Användningen av digitala läromedel i den svenska skolan har ökat under de senaste åren. På många håll börjar de bli en naturlig och självklar del av den dagliga undervisningen. Men vad är egentligen digitala läromedel? Är det digitaliserade böcker eller något annat? Hur får lärare tillgång till digitala läromedel idag? Skulle det kunna göras annorlunda? Tre skolhuvudmän och en skola delar med sig av sina tankar och erfarenheter och blickar även framåt.
En inloggning ger tillgång till allt
En enkel och smidig tillgång till digitala läromedel är en förutsättning för att allt ska fungera i vardagen. Det här kan göras på en rad olika sätt.
De skolor som ingår i friskolekoncernen Lärande i Sverige har sin pedagogiska planering i Canvas och använder Skolon som plattform för digitala läromedel. Skolon erbjuder single sign-on: det räcker alltså att lärare och elever är inloggade på plattformen för att de ska få tillgång till allt innehåll, oavsett vem som är läromedelsleverantör, berättar Jonna Rådegård, utvecklare inom digitalisering på Lärande i Sverige.
– Våra grundskolor har numera digitala läromedel i de allra flesta ämnen. Det är en stor fördel vi kan kan infoga läromedel som finns i Skolon direkt i vår lärplattform Canvas, så att vi kan välja de som passar bäst för oss. Vi försöker jobba med samma läromedel på alla våra grundskolor, eftersom ett enhetligt gränssnitt underlättar för eleverna. Dessutom kan lärare samplanera och dela erfarenheter och idéer kring undervisningen. Möjligheten till kunskapsdelning och kollegialt samarbete är viktig, och vi kan se tydliga synergieffekter.
Läromedel från en leverantör ger en bra utgångspunkt
Kommunala Stenkulaskolan (F-9) i Malmö använder enbart digitala läromedel från NE. Skolan var tidigare en testskola för NE och kunde använda deras läromedel utan kostnad. Eftersom den här lösningen motsvarade behoven och visade sig fungera bra, var det ett enkelt beslut att fortsätta, säger Martin Bieber, biträdande rektor på Stenkulaskolan.
– Lärarna kompletterar de digitala läromedlen från NE med andra digitala lärresurser. Det kan till exempel vara sajter på webben eller material som lärarna själva har skapat. Allt som används i undervisningen samlas i plattformen Showbie, som ger lärare och elever en snabb och enkel överblick.
Enkel tillgång och en överblick över den faktiska användningen
Lidingö kommun använder, liksom Lärande i Sverige, Skolon som plattform för digitala läromedel i grundskolan. Utgångspunkten är att det ska vara enkelt för lärare och elever att få tillgång till läromedlen, konstaterar Stefan Anderman, verksamhetschef för grundskolan i Lidingö kommun.
– Med den här lösningen har vi eliminerat risken för att vi blir inlåsta hos en viss leverantör. Vi kan också se hur mycket läromedlen används, vilket gör det lättare att bedöma om användningen är tillräckligt hög för att motivera licenskostnaden. Tyvärr bygger licensmodellerna i regel på inköp av stora volymer, vilket förstås är en stor nackdel. Med tryckta läromedel kan man köpa in mindre mängder. Dessutom kan böckerna användas flera gånger, medan en licens på ett digitalt läromedel är en prenumeration som upphör.
Ramavtal och webbaserad lärplattform ger goda förutsättningar
NTI Gymnasiet har ett ramavtal för digitala läromedel med flera leverantörer som täcker de behov som finns. Det är i princip fritt fram för lärarna att välja vilka läromedel de vill ur det här utbudet, säger Sarah Stridfeldt, skolchef på NTI-gymnasiet.
– På den webbaserade plattformen Campus Online kommer både lärare och leverantörer lätt åt de läromedel och annat studiematerial som används i undervisningen. Här kan lärare även sköta det administrativa arbetet och eleverna får också tillgång till schemat och en överblick över vilka uppgifter som är på gång.
Vad är egentligen ett digitalt läromedel?
Jonna Rådegård ser digitala läromedel som redskap som hjälper elever i deras lärande. Språket är anpassat efter åldersgruppen och innehållet är strukturerat på ett sätt som för lärandet och förståelsen framåt.
– Det kan vara “en bok på burk”, men det är betydligt bättre om läromedlet drar nytta av digitaliseringens möjligheter. Det kan handla om animationer, nivåanpassning, översättningar till hemspråk, uppläsning av text, och så vidare.
I ämnen som kemi, där innehållet ofta är på en hög abstraktionsnivå, kan det till exempel finnas animeringar av atomer som gör det enklare för eleverna att få grepp om vad det rör sig om, säger Jonna Rådegård.
– Animationer och andra visualiseringar kan bidra till att underlätta och fördjupa elevernas lärande. Men vanan vid att läsa tryckta böcker är fortfarande stark, och det gör att det finns ett visst motstånd, både bland elever och lärare.
Det är inte länge sedan de allra flesta digitala läromedel var digitaliserade böcker, men på senare år har den tekniska och pedagogiska utvecklingen tagit fart. När de digitala läromedlen började bli bättre och NE gjorde det möjligt att använda valda delar, såg Stenkulaskolan möjligheterna, säger Martin Bieber.
– Ett viktigt skäl till att vi använder digitala läromedel är att 97% av våra elever har ett annat hemspråk än svenska. Det betyder att vi måste kunna anpassa språket efter elevernas förutsättningar. NE samarbetar med forskare i svenska som andraspråk. Det gör att vi kan få innehållet på ett enklare språk, utan att begrepp och ämnesord försvinner. Vi hade aldrig haft de goda resultat som vi har nu utan digitala läromedel som kan anpassas efter elevernas förutsättningar och behov.
Vanans makt gör det ibland svårt att lämna tryckta läromedel
Det finns en rad skäl till att det ibland kan vara svårt att gå över till digitala läromedel, menar Stefan Anderman.
– Det är lättare för föräldrar att bli delaktiga i barnens studier när de kan titta i boken och eleverna kan stryka under och anteckna. Dessutom är lärare vana vid att arbeta med tryckta läromedel. De som har gjort det länge har blivit experter, fast när skolan går över till digitala läromedel finns det viss risk för att de hamnar på novisnivå igen. Övergången fungerar för det mesta väl och elever gynnas i regel av ett byte till digitala läromedel. Men för att övergången ska fungera, måste lärarens hantverksskicklighet kunna förenas med det digitala läromedlet.
Under pandemin var lärare och elever mer eller mindre tvungna att använda digitala läromedel för att undervisningen skulle fungera över nätet. Efterhand blev de mer vana och kunde se fördelarna jämfört med tryckta läromedel. När undervisningen återvände till klassrummet efter pandemin, hade de flesta gått över till digitala läromedel, säger Stefan Anderman.
– En viktig fördel är att digitala läromedel kan uppdateras automatiskt när innehållet har blivit inaktuellt. Med digitala läromedel blir skolväskan också lättare. Istället för att tvingas bära runt på tunga böcker, kan eleverna nå allt via datorn. Att det blir lättare att samarbeta, att dela material, att arbeta med kamratrespons, och så vidare, är ytterligare ett plus. Den pedagogiska utvecklingen kan få en skjuts framåt.
Cortexio – ett steg mot adaptiva läromedel
Alla NTI Gymnasier kan sedan förra året välja att använda Cortexio som ett hjälpmedel tillsammans med en del digitala läromedel. Cortexio är en leverantörsoberoende plattform som med hjälp av AI och tvärvetenskaplig forskning om effektivt lärande ger eleverna självrättande instuderingsfrågor och individuell återkoppling.
NTI Gymnasiet i Nacka började använda Cortexio redan för tre år sedan. Under det här läsåret genomförs tillsamman med Swedish Edtest och RISE en mer djupgående utvärdering av plattformen. Syftet är att få en bättre förståelse för vad som fungerar och vad som behöver utvecklas vidare, berättar Anna Land, lärare i matematik och teknik, som leder arbetet med Cortexio som lärplattform på NTI Gymnasiet i Nacka.
– Vår utvärdering lägger fokus på formativ bedömning. Vi vill se hur lärandet synliggörs för eleven och för läraren och samtidigt få en bättre bild av hur det här kan fungera som ett stöd i undervisningen. Hypocampus, företaget som utvecklar Cortexio, får veta hur plattformen upplevs av användarna idag, och vi ger också förslag på funktioner som vi skulle behöva. Vi hjälper dem att utveckla vidare och efterhand kan vi få ett pedagogisk hjälpmedel som fungerar bättre.
Det adderas kontinuerligt nya läromedel till Cortexio, men plattformen är ännu långt ifrån heltäckande, säger Emy Matsson, lärare i engelska och samhällskunskap på NTI Gymnasiet i Nacka.
