp.
• Omvärldsfaktorer som hur man mår, stressad över annat, vem man har runt sig etc.

Nyfikenhet och känslor

• Förväntan och belöningssystem, likt spelifiering.
• Nyfikenhet kopplad till känslor, förundran och behov av att veta och förstå mer.

Lärare och nyfikenhet i klassrummet

• En engagerad och intresserad lärare som kan trycka på rätt knappar är viktig för att väcka intresse.
• Att kunna skapa lektioner som är mer kreativa och inte bara ren faktaundervisning.

Sammanfattning

Nyfikenhet är en viktig drivkraft för lärande, och deltagarna i workshopen nämnde många faktorer som spelar in på vad som gör dem nyfikna och vad som triggar nyfikenhet i en lärandesituation. Bland annat betydelsen av snabb feedback, bekräftelse, relevans, tydlighet och känslor nämndes. Att vara tillsammans och dela lärandet med andra var också en viktig aspekt för många.

2. FRAMTAGNING

Framgångsrika metoder för framtagning

Nyfikenhet och användbarhet

• Nyfikenhet kan triggas av behovet att ha nytta av något i sitt liv
• Användbarhet och upplevd nytta driver intresset för att lära sig mer
• Reflektera över tidigare lärandesituationer kan göra det lättare att bli nyfiken i nya lärandesituationer
• Att tro på möjligheten att komma fram och att det kommer leda till något nytt är viktigt

Metoder för framtagning av kunskap

• Kreativt arbete och skapande metoder, t.ex. genom film, texter, konstverk och estetiska uttryck
• Arbeta med riktiga uppgifter, t.ex. genom att skapa en tidningsredaktion och göra ett reportage
• Återberättande och repetition för att befästa kunskapen
• Upplevelsebaserat lärande där man får använda sina sinnen, t.ex. studiebesök
• Samtal och diskussioner för att dela erfarenheter och ta in olika perspektiv
• Använda teknik och digitala verktyg för att skapa och visa kunskap, t.ex. genom appar eller film
• Att lära ut det man har lärt sig till andra

Betydelsen av att testa och använda det man har lärt sig

• Bästa sättet att befästa kunskap är att faktiskt använda den i verkliga situationer och syften
• Prova och experimentera själv för att upptäcka kunskapsluckor och behov av ytterligare lärande
• Relevant och äkta innehåll underlättar kompetensutveckling

Viktiga aspekter för framtagning av kunskap

• Skapa en trygg och tillåtande miljö för att våga testa och dela med sig av kunskap
• Att reflektera tillsammans över det man har fått med sig för att fördjupa förståelsen
• Lärarnas roll att stötta och använda pedagogiska metoder för att hjälpa elever att plocka fram sina kunskaper

3. INRE MOTIVATION

Inre motivation och drivkrafter

Nyfikenhet

• En stark inre drivkraft som driver oss att lära oss nya saker
• Kan bidra till att vi vill fördjupa oss i ämnen och förstå dem bättre

Att göra skillnad

• Drivkraften att påverka och förbättra andras liv, som i jobbsituationer
• Att se konkreta resultat av sitt arbete och veta att man hjälper andra att utvecklas

Meningsfullhet

• Att känna att det man gör har ett högre syfte och betydelse
• Att känna att ens arbete är viktigt och tillför något värdefullt

Personlig utveckling

• Drivkraften att ständigt utvecklas och förbättras inom sitt område
• Att söka nya utmaningar och ta sig an svårare uppgifter för att växa och lära

Balans i livet

• Inre motivation kan också påverkas av situationen utanför jobbet, i det privata livet
• Att ha tid och möjlighet att utveckla sig på fritiden och i sociala sammanhang kan påverka prestationen på jobbet

Att hjälpa andra

• En stark drivkraft att använda sina färdigheter och kunskaper för att hjälpa andra
• Exempelvis att lära ut och förmedla kunskap för att göra andra människors liv bättre

Lösningsfokuserad

• Drivkraften att vilja lösa problem och förbättra saker
• Att vara motiverad att hitta nya sätt att göra något eller förändra en situation till det bättre

Kommunikation och förståelse

• En drivkraft att lära och förstå för att kunna kommunicera med fler människor och om fler ämnen
• Att vidga sin världsbild och skapa djupare förståelse för sig själv och andra

Motivationens betydelse för inlärning

• Vikten av att förstå varför man lär sig något och hur det påverkar ens motivation
• Exempelvis att se helheten av sitt arbete och hur det bidrar till ett större sammanhang

4. PSYKOLOGISK TRYGGHET

Deltagarnas tankar och idéer

• Skapa ett tryggt klassrum genom samarbetsövningar, gruppuppgifter och tydligt ledarskap.
• Lär utifrån ett gemensamt lärande, där alla lär sig tillsammans och från sina misstag.
• Uppmuntra frågor och skapa en miljö där alla frågor är bra frågor.
• Förmedla att det är okej att göra misstag och att man lär sig av dessa.
• Arbeta i mindre grupper för att bygga trygghet innan man delar med sig i helklass.
• Visa på att alla behövs, och att ingen behöver vara bra på allt.
• Skapa en grund för eleverna att känna trygghet genom att dela egna erfarenheter och skapa en tillåtande atmosfär.

Fördelar med psykologisk trygghet

• Elever och personal vågar ställa frågor och lära av misstag.
• Ökad tillit, samarbete och gemenskap i gruppen.
• Lärande blir mer effektivt när eleverna känner sig trygga att utforska och testa nya saker.
• Stärker relationer mellan elever och lärare.
• Skapar en miljö där alla känner sig värdefulla och delaktiga.

Anpassningar för fjärrundervisning

• Skapa struktur, tydlighet och trygghet genom att vara bekant med teknik, material och olika undervisningssätt.
• Bygga relationer genom fysiska träffar och upprätthålla dessa kontakter under läsåret.
• Diskutera förväntningar och ramar för att ge en större känsla av trygghet i den digitala miljön.
• Tydliggöra och öva på förväntade arbetsuppgifter innan något test eller prov genomförs.

Anpassningar för vuxna

• Använd samma metoder som för barn för att skapa trygghet i arbetsgrupper.
• Sätt tydliga förväntningar och spelregler från början.
• Ge möjlighet att öva innan arbetsuppgifter förväntas vara klara.