Datorn öppnar nya vägar att undervisa i musik

Datorn är numera en integrerad del av musikskapandet, både i studion och på scenen. Det innebär att det uppstår nya sätt för musiker att skapa musik, de får andra uttrycksmöjligheter och kan även ges nya roller när de spelar tillsammans. Musikutbildningarna behöver kunna möta den här utvecklingen för att uppfattas som relevanta. Rytmus Gymnasium erbjuder dator som huvudinstrument på de musikinriktade utbildningarna på sina gymnasieskolor sedan ett år tillbaka. Från och med i höst kommer Musikhögskolan i Malmö att göra detsamma på två av sina musiklärarutbildningar. 

Ett elektroniskt digitalt instrument ger oändliga uttrycksmöjligheter

Den som studerar på en musikutbildning har traditionellt ett huvudinstrument som hen spelar individuellt och i ensemble. På senare år har utbildningarna fått allt svårare att se det här som den enda möjliga vägen framåt. Många musiker skapar sin musik digitalt, antingen helt eller delvis. Här har datorn förstås en central roll, berättar Martin Tuvesson, skolchef för Rytmus Gymnasium.

  – Vi lekte länge med tanken på hur vi skulle kunna få in datorn och det digitaliserade musikskapandet på våra utbildningar. Att datorn används i musik är förstås inte någon nyhet. Den har länge haft en viktig plats i studion, men det är inte den enda möjligheten. Datorn har även en roll att spela på scenen, när musik skapas i realtid. Tillsammans med en programvara och olika inmatningsenheter blir datorn ett elektroniskt digitalt instrument (EDI) med oändliga uttrycksmöjligheter.

Termen och begreppet EDI lanserades av amerikanska Berklee College of Music för några år sedan, och börjar bli en standard inom musikvärlden. I princip kan allt som kan kopplas till en dator fungera som ett instrument tillsammans med program för ljudredigering och musikproduktion. Det kan både handla om traditionella instrument, exempelvis klaverinstrument, och om helt nya typer av inmatningsenheter med knappar, vred, tryckkänsliga ytor, och så vidare. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser, menar Martin Tuvesson.

  – Att skapa musik i samspel med en dator har tidigare varit kontroversiellt i en del musikakademiska kretsar. Eftersom det inte krävs tiotusen timmars övning innan det låter någorlunda bra, har det länge trivialiserats och inte setts som ett riktigt hantverk.  Men det stämmer förstås inte. Ingångströskeln är visserligen betydligt lägre än för exempelvis en violinist, men det krävs lika mycket övning för att musiken ska bli riktigt bra. Det finns ett hantverk bakom som musikern behöver lära sig, och som hela tiden måste utvecklas.

EDI ritar om kartan för musikutbildningarna

2019 genomförde Rytmus Gymnasium en lyckad pilot med EDI på sin skola i Malmö, som ledde till att det året efter blev en valbar inriktning på alla Rytmus-skolor. Det här har tagits emot positivt av eleverna, och i Stockholm har EDI redan passerat sång och blivit den mest populära inriktningen. 

Det är uppenbart att EDI kommer att förändra musikutbildningarna. Andra skolor ser också möjligheterna och börjar röra sig i samma riktning. Elever som arbetar med EDI hanterar hela den musikaliska ljudbilden och utvecklar en helhetssyn på musiken. De lär sig att att skapa helt färdiga produktioner, och får en roll som närmast kan jämföras med en orkesterproducent, säger Martin Tuvesson.

  – Ibland upplevs det som att något saknas när elever enbart arbetar med traditionella instrument i ensemblespelet. Här kan EDI bidra med en palett som gör att det känns mer färdigt när de spelar tillsammans. Studiogänget känner att de behövs samtidigt som de andra eleverna upptäcker nya möjligheter. Inte minst blir det enklare att arbeta med mer moderna genrer, eftersom man tillsammans kan skapa musik som låter som “på riktigt”.

Utbildningarna ska kunna möta de förutsättningar som gäller idag

På Musikhögskolan i Malmö finns en växande nyfikenhet och ett stort intresse för EDI. Det beror dels på att EDI används i många olika genrer, men också på att det är en väg in i det musikaliska skapandet för allt fler. Därför är det viktigt att utbildningarna kan möta de förutsättningar som gäller idag, betonar Joakim Barfalk, universitetsadjunkt i mediateknik på Musikhögskolan i Malmö. 

