Drivkrafter för lärande

Ta del av de första insikterna och samskapa metodlådan i ett nytt forskningsprojekt kring livslångt lärande. Luleå Tekniska Universitet, RISE, Nox Consulting, Omställningsfonden och ABB har i ett gemensamt Vinnova-finansierat projekt utifrån regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensutveckling, tagit sig an att utforska drivkrafter bakom det livslånga lärandet och hur dessa kan påverka design för ökad lust till att lära.

Här kommer du kunna få ta del av sammanställningarna från workshopen från förhoppningsvis tisdag 18 april klockan 20.00.

Sammanställning (genererat av GPT-4)

1. NYFIKENHET

Vad gör dem nyfikna?

  • Att bygga på tidigare kunskaper
  • Något som ökar deras förståelse kring något de redan är intresserade av
  • Nog något som är, eller åtminstone känns, roligt och ger en positiv känsla
  • Att vara nyfikna tillsammans med andra
  • Saker som de inte vet om
  • Saker som de trodde de visste men inser att de inte vet
  • Relationen mellan vad de vet och inte vet

Vad triggar nyfikenhet i en lärandesituation?

  • Gensvar och snabb feedback, som i dataspel
  • Att någon uppmärksammar dem och ger bekräftelse, speciellt för yngre barn
  • Kopplingar mellan saker som de aldrig förstått förut
  • Förundran och häpnad
  • Behov av att förstå och lära sig mer
  • Relevans och nytta av det de lär sig
  • Struktur och tydlighet i vad de ska uppnå

Ensam eller tillsammans?

  • Många föredrar att vara tillsammans och lösa problem med gemensam kunskap.
  • Varje situation har sitt: ibland ensam, ibland par eller grupp.
  • Omvärldsfaktorer som hur man mår, stressad över annat, vem man har runt sig etc.

Nyfikenhet och känslor

  • Förväntan och belöningssystem, likt spelifiering.
  • Nyfikenhet kopplad till känslor, förundran och behov av att veta och förstå mer.

Lärare och nyfikenhet i klassrummet

  • En engagerad och intresserad lärare som kan trycka på rätt knappar är viktig för att väcka intresse.
  • Att kunna skapa lektioner som är mer kreativa och inte bara ren faktaundervisning.

Sammanfattning

Nyfikenhet är en viktig drivkraft för lärande, och deltagarna i workshopen nämnde många faktorer som spelar in på vad som gör dem nyfikna och vad som triggar nyfikenhet i en lärandesituation. Bland annat betydelsen av snabb feedback, bekräftelse, relevans, tydlighet och känslor nämndes. Att vara tillsammans och dela lärandet med andra var också en viktig aspekt för många.

2. FRAMTAGNING

Framgångsrika metoder för framtagning

Nyfikenhet och användbarhet

  • Nyfikenhet kan triggas av behovet att ha nytta av något i sitt liv
  • Användbarhet och upplevd nytta driver intresset för att lära sig mer
  • Reflektera över tidigare lärandesituationer kan göra det lättare att bli nyfiken i nya lärandesituationer
  • Att tro på möjligheten att komma fram och att det kommer leda till något nytt är viktigt

Metoder för framtagning av kunskap

  • Kreativt arbete och skapande metoder, t.ex. genom film, texter, konstverk och estetiska uttryck
  • Arbeta med riktiga uppgifter, t.ex. genom att skapa en tidningsredaktion och göra ett reportage
  • Återberättande och repetition för att befästa kunskapen
  • Upplevelsebaserat lärande där man får använda sina sinnen, t.ex. studiebesök
  • Samtal och diskussioner för att dela erfarenheter och ta in olika perspektiv
  • Använda teknik och digitala verktyg för att skapa och visa kunskap, t.ex. genom appar eller film
  • Att lära ut det man har lärt sig till andra

Betydelsen av att testa och använda det man har lärt sig

  • Bästa sättet att befästa kunskap är att faktiskt använda den i verkliga situationer och syften
  • Prova och experimentera själv för att upptäcka kunskapsluckor och behov av ytterligare lärande
  • Relevant och äkta innehåll underlättar kompetensutveckling

Viktiga aspekter för framtagning av kunskap

  • Skapa en trygg och tillåtande miljö för att våga testa och dela med sig av kunskap
  • Att reflektera tillsammans över det man har fått med sig för att fördjupa förståelsen
  • Lärarnas roll att stötta och använda pedagogiska metoder för att hjälpa elever att plocka fram sina kunskaper

3. INRE MOTIVATION

Inre motivation och drivkrafter

Nyfikenhet

  • En stark inre drivkraft som driver oss att lära oss nya saker
  • Kan bidra till att vi vill fördjupa oss i ämnen och förstå dem bättre

Att göra skillnad

  • Drivkraften att påverka och förbättra andras liv, som i jobbsituationer
  • Att se konkreta resultat av sitt arbete och veta att man hjälper andra att utvecklas

Meningsfullhet

  • Att känna att det man gör har ett högre syfte och betydelse
  • Att känna att ens arbete är viktigt och tillför något värdefullt

Personlig utveckling

  • Drivkraften att ständigt utvecklas och förbättras inom sitt område
  • Att söka nya utmaningar och ta sig an svårare uppgifter för att växa och lära

Balans i livet

  • Inre motivation kan också påverkas av situationen utanför jobbet, i det privata livet
  • Att ha tid och möjlighet att utveckla sig på fritiden och i sociala sammanhang kan påverka prestationen på jobbet

Att hjälpa andra

  • En stark drivkraft att använda sina färdigheter och kunskaper för att hjälpa andra
  • Exempelvis att lära ut och förmedla kunskap för att göra andra människors liv bättre

Lösningsfokuserad

  • Drivkraften att vilja lösa problem och förbättra saker
  • Att vara motiverad att hitta nya sätt att göra något eller förändra en situation till det bättre

Kommunikation och förståelse

  • En drivkraft att lära och förstå för att kunna kommunicera med fler människor och om fler ämnen
  • Att vidga sin världsbild och skapa djupare förståelse för sig själv och andra

Motivationens betydelse för inlärning

  • Vikten av att förstå varför man lär sig något och hur det påverkar ens motivation
  • Exempelvis att se helheten av sitt arbete och hur det bidrar till ett större sammanhang

4. PSYKOLOGISK TRYGGHET

Deltagarnas tankar och idéer

  • Skapa ett tryggt klassrum genom samarbetsövningar, gruppuppgifter och tydligt ledarskap.
  • Lär utifrån ett gemensamt lärande, där alla lär sig tillsammans och från sina misstag.
  • Uppmuntra frågor och skapa en miljö där alla frågor är bra frågor.
  • Förmedla att det är okej att göra misstag och att man lär sig av dessa.
  • Arbeta i mindre grupper för att bygga trygghet innan man delar med sig i helklass.
  • Visa på att alla behövs, och att ingen behöver vara bra på allt.
  • Skapa en grund för eleverna att känna trygghet genom att dela egna erfarenheter och skapa en tillåtande atmosfär.

Fördelar med psykologisk trygghet

  • Elever och personal vågar ställa frågor och lära av misstag.
  • Ökad tillit, samarbete och gemenskap i gruppen.
  • Lärande blir mer effektivt när eleverna känner sig trygga att utforska och testa nya saker.
  • Stärker relationer mellan elever och lärare.
  • Skapar en miljö där alla känner sig värdefulla och delaktiga.

Anpassningar för fjärrundervisning

  • Skapa struktur, tydlighet och trygghet genom att vara bekant med teknik, material och olika undervisningssätt.
  • Bygga relationer genom fysiska träffar och upprätthålla dessa kontakter under läsåret.
  • Diskutera förväntningar och ramar för att ge en större känsla av trygghet i den digitala miljön.
  • Tydliggöra och öva på förväntade arbetsuppgifter innan något test eller prov genomförs.

Anpassningar för vuxna

  • Använd samma metoder som för barn för att skapa trygghet i arbetsgrupper.
  • Sätt tydliga förväntningar och spelregler från början.
  • Ge möjlighet att öva innan arbetsuppgifter förväntas vara klara.
Glömt ditt lösenord?