– En viktig fördel i det här avseendet är att vi har nära kontakt med medarbetarna på Cortexio. Det är lätt att höra av sig och fråga om ett visst läromedel kan läggas till. Vi kan föra en konstruktiv dialog om innehållet, och jag tycker att det fungerar bra. Allt är förstås inte möjligt, men det går framåt.
Delar av lärarens arbete kan automatiseras när Cortexio och andra lösningar som skapar adaptiva läromedel kommer in i skolan. Här är det avgörande att se till att läraren leder processerna, så att tekniken inte tar över, påpekar Sarah Stridfeldt.
– Lärare måste reflektera kring hur de vill använda instuderingsfrågorna och den datorstödda återkopplingen för att utveckla sin undervisning vidare. De behöver också ha en bra process för att fånga upp och ge stöd åt elevers lärande, oavsett om läromedlet är tryckt eller digitalt. Det är en central del av lärarrollen som inte får glömmas bort.
Alternativa avtalsformer, nya affärsmodeller och mer flexibla lösningar
Digitaliseringen av undervisningen har tagit flera steg framåt efter pandemin, men vad behöver göras för att utvecklingen ska nå nästa nivå? Hur ser framtiden ut för digitala läromedel?
Jonna Rådegård pekar på att det behövs alternativa avtalsformer, som låter lärare välja mer fritt mellan olika läromedel och att de kan välja ut delar från olika leverantörer för att kombinera dem med varandra.
– Det här förutsätter både nya affärsmodeller hos leverantörerna och tekniska standarder som gör det möjligt att sätta samman olika läromedel, ungefär som pusselbitar. Tyvärr är det idag alldeles för många leverantörer som bygger egna lösningar som både fungerar som läromedel och lärplattform. Det gör att elevernas resultat “fastnar” i läromedlet” och det blir svårt att kombinera data från olika läromedel för att bättre kunna överblicka elevernas progression.
Stefan Anderman instämmer i att det behövs mer flexibla lösningar, som är anpassade efter de behov läraren ser i klassrummet.
– Precis som man i de strömmande musiktjänsterna kan sätta samman spellistor från olika skivor och artister, borde lärare kunna kombinera delar av olika läromedel. Den digitala delningskulturen måste underlättas. Jag tror också att leverantörerna behöver lyssna mer på lärare och ta reda på vilka behov de ser. Annars finns det det stor risk att det snart dyker upp nya aktörer som ser en nisch och efterhand börjar ta över.
Lärare skulle kunna plocka russinen ur kakan, på ungefär samma sätt som var kutym när tryckta läromedel dominerade, påpekar Monica Sjövall, biträdande rektor på NTI Gymnasiet i Nacka. Lina Askersjö, lärare i historia, religion och svenska på NTI Gymnasiet i Nacka, tillägger att det vore perfekt att kunna koppla samman delar av olika läromedel för att bättre kunna täcka in viktiga teman, till exempel den industriella revolutionen. Här är ett läromedel sällan heltäckande.
Teknikutvecklingen ger nya pedagogiska möjligheter
Om fem år kan lärare själva redigera och vidareutveckla de digitala läromedlen, tror Martin Bieber.
– Leverantörerna kommer att erbjuda ett grundmaterial som lärare kan anpassa och bygga vidare på. Jag tror också att AR och VR kommer att ha utvecklats mer och ge nya möjligheter att skapa en mer levande och realistisk undervisning. Detsamma gäller nog för AI, framför allt i de de yngre åldrarna, där bland annat multiplikationsundervisningen skulle kunna automatiseras och fungera ungefär som ett spel.
Sarah Stridfeldt är övertygad om att lärare och elever snart kommer att ha tillgång till en hel arsenal av olika hjälpmedel som är kopplade till digitala läromedel.
– Jag tänker mig att det kommer att finnas inbyggd läxhjälp, och den behöver inte nödvändigtvis vara digital. Eleverna kan till exempel kunna få hjälp av någon person efter skoltid, som rätar ut frågetecknen. De kan också finnas chattfunktioner som gör det lättare för eleverna att samarbeta och lära av varandra. Det tror jag skulle vara en stark möjliggörande kraft. Men det är också tydligt att forskare inom beteende- och neurovetenskap kommer att få en växande betydelse i arbetet med att utveckla digitala läromedel i en mer adaptiv riktning. Det behövs en bättre förståelse av hur elevernas data kan användas för att utveckla deras lärande på bästa sätt. Här har vi bara doppat tårna än så länge!