  – Det här är naturligtvis inte något helt nytt för oss. De som är verksamma inom den elektroakustiska musiken, har länge utforskat de digitala möjligheterna i sitt skapande. Dessutom har instrumentalister generellt allt försökt hitta sätt att vidga sina uttrycksmöjligheter. Det kan handla om att kombinera en gitarr med en effektpedal, så att den uppfattas som en orgel, eller om att använda en synt som kan låta som blåsinstrument, stråkar, trummor, med mera.

Alla som skapar musik kan använda EDI

Skillnaden är att med EDI finns det inte längre några begränsningar för vilka ljud som går att skapa. Allt är möjligt. Hela sättet att musicera förändras när i princip vad som helst kan fungera som en inmatningsenhet. Keyboardisten i ensemblen kan koppla in sitt instrument, liksom gitarristen och trummisen. En sångerska kan sjunga in i en utrustning som påverkar sången, så att den låter som en kör, eller som något helt annat. 

Musiker som spelar EDI har en nyckelroll i en modern ensemblemiljö. De kan ta vilken roll som helst i ensemblen, exempelvis trummor och blåsinstrument, men de kan också manipulera de andra musikernas ljudbilder. På ett givet tecken kan de skicka midi-signaler till gitarr eller trummor, eller förändras sångludet, så att den ensamme sångaren låter som en hel kör.

Alla som skapar musik kan använda EDI, oavsett vilken roll de har, säger Joakim Barfalk.

  – En ljudtekniker eller ljuddesigner som använder ett digitalt mixerbord kan också vara en EDI-instrumentalist som samspelar med de andra. Instrumenten kan kopplas samman, så att musikerna reagerar på varandras inspel, eller vara helt frikopplade. Jag ser till exempel redan saxofonister och violinister som arbetar med EDI. Det fina är att blåsorkestern eller stråkkvartetten inte ersätts av tekniken, utan att den ger utrymme för nya musikaliska intryck.

EDI passar in i de befintliga kursplanerna

Efter sommaren kommer Musikhögskolan i Malmö att erbjuda EDI som instrument på två utbildningar: lärarutbildningen med inriktning mot rock och lärarutbildningen med inriktning mot singer/songwriter. 

När planerna började ta form för ett par år sedan, började Joakim Barfalk och hans kollegor med att titta närmare på vad kursplanerna säger om ensemblespel och metodik. Det blev tydligt att det inte fanns någon anledning att uppfinna hjulet på nytt. De är skrivna så att de passar för alla instrument, även de som överskrider de tidigare kända ramarna, säger Joakim Barfalk.

  – Jag trodde först att undervisningen i EDI skulle kräva helt andra saker, men det är bara ett annat instrument. Till vissa delar handlar det om att träna på helt nya saker, men väldigt mycket är som vanligt. Till exempel behöver motoriken övas in, så att den inmatningsenhet som används kan användas fullt ut. Eleven ska lära sig att uttrycka sig musikaliskt och kunna dra nytta av de parametrar som är tillgängliga. Det är detsamma för alla instrument, oavsett om de är digitala eller analoga.

En genväg till musikteori och förståelsen av den musikaliska helheten

Erfarenheten visar att elever som spelar med EDI snabbt lär sig musikens grundstenar: harmonilära, melodibildning och rytm. Det beror på att de program som används hela tiden visar vad som händer, vilka toner som spelas och hur rytmen förändras. All information är tillgänglig. Eleverna behöver  lära sig att tolka och förstå den, så att de kan använda den i sitt musicerande, säger Joakim Barfalk.  

  – EDI kan fungera som en genväg till stora delar av den musikteori som en musiker behöver lära sig. Det blir också lättare att förstå hur man skapar musikaliska arrangemang. På skärmen syns det tydligt vilka delar arrangemanget består av, hur refrängen byggs upp av olika element, vilka funktioner som instrumenten har, och så vidare. Eleverna får hela tiden återkoppling om vad de gör. Därför tror jag att de både lär sig mer och snabbare än när man undervisar traditionellt.

