Digitala läromedel: visioner och affärsmodeller

I förmiddags arrangerade Skolfederation seminariet Digitala läromedel: visioner och affärsmodeller över nätet. Här är en sammanfattning av några av de tankar och resonemang som fördes fram.

Läromedelsutredningen, som presenterades i augusti förra året, lyfter fram de tryckta läromedlens betydelse för elevers lärande och betonar att papper har specifika fördelar framför läsning på skärm. Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet, påpekade att det inte alls är säkert att det förhåller sig på det viset. Han menade att den avgörande faktorn inte är själva läromedlet i sig, utan hur det faktiskt används i undervisningen. 

Studier visar att om elever får lika mycket stöd under läsningen när de läser på papper och på skärm, är den digitala läsningen mer effektiv, menade han. Ett exempel är en metaanalys av 30 studier av yngre barns läsning på papper och skärm, som kom förra året. 

För att elevernas lärande ska förbättras, krävs en mer aktiv läsning, ledd av läraren. En aktiv läsning där elever reflekterar, diskuterar och analyserar ger alltså bättre resultat. Det betyder att den borde prioriteras betydligt högre i skolan än idag.

Åke Grönlund tog också upp att Läromedelsutredningen utgår ifrån att undervisningen kretsar kring läroboken, när det i själva verket är skolans lärplattform som står i centrum. Här får eleverna sina uppgifter och det material de ska använda och här sker också stora delar av lärarens vägledning och återkoppling. Lärplattformen används även av skolledningen för att den ska hålla sig informerad om elevernas resultatutveckling.

Digitala läromedel innehåller i regel en mängd olika typer av stöd för aktiv läsning. Tyvärr används de sällan som leverantörerna tänkt sig eller önskat, eftersom undervisningen i så hög grad är centrerad kring lärplattformens funktioner och möjligheter. Men Åke Grönlund tror att det här snart kan komma att ändras. GDPR och domen i Schrems II-målet 2020, innebär att personuppgifter inte får föras över till USA utan en skyddsnivå som är likvärdig med den som gäller inom EU. 

Det här betyder bland annat att aktörer som Google kan få mindre inflytande i skolan och att många skolhuvudmän istället går över till en mer pusselliknande modell, där system och funktioner från olika leverantörer kopplas samman. Enligt Åke Grönlund kan det här ge ökat utrymme åt de digitala läromedlen och leda till att deras funktioner upptäcks och börjar användas på ett mer systematiskt sätt i undervisningen. 

Marcus Ander, konceptutvecklare av digitala läromedel på Gleerups, konstaterade att skolorna kommer att upptäcka de nya pedagogiska möjligheter som digitala läromedel ger efterhand som deras användning mognar. Efterhand som lärares användning och förståelse ökar, blir den pedagogiska nyttan mer synlig.

Under de senaste fem åren har utvecklingen av digitala läromedel tagit ordentlig fart och skolornas användning har också ökat markant.  I många segment är hälften av de läromedel som skolorna köper digitala. Den snabba utvecklingen, som accentuerades under pandemin, har samtidigt lett till en större likvärdighet. Den digitala klyftan mellan olika skolor har blivit väsentligt mindre.

Maria Henriksson, regionchef för de nordiska länderna på Binogi, lyfte fram betydelsen av att betona det pedagogiska stöd som det digitala läromedlet kan ge läraren i undervisningen. Läromedlet klarar sig inte på egen hand, utan är ett verktyg i händerna på läraren. För att det här verkligen ska fungera, behöver leverantörerna för fram hur läromedlet kan utveckla undervisningen och att visa och förklara de olika funktioner och stöd som finns.

Men vad krävs egentligen för att skolhuvudmän, skolor och lärare ska få så god tillgång till lärresurser och läromedel som möjligt? Är dagens distributionsformer och affärsmodeller tillräckliga, eller är det kanske dags för nya lösningar? Per Olén, it-strateg i Borlänge kommun, gav en inblick i den kommande förstudien Läromedel på kran, som skrivs av utbildningsanalytikern Jan Hylén på beställning av Sambruk och VLM.  

Spotify, Bookbeat, Netflix och liknande tjänster visar att det är möjligt att erbjuda tillgång till enorma mängder musik. böcker och filmer till ett fast pris. Är detta något som läromedelsleverantörerna kan lära av. Skulle det ge ett ökat värde för skolan? Eller är det en återvändsgränd? 

Förstudien bygger på samtal med representanter för skolhuvudmän, läromedelsleverantörer och -distributörer, myndigheter samt intresseorganisationer och andra aktörer inom området. Den kommer att presenteras före sommaren, och då återkommer Spaningen i ämnet.

Marita Lohmander, kategoriansvarig för utbildning och lärande på Adda, berättade kort om det nyss inledda arbetet med upphandlingar av tryckta och läromedel, som ska resultera i två ramavtal för förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, SFI och vuxenutbildningar. Målsättningen är att de båda ramavtalen ska vara klara i början av nästa år.

Den ena upphandlingen rör tryckt material och den andra rör digitalt. Totalt handlar det om tryckta läromedel, inlästa läromedel, digitala läromedel och kombinerade läromedel som både innehåller tryckt och digitalt material. Exakt hur de båda upphandlingarna ska paketeras står inte klart ännu. Det kommer att avgöras när förstudien, som nu är igång, har avslutats. 

Nu när digitala läromedel börjar bli en del av vardagen, är det dags att börja tänka på nästa utvecklingssteg. Hur kan det se ut?

Här är det avgörande att utgå ifrån lärares situation och deras dagliga arbete, menade Joke Palmkvist, affärsområdeschef på Liber. Det går inte bara att fundera kring hur digitala system ser ut och hur de kan användas, utan det gäller att utgå ifrån hur det ser ut i klassrummet, när lärare och elever är på plats. Utifrån den kunskapen går det att ta fram läromedel och lärresurser som ger bra möjligheter till undervisning och lärande.

För Simon Rybrand, vd för edtech-företaget Eddler, är nästa stora steg att lära sig mer om hur vetenskapliga metoder och angreppssätt kan användas i utvecklingen av digitala läromedel i matematik och fysik, som är det område företaget arbetar med. Ett samarbete med Swedish Edtest har inletts, och tillsammans med lärare och elever ska man fortsätta utvecklingen av lärresurser som öppnar nya vägar.

Arvid Gilljam, en av grundarna av Matteappen, vill fortsätta utveckla digitala verktyg som både möjliggör en sammanhållen klassundervisning och en högre grad av individualisering, anpassad efter elevens kunskapsnivå och språkliga förmåga. En viktig tanke är att verktyget ska kunna fånga upp hur elever tänker och uttrycker sig kring matematik. Det kan ge lärare nya möjligheter att prata och resonera om matematik i undervisningen.

Christer Carlberg, Sanoma Learning, tog upp Nederländerna som ett bra exempel på ett land där skolans digitalisering är i full gång. Detta beror bland annat på två faktorer, menade han. Den ena är skolornas budget för inköp av läromedel, som är ungefär tre till fyra gånger så stor som i Sverige. Den andra är att landet har ett väl fungerande digitalt ekosystem för läromedel och insamlade data om elevers lärande. 

I Nederländerna har skolorna ett centralt GDPR-avtal och ett välutvecklat integrationssystem som underlättar sammankoppling mellan olika applikationer och plattformar. Med andra ord är det med hjälp av nationella lösningar och standardisering relativt enkelt och smidigt att dela data mellan olika leverantörer och skolor – vilket har satt fart på utvecklingen, både i skolorna och bland leverantörerna. 

Fredrik Bengtsson, VD för NE, menade att nästa utvecklingssteg handlar om att ge lärare superkrafter som gör det möjligt för dem att ge individanpassad hjälp till alla elever. I ett Vinnova-projekt lett av Norrköpings kommun, där även forskare vid Linköpings universitet medverkar, undersöker man hur AI fungerar i ett digitalt läromedel i matematik. 

Ett intressant resultat är att de svagaste eleverna blev de starkaste när de fick ett läromedel som var anpassat efter deras förutsättningar. Det är avgörande att läromedlet kan följa varje elevs progression och anpassa uppgifterna efter vad de kan och vad de lär sig. Nästa steg blir att se lärandet om elevernas lärande och att samla ihop det på ett bra sätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.