Lärarens roll förändras

I gymnasieskolan är det uppenbart att det numera finns en helt annan musikalisk mångfald än tidigare. Det är inte längre självklart att alla elever har en bakgrund i kulturskolan, utan de kan lika gärna ha lärt sig att skapa musik på egen hand, med hjälp av datorn, säger Martin Tuvesson. 

  – Det här är en önskvärd effekt som förhoppningsvis blir ännu mer framträdande på längre sikt. Fast det gäller att vara medveten om att det ställer andra krav på läraren än normalt. När läraren har EDI-eleverna i ensemblen, är det inte självklart att läraren alltid är experten på hur instrumentet kan användas. Lärarens roll blir istället att fungera som en slags allmänmusikalisk mentor och hjälpa eleverna att utvecklas  musikaliskt när de spelar tillsammans.

Det finns många sätt att arbeta med EDI i skolan och det har ingen betydelse om man använder laptop eller ipad. Båda kan fungera bra som ingång till det digitala musikskapandet, konstaterar Joakim Barfalk.

  – Laptopen eller paddan behöver kompletteras med programvara och en lämplig inmatningsenhet, och sedan är det bara att köra igång. Det har heller ingen större betydelse vilken typ av enheter som man använder. De allra enklaste brukar ha klaviatur, drumpads och vridknappar. Det räcker för att den musikaliska världen ska börja öppna sig!

Nya utmaningar och andra möjligheter

Undervisning och musicerande med EDI innebär förstås både utmaningar och möjligheter, och det väcker en mängd frågor: Vad behöver eleverna lära sig? Vilka didaktiska krav ställs på läraren? Vad krävs för att eleverna ska bli riktigt bra på instrumentet? Hur utvecklar man professionella instrumentalister som kan fortsätta att utvecklas självständigt i sitt yrke? Från och med i höst kommer Anna Houmann och Joakim Barfalk att undersöka det här närmare i ett forskningsprojekt som de genomför tillsammans med Rytmus Gymnasium i Malmö och Ystad Gymnasium. 

  – Det har redan vuxit fram ett nätverk med skånska lärare som undervisar i EDI, och de kommer vi att ha en tät dialog med. Vi har redan tjuvstartat och lagt upp en struktur för hur vi ska arbeta för att få konstruktiva svar på våra frågor. Vår utgångspunkt är att det mesta sker i mötet mellan elever och lärare. Därför är det viktigt att våra lärarstuderande är ute på skolor och deltar i undervisningen genom att auskultera och praktisera. De lär sig genom att se hur andra gör och genom att försöka tillämpa det själva, i sin egen undervisning.

Den digitala utvecklingen hotar inte musikutbildningen 

Tyvärr finns det fortfarande till viss del en polariserad syn på datorer och musik. Det avgörande problemet är att de som har en traditionell syn på musik tänker lite för smått, menar Martin Tuvesson.

  – EDI konkurrerar inte ut de traditionella instrumenten, utan fungerar som ett komplement som vidgar de musikaliska ramarna. Jag är själv saxofonist och värnar om de traditionella instrumenten, men jag ser det inte som en motsägelse att använda datorn som ingång till musiken. Tvärtom tror jag att det kan hota musiken om man ser den digitala utvecklingen som ett hot mot musikutbildningen. De elever som kommer in i musiken via datorn, får syn på andra delar av musiken, lär sig spela instrument och utvecklar sin musikaliska uttrycksförmåga. Och det ger en större musikalisk mångfald.

Den stora vinsten med EDI är att eleven redan under den första lektionen kan skapa något som låter som en musikalisk helhet som man har hört förut. Eleven är inte längre en entonig instrumentalist som behöver ett ensemblesammanhang för att förstå sin del i helheten. Den första inlärningströskeln är låg, men därefter fortsätter utvecklingen utan något givet slut, understryker Joakim Barfalk.

  – EDI kan vara en ingång till den musikaliska världen, på ungefär samma sätt som blockflöjten. Det avgörande är att fler vill börja skapa musik och att upptäcka de möjligheter som öppnar sig. Tack vare att det låter ganska bra redan i ett tidigt skede, blir det enklare att få igång motivationen och lusten att lära mer. EDI kan bli en bredare ingång än vad vi är vana vid. Det kan i sin tur bidra till att fler än tidigare får upp ögon och öron för värdet och glädjen med musikaliskt skapande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *